Info nr 4/2008 - IF Metall

info:
För förtroendevalda i IF Metall
4/2008
Tommy
blåser nytt liv
i Degerfors
sidorna 8–9
Samhalls
anställda:
Se och möt oss
som människor
sidorna 2–5
Malmfälten fick
medlemsnapp
sidan 12

4/2008
info:
STEFAN
FUNDERAR
Industrin ska bidra
till en bra miljö
Miljön och klimatet är vårt gemensamma
ansvar. Det går aldrig att
blunda inför miljöhoten. Problemen
finns här och nu. Det är tacksamt
att utmåla industrin som miljöbov.
Gamla bilder av bolmande fabriksskorstenar
sitter på näthinnorna.
I dag kan industrin vara en del av
lösningen. Ett miljövänligt samhälle
rymmer industri, tjänster,
sysselsättning och utveckling för
människan. Det kräver ren teknik.
Företag som är miljöföregångare
är därför framtidens vinnare.
Industrin bidrar redan i dag med
utvecklingsprojekt som minskar
utsläppen. Inom industrin satsas
på att öka andelen förnybar energi
och på att ta fram produkter som är
energibesparande.
VÄLKOMMEN. – Kom in och möt oss som människor. Stefan Svanborg vid Samhall
på Gotland visar runt på arbetsplatsen. Vi hjälps åt och delar arbetsuppgifter
så gott det går. Vi trivs tillsammans.
Varför får Samhall inga jobb till Gotland?
Möt oss människor som vill bid
www.ifmetall.se
Svenska industriföretag ligger väl
framme när det gäller att spara energi
och att minska utsläpp. Det är
viktigt att företagen fortsätter att
vara föregångare på området – men
de ska inte ha sämre konkurrensförutsättningar
än andra.
Vi ska ha hårda miljökrav, men de
ska inte utformas så att ansvarstagande
företag slås ut och företag
med mer utsläpp blir kvar. Det
hjälper inte miljön!
Nu går vinstintresset före människovärdet.
När känslan av att betyda
något – och att samtidigt kunna bidra
till samhället – borde vara vad Samhall
i stället ska handla om.
Oron hänger i luften när medlemmarna
i den nybildade Samhallklubben i
Klintehamn på Gotland har sitt första
årsmöte.
– Vi måste ställa högre krav på våra
chefer och regionsäljare. Vi får ju inga
nya jobb hit till ”klinten”. Vad händer
med oss? Arbetslösheten bland industriarbetarna
är högre på Gotland än i
övriga Sverige – mellan 8 och 9 procent.
Samhall får vara med och slåss om jobben
som alla andra.
Begränsar arbetsutbudet
Monika Engström som är nyvald ordförande
i klubben, är bekymrad för medlemmarna.
Människor i en svår beroendeställning
har inte lika stark ställning
på arbetsmarknaden som andra. Lägg
därtill någon form av handikapp eller
2
Därför måste svensk miljöpolitik
kopplas ihop med EU:s och världens
– för att göra bäst nytta för miljön
och skapa bra förutsättningar för
framtida tillväxt och sysselsättning.
De kunskaper som finns på miljöområdet
ska vi dela med oss av och
utveckla tillsammans i ett internationellt
samarbete.
stefan.lofven@ifmetall.se
Från skyddat arbete till hårdare vinstkrav
På 1960-talet växte olika
former av skyddat arbete
fram i Sverige. Det
skedde i form av verkstäder,
kontorsarbeten och
hemarbeten som drevs av
kommuner, länsarbetsnämnder
och i ett fåtal
fall av ideella föreningar.
Foto: Samhall
Tanken var att ge arbete åt
människor med arbetshandikapp.
Under 1970-talet såg
regeringen att möjligheten
att få ett skyddat arbete
varierade stort mellan olika
delar av landet och att det
var svårt att få verksamhe-

Foto: Stig Hammarstedt
FLER ALTERNATIV. Monika Engström
är klubbordförande vid Samhall på
Gotland och efterlyser flera alternativ
och nya uppgifter i och till produktionen.
Alla har inte lika stark ställning på
arbetsmarknaden. Här pratar hon med
Maj Hansson.
NOGGRANN KONTROLL. Det får inte
bli fel. Varje monterat kretskort synas
noga innan det skickas till kund.
idra med något
arbetsförhinder som rejält begränsar
arbetsutbudet. Då har du en arbetare
från Samhall.
