Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen

Skogsskötselserien nr 18, Skogsskötselns ekonomi
© Skogsstyrelsen, Hans Ekvall, Göran Bostedt, 22 juni 2009
Den nackdel som många befarar är att måluppfyllelsen blir dålig – att skogsägarna
bara kommer att betala avgiften och ändå fortsätta med den icke
önskvärda aktiviteten – om inte en tvingande regel sätts.
Det är intressant att studera olika skatters effekter på den Faustmannska
rotationen. 74 Fyra vanliga typer av skatter som berör skog är:
• Skatt på intäkterna från avverkningen
• Fastighetsskatt på värdet av marken och skogen
• Vinstskatt
• En miljöskatt på den avverkade ytan (existerar inte i Sverige, men i
finns t ex USA och Kanada)
Genom att inkorporera dessa skatter i Faustmanns formel erhåller vi effekten
på omloppstiden. Det visar sig att en vinstskatt inte påverkar omloppstiden,
dvs skatten i sig ger inte skogsägaren incitament att vare sig förlänga eller
förkorta omloppstiden. En miljöskatt på den avverkade ytan kommer däremot
att förlänga omloppstiden, dvs skatten i sig ger skogsägaren incitament att förlänga
omloppstiden. Ju högre miljöskatten på den avverkade ytan är desto mer
kommer skogsägaren att förlänga omloppstiden.
Samma effekt har en skatt på intäkterna från avverkningen, vilket gynnar
icke-virkesrelaterade nyttigheter som beror av gamla bestånd. Effekten av en
fastighetsskatt är tvetydig, den förlänger omloppstiden för snabbväxande bestånd
och förkortar den för långsamt växande träd.
Rådgivning och information
Rådgivning och information kan kanske beskrivas som ett ”mjukt” styrmedel.
Här är kanske den främsta kanalen Skogsstyrelsen som av skogsägare upplevs
som en neutral part att diskutera med. Denna upplevda neutralitet ger stora
möjligheter för Skogsstyrelsen, men det medför också ett stort ansvar att ge råd
om avvägning mellan den optimala produktionsnivån av skogsråvara och olika
icke-marknadsprissatta, kollektiva nyttigheter. Även här är dock måluppfyllelsen
ibland ifrågasatt. Är vi säkra på att skogsägaren följer de förhoppningsvis
goda råd han eller hon får?
Ibland kombineras rådgivning och samråd med tvingande regler, vilket kan
ses som en kombination av två styrmedel. Exempel på detta är kraven på samråd
vid byggnad av skogsbilväg eller med rennäringen i renskötselområdet.
Frivilliga åtgärder
I kategorin ”frivilliga åtgärder” kan vi placera hela raden av ”miljömärkning”
av svenskt skogsbruk som vuxit fram under de senaste decennierna,
exempelvis certifiering enligt Forest Stewardship Council (FSC) och
Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC).
FSC har antagit tio principer med tillhörande kriterier för ansvarsfullt
skogsbruk, avsedda att utvecklas till nationella nivåstandarder för certifiering
av skogsbruk i olika länder:
74
Englin J E & Klan M S. 1990. Optimal Taxation: Timber and Externalities. Journal of
Environmental Economics and Management 18, 263-275.
SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 68