Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen
Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen
Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Skogsskötselserien nr 18, Skogsskötselns <strong>ekonomi</strong><br />
© <strong>Skogsstyrelsen</strong>, Hans Ekvall, Göran Bostedt, 22 juni 2009<br />
Ekonomisk analys värderar<br />
olika mål för skogsskötseln<br />
Skogsvårdslagen likställer produktionsmålet och miljömålet för våra<br />
skogar. Biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras<br />
samtidigt som skogsmarken ska nyttjas så att den ger uthålligt god avkastning.<br />
För att kunna värdera de olika utbytena av ett mångfaldigt<br />
nyttjande av skogens resurser är det nödvändigt att kunna sätta in dessa<br />
i en <strong>ekonomi</strong>sk analys.<br />
Att skogen tar plats kan synas vara en trivial observation, men detta faktum<br />
gör att skog måste konkurrera med annan användning som kan ge högre avkastning.<br />
Om inte skogsbruk är tillräckligt lönsamt kan det vara bättre för markägaren<br />
att hugga ned skogen och byta till någon annan markanvändning, som<br />
jordbruk eller husbyggnation (även om det kanske inte är det samhälls<strong>ekonomi</strong>skt<br />
optimala handlingsalternativet).<br />
Skogen är en av flera förnyelsebara resurser som, utöver nyttovärdet av<br />
skörd, kan tillhandahålla kollektiva nyttigheter 37 som inte är prissatta av<br />
marknaden.<br />
Det faktum att skogen inte bara är producerar virke, utan även tillhandahåller<br />
biologisk mångfald, rekreationsmöjligheter, kolbindning, svamp,<br />
bär, renbete och många andra nyttigheter har gjort frågan om mångbruk av<br />
skog till en viktig och relevant samhälls<strong>ekonomi</strong>sk fråga. I detta avsnitt av<br />
Skogsskötselns <strong>ekonomi</strong> ska vi diskutera hur icke-marknadsprissatta värden<br />
kan hanteras i en <strong>ekonomi</strong>sk analys.<br />
Icke virkesrelaterade värden<br />
- Hartmans lösning 38<br />
I avsnittet om Trakthyggesbrukets <strong>ekonomi</strong> har vi utgått från skogsägarens<br />
perspektiv. Om han beter sig rationellt ska skogsbruket bedrivas i enlighet<br />
med Faustmanns formel. 39<br />
Under vissa förutsättningar - fullständig konkurrens, fasta priser och räntor,<br />
välspecificerade äganderätter, samt att skogens enda värde är virkesvärdet<br />
- är Faustmannrotationen 40 samhälls<strong>ekonomi</strong>skt effektiv.<br />
Dessa förutsättningar är i praktiken aldrig uppfyllda. Skogen kan utöver<br />
virke producera många nyttigheter som inte är prissatta av marknaden. Flera<br />
av dessa är knutna till beståndets ålder i den meningen att beståndets förmåga<br />
att producera dessa nyttigheter förändras med dess ålder. Exempelvis<br />
gäller detta ett skogsbestånds värde som habitat för många rödlistade arter 41 ,<br />
37<br />
En kollektiv nyttighet är en nyttighet (eller ett värde) som påverkar alla människor lika<br />
mycket och ingen kan undvika att påverkas.<br />
38<br />
Beräkningarna med Hartmans formel har utförts av Hans Ekvall med hjälp av kalkylprogrammet<br />
Plan33.<br />
39<br />
Faustmann, M. 1849. Berechnung des Wertes welchen Waldboden sowie noch nicht haubare<br />
Holzbestände für die Waldwirtschaft besizen. Allgemeine Forst- und Jagt-Zeitung, vol 15.<br />
40<br />
D v s den omloppstid som en tillämpning av Fastmanns formel skulle leda till.<br />
41<br />
Uliczka, H. 2003. Forest Biodiversity Maintenance: Instruments and Indicators in the<br />
Policy Implementation. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Silvestria 291.<br />
SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 55
Change language