Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen
Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen
Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Skogsskötselserien nr 18, Skogsskötselns <strong>ekonomi</strong><br />
© <strong>Skogsstyrelsen</strong>, Hans Ekvall, Göran Bostedt, 22 juni 2009<br />
Låt oss anta att en lantbrukare väljer att plantera skog på en del av sin åkermark,<br />
helt enkelt för att det lönar sig för honom eller henne privat<strong>ekonomi</strong>skt.<br />
Den nytillkomna skogens möjligheter att fungera som en kolsänka är en positiv<br />
extern effekt. Den avlastar samhället från en del av koldioxiden, utan att<br />
skogsägaren får någon ersättning för den samhällsnytta han eller hon gör.<br />
På motsvarande sätt är den försämrade rekreationsupplevelsen som uppstår<br />
när det öppna landskapet blir en sluten ”granåker”, en negativ extern effekt.<br />
Skogsägaren försämrar möjligheterna till ”konsumtion” av rekreation utan<br />
att utnyttjarna kompenseras på något sätt. Samhälls<strong>ekonomi</strong>skt ser vi en försämrad<br />
rekreationskonsumtion som en kostnad.<br />
Vissa externa effekter har egenskaperna att alla påverkas lika mycket, och<br />
ingen kan undvika att påverkas. Då är den externa effekten en kollektiv nyttighet<br />
eller onyttighet. Värdet av en rik biologisk mångfald i skogslandskapet<br />
är en sådan kollektiv nyttighet. Alla kan uppskatta att den finns även om man<br />
själv inte får se någon sällsynt djurart och ingen kan utestängas från att njuta<br />
av den känslan.<br />
Eftersom de externa effekter och kollektiva nyttigheterna inte är marknadsprissatta<br />
kommer marknads<strong>ekonomi</strong>n antingen inte att tillhandahålla<br />
dem i tillräckligt stor utsträckning. Alternativt kommer marknads<strong>ekonomi</strong>n<br />
att producera för mycket av dem då det rör sig om en negativ extern effekt<br />
eller en kollektiv onyttighet. Samhället har ett behov av att påverka skogsbruket<br />
genom olika former av styrmedel. De typer som främst används är:<br />
• Administrativa styrmedel<br />
• Ekonomiska styrmedel<br />
• Rådgivning och information<br />
• Frivilliga åtgärder<br />
Administrativa styrmedel<br />
Det främsta administrativa styrmedlet för att påverka utformningen av<br />
skogslandskapet är naturligtvis skogsvårdslagen. Det finns emellertid en<br />
mängd andra lagar som också påverkar skogsbruket, främst lagarna i miljöbalken.<br />
Administrativa styrmedel, i form av lagar och föreskrifter, kan ofta verka<br />
ha större kraft än de i verkligheten har. I praktiken är lagarnas ”bett” beroende<br />
av paragrafernas utformning. Detta kan synas som ett självklart påstående,<br />
men visar sig ofta i det faktum att de i Sverige så populära ramlagarna<br />
är svåra för jurister att tillämpa i praktiken.<br />
Ekonomiska styrmedel<br />
Ekonomiska styrmedel kan utgöras av såväl ”morot” (exempelvis i form av<br />
bidrag) som ”piska” (exempelvis i form av skatter och avgifter). Exemplen<br />
på <strong>ekonomi</strong>ska styrmedel i skogsbruket är relativt få, men bidragen för anläggande<br />
och skötsel av ädellövskog är ett exempel.<br />
Samhällsekonomer har, kanske inte helt oväntat, en förkärlek för <strong>ekonomi</strong>ska<br />
styrmedel. Den fördel som de brukar framhålla är att de påverka alla<br />
lika, vilket garanterar att mångbruksåtgärder utförs till den lägsta kostnaden.<br />
SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 67
Change language