Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen
Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen
Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Skogsskötselserien nr 18, Skogsskötselns <strong>ekonomi</strong><br />
© <strong>Skogsstyrelsen</strong>, Hans Ekvall, Göran Bostedt, 22 juni 2009<br />
volverar subjektiva värdeomdömen där <strong>ekonomi</strong>sk teori inte ger någon direkt<br />
vägledning.<br />
Rent allmänt kan konstateras att lagstiftningen i vissa fall kräver att ökad miljökvalitet<br />
produceras av en markägare utan ersättning, medan man i andra fall<br />
kompenserar för miljöanpassningar med skattemedel.<br />
Exempel med kombinationsproduktion<br />
Antag att ett skogsbestånd kan producera virke, som vi kan beteckna T (som i<br />
timber), samt någon annan nyttighet som vi betecknar NT (för non-timber). Om<br />
antagandet om avtagande marginalproduktivitet i produktionen av T och NT är<br />
uppfyllt, kommer produktionsmöjlighetskurvan att vara konkav mot origo, dvs<br />
där både X-axeln och Y-axeln har värdet noll (figur EK25).<br />
Figur EK25 Produktionsmöjlighetskurva vid produktion av två nyttigheter<br />
i ett skogsbestånd. Axeln betecknad T står för produktion av virke (T som i<br />
Timber), medan NT står för produktion av icke virkesrelaterade nyttigheter<br />
(NT som i Non-Timber). Prislinjen p representerar samhällets relativpris av<br />
de två nyttigheterna.<br />
Den prislinje som lagts in i figuren summerar information om samhällets<br />
preferenser, där<br />
och P representerar samhällets marginella värdering<br />
av virke (vilket under fullständig konkurrens motsvaras av priset på<br />
T<br />
virke), medan P NT<br />
representerar samhällets marginella värdering av den<br />
52 53<br />
icke-virkesrelaterade nyttigheten.<br />
Produktionsmöjlighetskurvan och prislinjen gör att vi kan definiera den<br />
0<br />
optimala kombinationen av de två nyttigheterna, T samt NT 0 . Med positiva<br />
P NT<br />
52<br />
Vi bortser här från hur , som inte kan avläsas i några marknadspriser, kan mätas.<br />
53<br />
Den miljö<strong>ekonomi</strong>ska forskningen om värdering av icke-marknadsprissatta nyttigheter är<br />
mycket omfattande – för en svensk översikt se kapitel 3 och 4 i Brännlund R & Kriström B.<br />
1998. Miljö<strong>ekonomi</strong>. Studentlitteratur, Lund. Kortfattat kan värderingsmetoderna delas in i<br />
indirekta metoder, där värdet av miljö indirekt härleds via värdet på en prissatt nyttighet exv.<br />
en resa, och direkta metoder, där värdet erhålls genom att direkt tillfråga ett urval av befolkningen<br />
om deras värdering genom någon form av enkätundersökning (se även tabell EK1).<br />
SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 60
Change language