Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen

Skogsskötselserien nr 18, Skogsskötselns ekonomi
© Skogsstyrelsen, Hans Ekvall, Göran Bostedt, 22 juni 2009
att exempelvis en röjning i bestånd 1 ej är beroende av en gallring i bestånd
2. Åtgärderna är förstås beroende av överordnade mål, men ej av varandra.
Skulle brist på arbetskraft eller någon annan resurs uppstå kan de två olika
åtgärderna konkurrera om de knappa resurserna och därmed är investeringsalternativen
beroende av varandra. Nuvärdet som rangordningsinstrument
kan i detta fall ifrågasättas.
För att nuvärdet skall betraktas som ett giltigt rangordningsinstrument brukar
man i traditionell (skogs-)ekonomisk analys göra vissa
10 11
antaganden.
1.
2.
3.
4.
Kapitalmarknaden är perfekt. Vem som helst kan låna hur mycket
som helst till rådande ränta. Inlåningsräntan är lika med utlåningsräntan.
De framtida räntorna är kända med säkerhet.
De framtida virkespriserna är kända med säkerhet.
Skogsmark med stående skog kan köpas och säljas på en fri perfekt
marknad.
Den volym- och kvalitetsmässiga produktionen i skogsbestånden är
känd med säkerhet.
Om förutsättningarna i de fyra antagandena ovan skulle gälla uppstår inga
större problem med tolkning av nuvärdekalkylens resultat. Tyvärr gäller sällan
någon av dessa förutsättningar.
Tid, intäkter, kostnader och ränta
Nuvärdet är en funktion av tid, intäkter, kostnader och ränta. Det första problemet
rör tiden. De ekonomiska händelser som skapar intäkter och kostnader
inträffar i framtiden, vilket medför att begrepp som risk och osäkerhet
blir aktuella. Värdet av framtida resursskapande respektive resursförbrukande
åtgärder måste skattas. Den framtida produktionen nivå och kvalitet
uttrycks i sannolikhetstal.
Denna skattning kan bygga på prognosmodeller av olika slag.
Tillförlitligheten i dessa modellers prognosresultat avtar snabbt med längden
på prognosen och vid en tidshorisont lika med de långa omloppstider virkesproduktionen
behöver i Sverige torde prognosresultaten ej vara värda mer
än vad subjektiva gissningar är. En framtid om 50 – 100 år är totalt okänd.
På grund av de stora svårigheterna att skatta verklighetens prisfluktuationer
m m, brukar man för en så långsiktig investering som virkesproduktion, anta
att priser och räntor är fasta och reala (= utan inflation).
Rätt ränta är svår att bestämma
Nästa problem rör räntan, vilket är ett generellt problem i samband med
lönsamhetsbedömningar av investeringar. 12 Man kan med stöd av några klassiska
verk inom investeringsteorin visa att det krävs speciella förutsättningar
för en entydig bestämning av kalkylräntan.
Exempel på speciella förutsättningar som gör det möjligt att entydigt be-
10
Löfgren, K.-G. 1995. Knut Wicksell on the Optimal Rotation Problem in Forestry. Journal
of Forest Economics 1,152-163.
11
Puu, T. 1964. Studier i det optimala tillgångsvalets teori. Almqvist & Wicksell, Uppsala.
12
Fisher, I. 1930. The Theory of Interest. The Macmillan Company, New York
SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 13