Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen

Skogsskötselserien nr 18, Skogsskötselns ekonomi
© Skogsstyrelsen, Hans Ekvall, Göran Bostedt, 22 juni 2009
emellertid kommit att ha många betydelser. Enligt Klemperer kan vi urskilja åtminstone
fem olika tolkningar av begreppet: 50
• Många nyttigheter produceras på samma hektar skogsmark. Tanken är att
försöka anpassa skogsbruket så att så många andra, icke-virkesrelaterade,
nyttigheter som möjligt också kan tillhandahållas samtidigt och på samma
plats. Vissa kombinationer är emellertid omöjliga, exempelvis kan vissa arter
kräva urskogsliknande miljöer, vilket är omöjligt att kombinera med virkesproduktion.
• En mosaik av olika nyttigheter produceras på olika skogsområden.
Tanken här är att vissa bestånd enbart producerar virke, medan andra enbart
producerar exempelvis rekreationsvärden. En strikt uppdelning låter
sig dock inte göras, vissa biodiversitetsvärden kommer att skapas även
om skogen brukas intensivt för virkesproduktion.
• Olika former av mångbruk på vissa arealer, medan andra lämnas åt ett
intensivt virkesproducerande skogsbruk. Förhoppningen här är att man
kan tillfredställa efterfrågan på virke med ett intensivt brukande av relativt
små arealer, medan andra och större områden brukas främst för att
tillhandahålla andra nyttigheter eller inte brukas alls.
• Skötsel för en ”dominant” nyttighet. Idén är här att olika områden lämpar
sig för olika nyttigheter och den nyttighet som är mest lämplig att producera
får styra användningen. Andra nyttigheter produceras i den mån de
inte konkurrerar med den ”dominanta” nyttigheten.
• Många nyttigheter på samma hektar, men vid olika tidpunkter. Detta
rör sig mer om ett mångbruk över tiden och bygger på observationen att
skogen i olika stadier är olika lämplig för att producera olika nyttigheter.
Kalhygget passar bra för hallonplockaren och ger gott skottfält för jägaren,
medan den lite äldre skogen är en trevligare rekreationsmiljö.
Som synes går dessa olika tolkningar delvis i varandra och kan kombineras på
många olika sätt, vilket skapar snart sagt oändligt många versioner av begreppet
mångbruk.
Produktionsmöjlighetskurvan
En redogörelse om mångbruk från ett samhällsekonomiskt perspektiv kan börja
med ett resonemang om avvägningar i termer av en produktionsmöjlighetskurva,
eller transformationskurva, som det ibland kallas (se även figur EK1). 51
Resonemanget nedan utgår från ett ekonomiskt effektivitetsperspektiv, dvs att
produktionen skall vara anpassad till samhällets önskemål och behov.
Den viktiga fördelningsfrågan, vem som får vinsterna och vilka som får bära
kostnaderna av exempelvis en förändring av skogsbruket i riktning mot ökad
produktion av icke-virkesrelaterade nyttigheter, kommer inte att diskuteras
vidare. Inte för att fördelningsfrågan är oviktig, utan för att den i högre grad in-
50
Klemperer W D. 1996. Forest Resource Economics and Finance. McGraw-Hill, New
York.
51
Axelsson R, Holmlund B, Jacobsson R, Löfgren K-G & Puu T. 1988.
Resursfördelningsteori. Studentlitteratur, Lund.
SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 59