Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen
Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen
Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Skogsskötselserien nr 18, Skogsskötselns <strong>ekonomi</strong><br />
© <strong>Skogsstyrelsen</strong>, Hans Ekvall, Göran Bostedt, 22 juni 2009<br />
Figur EK24 illustrerar dels hur nuvärdet Bu (kalmarksvärdet enligt<br />
Faustmann) och dels nuvärdet beräknat enligt Hartman utvecklas med ökad<br />
omloppstid.<br />
Vid 80 års beståndsålder nås för Faustmannlösningen ett maximum på<br />
3 939 kr per ha. De två hacken i figuren vid 51 år respektive 62 år är effekterna<br />
av gallringar. Faustmannlösningen ger under en omloppstid en medelnivå<br />
död ved på 6,0 m 3 per ha.<br />
Hartmankalkylen, den streckade linjen betecknad Hartman, når sitt maximala<br />
nuvärde, 4 365 kr per ha, vid 91 års ålder. Resultatet av den kombinerade<br />
produktionen av virke plus död ved förlänger omloppstiden med 11 år<br />
och den genomsnittliga tillskottsvolymen död ved över en omloppstid uppgår<br />
till 1,99 m 3 per ha. Hartmanlösningen ger med andra ord under en omloppstid<br />
en medelnivå död ved på nästan 8 m 3 per ha (6,0 + 1,99). Observera<br />
att Hartmanutvecklingen är identisk med Faustmannutvecklingen fram till<br />
beståndsåldern 80 år.<br />
Samhälls<strong>ekonomi</strong>ska aspekter<br />
på mångbruk av skog<br />
Vi har sett hur en förändrad rotationsperiod i enlighet med Hartmanvillkoret gör<br />
att vi kan ta hänsyn även till rekreations- och biodiversitetsvärden. Genom att<br />
Hartmanvillkoret i allmänhet inte kräver att vi upphör med virkesproduktionen<br />
utgör det ett exempel på mångbruk av skogen. Naturligtvis finns det fler sätt att<br />
bedriva mångbruk än att förändra rotationsperioden och detta avsnitt kommer att<br />
diskutera några exempel utifrån ett samhälls<strong>ekonomi</strong>skt perspektiv.<br />
Mångbruk av skog har under de senaste decennierna kommit i ropet i både den<br />
svenska och internationella skogsdebatten. Lagstiftningen föreskriver mångbruk,<br />
utan att närmare definiera begreppet. Skogsvårdslagen 49 sätter i sin portalparagraf<br />
upp två mål som enligt lagstiftaren har lika stor prioritet:<br />
• Produktionsmålet. Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och<br />
ansvarsfullt så att den ger uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens<br />
inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användning av vad skogen<br />
ger.<br />
• Miljömålet. Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras.<br />
En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras.<br />
Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i<br />
skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i<br />
livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens<br />
kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas.<br />
Mångbruksbegreppets attraktionskraft ligger kanske till viss del i det faktum att<br />
ingen allmänt vedertagen definition på mångbruk existerar, vilket gör att man<br />
kan definiera det lite som man själv vill.<br />
Med tanke på hur vanligt begreppet mångbruk är i skogsdebatten kan man<br />
tycka att det borde finnas någon allmänt vedertagen definition. Mångbruk har<br />
49<br />
Skogsvårdslagstiftningen. <strong>Skogsstyrelsen</strong>. Tillgänglig på www.skogsstyrelsen.se (länk:<br />
Lagen).<br />
SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 58
Change language