– Vad ska vi göra? Det finns inte så
många alternativ för oss på Samhall,
förklarar Monika Engström.
Möter låglönekonkurrens
På senare år har synen på Samhall
gått från att vara ett samhällsansvar
till mer av ett bemanningsföretag med
vinstkrav. Det blir allt svårare att hitta
sysselsättning till Samhalls anställda.
Konkurrensen från utländska företag
som är billigare är en av orsakerna,
enligt företagsledningen. Okvalificerade
arbeten hamnar i Estland eller låglöneländer.
– Det finns en rädsla att pröva
något annat än de jobb vi är vana vid.
Men det behöver inte betyda att alla
förändringar är till det sämre. Jag har
arbetskamrater som motvilligt bytt
arbete, men som i dag tycker att det
var det bästa som hänt, säger Monika
Engström.
– Här sitter vi! Bakom skranket,
säger Stefan Svanborg och ler när han
visar mig runt på sin arbetsplats.
Samhall har inbyggd verksamhet på
Hallbergs, men har även egen produktion.
De tillverkar kretskort för bland
andra Flextronic. För varje moment
finns ett blad i monteringsinstruktionerna.
Några av arbetsplatserna har
utrustats med laserpekare och plocksystem
som garanterar att rätt komponent
hamnar på rätt plats.
Förutom monteringsjobben sköter
personalen planering, logistik och
lagret.
– Vi hjälps åt och delar på arbetsuppgifterna
så gott det går. Vi trivs bra
tillsammans, säger Stefan Svanborg.
michael.blohm@ifmetall.se
terna att gå runt. Regeringen tillsatte
flera utredningar. Tanken var att skyddat
arbete inte skulle bedrivas i lönsamhetssyfte,
utan för att tillgodose
arbetsmarknadspolitiska och sociala
mål.
– Under 1970-talet hade vi flera
arbetsuppgifter att välja på. Vi kunde
pröva oss fram med vad som fungerade.
Det var ett mycket lugnare
tempo, berättar Olle
Leppäniemi, som anställdes
på Samhall i
Luleå 1972.
Olle Leppäniemi
arbetade på den grafiska
enheten som
gjorde olika trycksaker.
I samma lokaler fanns
också mekanisk industri,
Foto: Samhall
svetsning, paketering och
montering.
År 1980 bildades
Stiftelsen
Samhällsföretagen för att
samla ihop de olika regionala
verksamheterna.
Stiftelsen omvandlades
senare till Samhall AB.
Samhalls historik
fortsätter på nästa sida

4/2008
info:
Foto: Patrick Degerman
OMVÄXLING. Lennart Sandström, 53 år, som
har haft problem med hjärtat och periodvis
tvingats sitta i rullstol, monterar en poollampa.
– Jag är lite överallt där jag behövs. Det
blir inte så enformigt. Snart ska jag gå en
städutbildning, jag är positiv till det mesta.
- Folk känner
På Samhall i Piteå ökar oron bland
personalen i takt med att de enklare
industrijobben blir färre, medan
tjänste- och serviceuppdragen ökar.
– Alla klarar inte trappstädning
eller fastighetsskötsel, så är det
bara, säger Ulf Rönnqvist, klubbordförande
på Samhall Piteå-
Älvsbyn.
www.ifmetall.se
På Samhall i Piteå arbetar ett hundratal
människor med olika funktionshinder
– allt ifrån förslitningsskador och
andra fysiska åkommor till psykiska
handikapp. De allra flesta har tjänsteeller
serviceuppdrag ute hos kunder.
Ett trettiotal arbetar dock fortfarande
med enklare industriproduktion i de
egna lokalerna.
– Vi demonterar elmätare åt Piteå
Energi och monterar spavärmare och
poollampor åt Pahléns i Upplands Väs-
4
Från skyddat arbete till hårdare vinstkrav
– I dag handlar det mesta om service
och tjänster som fastighetsskötsel,
lokalvård och transporter. Det industriarbete
som finns är inbyggd verksamhet,
det vill säga våra anställda
arbetar i andra företag.
Samhalls historik
fortsätter från föregående sida
I dag krävs vinst
Samhall har drygt 22 000 anställda
på 250 orter och ägs av staten.
