Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen
Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen
Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Skogsskötselserien nr 18, Skogsskötselns <strong>ekonomi</strong><br />
© <strong>Skogsstyrelsen</strong>, Hans Ekvall, Göran Bostedt, 22 juni 2009<br />
dess värde som rekreationsområde 42 och dess förmåga att binda kol. 43 Därför<br />
kan diskussionen om optimal omloppstid från ett samhälls<strong>ekonomi</strong>skt perspektiv<br />
inte sluta med Faustmanns formel.<br />
Ändrade villkor för rotationsperioden<br />
Vi ska här redogöra för hur dessa icke-marknadsprissatta, kollektiva värden<br />
ändrar villkoren för den optimala rotationsperioden. Vi bortser här från hur<br />
dessa värden kan mätas. Detta är ett område inom miljö- och naturresurs<strong>ekonomi</strong>n<br />
där mycket forskning bedrivs. 44<br />
För enkelhetens skull utgår vi från att ett visst bestånd som förutom virket,<br />
producerar ett flöde av kollektiva, icke-marknadsprissatta värden. När<br />
beståndet slutavverkas återgår dessa värden till någon utgångsnivå (vi kan<br />
tänka på det som rekreations- eller biodiversitetsvärdet av det kalhuggna beståndet)<br />
och flödet ökar återigen allt eftersom beståndet blir äldre. 45<br />
Hartmansvillkoret variant på Faustmanns formel<br />
Låt oss beteckna den totala betalningsviljan för detta flöde, B(t), där B kan<br />
stå för ”betalningsvilja” eller ”benefit”.<br />
Om vi antar att inga andra marknadsimperfektioner 46 förekommer samt att<br />
den valda räntan, i, kan användas för samhälls<strong>ekonomi</strong>ska bedömningar, kan<br />
vi konstruera en modifierad variant av Faustmanns formel som tar hänsyn<br />
till dessa icke-marknadsprisatta värden.<br />
Nuvärdet, NV, av en oändlig serie av lika långa rotationer kan skrivas som:<br />
där den nya termen<br />
är nuvärdesumman av varje års nettointäkt<br />
B(t) av icke-marknadsprissatta nyttigheter över hela rotationsperioden.<br />
Termen uh står för omloppstid enligt Hartman.<br />
Lägg märke till att efterskattfaktorn, (1 - Tax), ej finns med i uttrycket<br />
ovan. Då Hartmankalkylen kan antas ha mer samhälls<strong>ekonomi</strong>sk än företags<strong>ekonomi</strong>sk<br />
relevans brukar man bortse från effekten av skatt.<br />
Tillägget till Faustmanns formel brukar kallas för Hartmanvillkoret och den<br />
rotationstid den föreskriver kallas Hartmanrotationen, efter den amerikanske<br />
42<br />
Li, C-Z. 1994. Welfare Evaluations in Contingent Valuation: An Econometric Analysis.<br />
Umeå Economic Studies No. 341, Umeå universitet.<br />
43<br />
Stainback G A & Alapalavati J R R. 2002. Economic Analysis of Slash Pine Forest Carbon<br />
Sequestration in the Southern U.S. Journal of Forest Economics 8, 105-117.<br />
44<br />
Brännlund, R. & Kriström, B. (1998): Miljö<strong>ekonomi</strong>. Kap 3 - 4. Studentlitteratur Lund<br />
45<br />
Resonemanget är förenklat för överskådlighetens skull. Tas värden som bärplockning och<br />
jakt in som icke-marknadsprissatta är det tvärtom, eftersom hygget producerar bär och mat<br />
åt betande djur. Eftersom betande djur är mat för rovdjur och näringsvävar kopplade till<br />
det så kan även värdet på biodiversiteten diskuteras. Åt vilket håll värdet rör sig måste vara<br />
starkt kopplat till hur det ser ut i det landskap som omger beståndet. För att komma tillrätta<br />
med sådana här kalkyler krävs bristanalyser med hög upplösning.<br />
46<br />
Såsom monopol, kartellbildning, prisreglering och liknande avvikelser från fullständig<br />
konkurrens.<br />
SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 56
Change language