Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen

Skogsskötselserien nr 18, Skogsskötselns ekonomi
© Skogsstyrelsen, Hans Ekvall, Göran Bostedt, 22 juni 2009
Nuvärdena för skogsägarens två alternativ illustreras grafiskt i figur EK3.
Figur EK3 Nuvärden för skogsägarens två alternativ (ej avverka eller
slutavverka och föryngra skogen). Pilarna för virkesintäkten (Virke), avverkningskostnaderna
(Avv), markberedningen (Mb), planteringen (Pl) och
återväxtkontrollen (Åk) är reducerade med ”efterskattfaktorn” (1 – 0,40).
Värdena år 2019 är och skall därför ej reduceras med ”efterskattfaktorn”.
Mest lönsamma alternativet
Vilket alternativ är mest lönsamt för skogsägaren? För att avgöra det brukar
man normalt jämföra nuvärdena år 0, dvs år 2009 i exemplet, mellan de olika
alternativen. Alternativet ingen åtgärd får ett nuvärde på 255 530 kr medan
nuvärdet för avverkningsalternativet är 222 320 kr. Alternativet ingen åtgärd
är alltså bäst, om man använder nuvärdet som rangordningsinstrument. Man
brukar också vid jämförelsen beräkna skillnaden mellan alternativen, dvs
222 320 – 255 530 = - 33 210 kr. Slutsatsen i detta exempel är alltså att det
är en förlust att avverka skogen 2009.
Antag emellertid att skogsägaren behöver pengar för personlig konsumtion
eller för att betala skulder inom en snar framtid och inte kan vänta i exempelvis
10 år på intäkter från skogen. Då framstår alternativ 2 som det enda
möjliga valet.
I kalkylsammanhang brukar man säga att ett inkomstkrav är en restriktion,
ett krav som måste uppfyllas. Särskilt vid kalkyler på företagsnivå utgör inkomstkravet
en viktig restriktion.
SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 23