Uppdraget är att skapa meningsfulla
och utvecklande jobb för människor
som av olika skäl har nedsatt arbetsförmåga
och inte fått en plats på den
vanliga arbetsmarknaden. Jobbet på
Samhall ska vara en mellanstation.
Varje år ska 5 procent av de anställda
få arbete hos andra arbetsgivare.
Staten har sedan mitten av 1990-
talet successivt dragit ned på sin
ersättning till Samhall. Samtidigt ska
företaget vara vinstdrivande.
På samma gång har det blivit allt
färre enklare tillverkningsarbeten.
Det har lett till att man satsat på

BEKYMRAD. – Vissa veckor finns
inget meningsfullt att göra för de
anställda som av olika skäl inte klarar
ett vanligt jobb, säger Ulf Rönnqvist,
klubbordförande. Han förstörde ryggen
när han arbetade som svetsare.
HOTAD. Cafeterian är en samlingspunkt.
Här säljer Helena Lindmark
förmiddagsfika och förbeställda
luncher som en service för de som inte
själva klarar mathållningen. I dag är
cafeterian nedläggningshotad.
Konferenser
pekar på arbetsmiljöproblem
Arbetsmiljön inom Samhall har nu
diskuterats på åtta konferenser över
hela landet. En sammanställning
pekar på en rad problem. Samverkan
mellan fack och arbetsgivare har till
exempel inte fungerat i skyddskommittéerna.
Diskussioner har inletts mellan
samtliga fackförbund och ledningen
på Samhall om vilka åtgärder som ska
vidtas för att förbättra samarbetet.
På konferenserna deltog 148
förtroendevalda från 68 av Samhalls
arbetsplatser.
sig tvingade göra jobb de får ont av
by. Det sistnämnda är ett jättefint jobb
som sysselsätter många, men det kräver
flinka fingrar och ställer lite högre krav
än demonteringen av elmätarna, berättar
Ulf Rönnqvist.
Plats för alla?
För drygt ett år sedan lade Samhall i
Älvsbyn ned sin industriverksamhet och
de anställda som inte passade in i den
service- och tjänsteverksamhet som blev
kvar fick följa med i flytten till Piteå.
Men även där krymper nu industriverksamheten.
– Vi som har arbetat här ett antal år
märker skillnaden mot förr. Industrijobben
minskar, och vissa veckor finns
inget meningsfullt att göra för dem som
av olika anledningar inte klarar att
sköta ett så kallat vanligt jobb, säger
Ulf Rönnqvist.
Många är oroliga för att de därmed
ska tvingas ut i städjobb som de inte
klarar av.
– Flera har arbets- och förslitningsskador
från tidigare påfrestande
yrken. Att sätta dem på städuppdrag
är fel. Poängen med Samhall är ju att
alla, oavsett förutsättningarna, ska
kunna känna att de har en bra tillvaro
och en uppgift att fylla, säger Ulf
Rönnqvist.
– Samhalledningens mål är, så vitt
jag har förstått, att alla ska prova
städ, service eller bemanning. Men är
det rimligt att människor känner sig
tvingade att utföra jobb de får ont av
eller av andra skäl inte klarar?
Samhalls moment 22
Hur ser då företagsledningen i Piteå
på Samhalls väg från tillverkning till
serviceuppdrag?
– Vår utveckling speglar bara samhället
i stort. De lättare industrijobben
försvinner. Våra säljare har som uppgift
att hitta verksamheter som passar alla,
men det är inte lika lätt som förut,
säger Tomas Lindqvist, distriktschef för
Samhall Piteå Älvdal.
Service- och tjänsteuppdragen
innebär att så många som möjligt av
Samhalls anställda ska ut och jobba
hos kund. Vanligtvis handlar det om
kontors- och trappstädning, fastighetsskötsel
eller bemanningsjobb.
– Vår uppgift är att utveckla och
förbereda de anställda för ett arbetsliv
utanför Samhall. De ska så småningom
kunna ta sig ut på den öppna marknaden.
Samtidigt är vi fullt medvetna om
att alla inte klarar det. Därför måste
den inbyggda verksamheten få finnas
kvar, åtminstone på några orter, säger
Tomas Lindqvist.
anneli.torner@ifmetall.se
billigare verksamheter inom tjänsteområdet.
