Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen

Skogsskötselserien nr 18, Skogsskötselns ekonomi
© Skogsstyrelsen, Hans Ekvall, Göran Bostedt, 22 juni 2009
• Skogsbruket ska följa de lagar som gäller i det enskilda landet. De
ska också följa gällande internationella avtal och bedrivas enligt FSC:
s principer och kriterier.
• De som vill certifiera sitt skogsbruk ska kunna visa att de antingen
äger eller har nyttjanderätt till den skog de vill certifiera.
• Skogsbruket ska skötas med respekt till ursprungsbefolkningens lagliga
eller hävdvunna rättigheter.
• Skogsbruket ska bedrivas så att det ger trygga försörjningsmöjligheter
och en säker arbetsmiljö.
• Skogsbruket ska bedrivas så att det ger både värdefull virkesproduktion
och tillgång till andra nyttigheter som vilt, fisk, svamp, bär och
rekreation.
• Skogsbruket ska upprätthålla skogens ekologiska funktioner och bevara
den biologiska mångfalden.
• En skogsskötselplan för markinnehavet ska upprättas. I planen ska de
långsiktiga skötselmålen finnas angivna.
• Tillståndet i skogen och skogsbrukåtgärdernas påverkan på ekonomi,
miljö, och sociala faktorer ska följas upp och utvärderas.
• Urskogar, urskogsliknande skogar och områden av stor betydelse för
miljö och kultur ska bevaras. Sådana områden får inte ersättas med
plantager eller andra former av markanvändning.
• Plantager ska skötas enligt principerna de tidigare punkterna.
Plantager kan bidra till att tillgodose världens behov av skogsprodukter
samt fungera som komplement till bruket av naturliga skogar och
därigenom minska trycket på dessa.
Miljöcertifiering ska främst ses som ett svar på efterfrågan på ett mer ”miljövänligt”
skogsbruk. Detta är alltså inte ett ”styrmedel” i strikt mening, utan
snarare ett exempel på att marknaden till viss del är självkorrigerande.
Olika styrmedel i olika situationer
Vilken mix av styrmedel är lämplig i skogen? Eller annorlunda uttryckt: Hur
kan vi kombinera de styrmedel som finns till förfogande? Viss vägledning
ger skogens karaktär och dess känslighet för skogsskötselåtgärder. Om skogen
är extremt känslig för intrång kan rådgivning och samråd med dess betoning
på kompromisser i många fall vara ett mindre lämpligt styrmedel (se
figur EK25 och tillhörande text). Orsaken är att en kompromiss nästan alltid
innebär åtminstone ett mindre intrång och i en känslig biotop kan stora förluster
i biologisk mångfald då uppstå. En markanvändningsspecialisering där
vissa marker brukas relativt hårt medan andra helt avsätts är i dessa fall mer
lämplig. Förbud och andra mer tvingande administrativa styrmedel kan i då
fall vara nödvändiga.
Omvänt gäller att i de fall när skogsnaturen är mindre känslig för intrång
kan rådgivning och samråd, med de kompromisser de ger upphov till, vara
mer lämpliga styrmedel.
SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 69