Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen

Skogsskötselserien nr 18, Skogsskötselns ekonomi
© Skogsstyrelsen, Hans Ekvall, Göran Bostedt, 22 juni 2009
Under året försålt virke plus ränteintäkter räknas till intäkterna. Kostnaderna
består av avverkningskostnader, skogsvårdskostnader, kostnader för bokföring,
hyra, avskrivningar, räntekostnader osv.
Skatternas beräkning är mycket komplicerad och vi får nöja oss i denna
framställning med färdiguträknade exempel. Storleken på skatten beror,
förutom på intäkter och kostnader, på hur man använder olika skatteregler,
exempelvis regler för skogsavdrag, skogskonto, räntefördelning, periodiseringsfond
och expansionsfond. En sammanfattning av skattereglerna finns på
Skogsstyrelsens hemsida. 36
En förenklad balansräkning kan se ut så här (figur EK16):
Figur EK16 En balansräkning innehåller företagets tillgångar, samt främmande
och eget kapital.
Balansräkningens tillgångar
På balansräkningens vänstersida återfinns tillgångarna. De är oftast av fysisk
beskaffenhet. Skogskapitalet, SK, är en så kallad anläggningstillgång. För
att förenkla balansräkningen i figur EK16 har flera vanliga anläggningstillgångar
som exempelvis maskiner och inventarier tagits bort.
Skogskapitalet är lika med skogsfastighetens värde. I våra exempel arbetar
vi med virkesproduktionens avkastning och därför kommer förkortningen
SK att representera avkastningsvärdet, dvs ett framkalkylerat nuvärde, av
virkesproduktionen. Vi räknar för enkelhets skull inte med värden som jakt
och rekreation i kalkylerna, vilka naturligtvis har stor inverkan på marknadspriset
vid köp och försäljning.
Nuvärdet av virkesproduktionen beräknas som nuvärdet av varje bestånds
framtida intäkter och kostnader minus nuvärdet av företagets allmänna omkostnader,
exempelvis kostnader för planering, redovisning och lokaler.
36
Skog och skatter 2008. Tillgänglig via: www.skogsstyrelsen.se, Bokhandel.
SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 45