Många av de anställda har svårt att
klara ett arbete av servicekaraktär och
arbetena finns inte över hela landet.
Det gör att Samhall ibland har svårt att
uppfylla målen om arbete för arbetshandikappade
där de bor.
– Tidigare var det lättare att anställa
och hitta arbetsuppgifter till
personer med grava funktionshinder.
I dag måste man välja vilka som klarar
av ett uppdrag. Samtidigt har synen
på Samhall blivit mer positiv. Det kan
nog bero på att vi med tjänstejobben
syns mer ute på stan, säger Olle
Leppäniemi, som i dag till största
delen arbetar fackligt på Samhall.
maria.backstrom@ifmetall.se
Foto: Samhall

info:
4/2008
Sjukskrivna ska tillbaka i arbete. Det är en god ambition, oavsett om det gäller
kortare sjukperioder eller långtidssjukskrivningar. Frågan är bara om återgången
till arbetslivet ska tvingas fram genom försämrade ekonomiska villkor och märkliga
regelverk. Eller om återgången ska rehabiliteras och stimuleras fram genom
bra insatser från arbetsförmedling, försäkringskassa och arbetsgivare?
Tidningen Info
har i flera reportage
pekat på
de mänskliga
konsekvenserna
av regeringens råa
nedskärningar
riktade mot sjuka
och arbetslösa.
www.ifmetall.se
När rehabiliteringskedjan och nya a-kasseregler ”samverkar”:
Sjuka blir arbetslösa
och förlorar tusenlappar
Tusentals kronor går förlorade för
den som varit sjukskriven periodvis
innan en långtidssjukskrivning och
sedan sägs upp av arbetsgivaren
utifrån regeringens nya rehabiliteringsregler.
– Sådana framtidsutsikter kan nog
få den krokigaste reumatiker och industriarbetare
att räta på lederna och
börja dra kundvagnar på ICA, men
är det verkligen detta vi menar med
ett gott och tryggt välfärdssamhälle,
säger Björn Kaaling, utredare på
IF Metall.
Den nya rehabiliteringskedjan som
regeringen inför under 2008 och 2009
(se Info nr 3/08) innebär att den sjuke
ska rehabiliteras tillbaka till sitt gamla
arbete inom tre månader. Om det inte
går ska åtgärden inriktas på att få
tillbaka den anställde till något annat
arbete på arbetsplatsen under ytterligare
tre månader. Fungerar inte heller
detta ska den sjuke kunna sägas upp av
arbetsgivaren.
– Ansvaret övergår då till Arbetsförmedlingen.
Den sjuke förväntas söka
arbete på hela arbetsmarknaden. Nytt
yrke och ny bosättningsort, om så är
nödvändigt, säger Björn Kaaling.
Om det inte finns något lämpligt arbete
träder arbetslöshetsförsäkringen in
– under förutsättning att man uppfyller
kraven för att få a-kassa.
Enligt de nya reglerna beräknas a-
kasseersättningen utifrån den inkomst
man haft under de senaste tolv månaderna.
Konsekvenserna för den som blir
långtidssjukskriven från sitt arbete och
dessförinnan haft perioder med kortare
sjukskrivningar blir att ersättningen
sjunker drastiskt.
– A-kasseersättningens storlek blir
då 80 procent av den lägre inkomst man
har haft som en följd av att man inte
kunnat arbeta fullt ut. Efter 200 dagar
sänks ersättningen till 70 procent. För
många människor handlar det om flera
tusen som förloras varje månad.
anneli.torner@ifmetall.se
Riktlinjer för sjukskrivningstider
Den 1 mars började Försäkringskassan
använda Socialstyrelsens riktlinjer
för sjukskrivningstider. För tillfället
finns ett 80-tal diagnoser listade med
förslag på hur länge den drabbade bör
få stanna hemma från jobbet.
Tanken är att läkarna ska använda Socialstyrelsens
riktlinjer som en vägledning
för hur lång sjukskrivning en patient
kan behöva. Läkarna får göra egna
bedömningar, men om sjukskrivningstiden
överskrider vad som anges som
”normalfallet” kräver Försäkringskassan
en motivering. Senare i vår lanserar
Socialstyrelsen sina sjukskrivningsrekommendationer
för psykiska diagnoser
såsom depression och ångest.
Källa: Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd.
Exempel på riktlinjer:
Akut blindtarmsinflammation
– ingen sjukskrivning vid arbete som inte
medför fysisk ansträngning.
Akut hjärtinfarkt utan komplikationer
– upp till fyra veckor. Vissa patienter kan
därefter återgå till heltidsarbete, men för
de flesta är deltidssjukskrivning i upp till
ytterligare fyra veckor lämpligt.
Ryggskott – upp till en vecka vid fysiskt
lätt arbete med få lyft, böjningar och
vridningar.
Pisksnärtskada – upp till en vecka vid
lättare arbeten, utan större belastning på
nacke och halsrygg.
Influensa – ingen sjukskrivning, bör
som regel kunna täckas av perioden för
egen sjukanmälan.
6

Vilken rätt och skyldighet innebär avtalen?
Veli-Pekka Säikkälä, chef på IF Metalls förhandlingsenhet,
reder ut begreppen och svarar på frågor om
avtalens innebörd.
– Nu lägger vi
grunden för
nästa avtalsrörelse
Veli-Pekka
kommenterar avtalen
Foto: Bea Tigerhjelm, Illustration: Bo Persson
När avtalen är påskrivna återgår
förhandlingsverksamheten till det
normala. Samtidigt fortsätter en rad
arbetsgrupper med övergripande
frågor.
– Det är en av fördelarna med
treårsavtal. Vi har god tid att hitta
gemensamma lösningar på frågor
som vi inte hinner behandla under en
avtalsrörelse.
Vad gör förhandlingsenheten efter
avtalsrörelsen?
– Det ordinarie förhandlingsarbetet
med centrala tvistefrågor pågår kontinuerligt.
Vi har i genomsnitt drygt
270 centrala tvister varje år. Men vi
deltar även i de sammanlagt 48 grupper
som arbetar vidare med övergripande
avtalsfrågor under avtalsperioden.
Varför alla dessa arbetsgrupper?
– Det är nyttigt för parterna att få
diskutera fram gemensamma frågor och
inte bara träffas vid centrala tvister. På
så sätt är det en fördel med treårsavtal.
Då har vi tid att ta fram ett bra underlag
inför nästa avtalsrörelse.
Jämställdhetsfrågorna är ett viktigt
område som är genomgående för
alla avtal. Trots en jämställdhetslag,
finns fortfarande osakliga
löneskillnader mellan kvinnor
och män.
– Att kvinnors arbetsinsats värderas
lägre kan ha flera orsaker. Bland annat
att kvinnor förlorar i löneutveckling vid
föräldraledighet och att en större andel
kvinnor utför mindre kvalificerade
arbeten som värderas lägre.
För att komma till rätta med skevheterna,
har parterna fått i uppdrag
att ta fram ett gemensamt material och
verktyg för att kartlägga skillnader i
löne- och arbetsvillkor mellan kvinnor
och män i arbetslivet.
– Teknikavtalet har kommit lite
längre. Där gjorde vi ett särskilt material
redan efter avtalsrörelsen 2004.
Nu tar vi nästa steg som är ett partsgemensamt
åtgärdspaket för att rätta till
felaktigheterna.
– Inom Teknikavtalet ska vi även
ta fram en gemensam arbetsmiljöutbildning
så att både arbetsgivarna och
fackets företrädare har samma grund
att stå på.
Inom Industri- och Kemigruppens
elva avtalsområden diskuteras även
hur den lokala lönebildningen ska fungera,
arbetstidsfrågor och möjlighet att
teckna ett så kallat medarbetaravtal.
– Arbetsmiljön diskuteras även här.
I avtalsrörelsen ställdes krav om full
ersättning från första dagen vid arbetsskada.
I dag förlorar den arbetsskadade
pengar under de första 14 dagarna,
innan arbetsskadeförsäkringen TFA
träder i kraft.
Övergripande strategiska frågor
samordnas inom Industriavtalet
Inom samarbetsavtalet för Facken inom
industrin och industrins arbetsgivare
behandlas övergripande frågor om
integration, omställning och industriell
utveckling.
Ett integrationsavtal ska underlätta
för invandrare att komma in och stärka
deras ställning på arbetsmarknaden.
Omställning inom industrin kan
delas in i två delar. En del behandlar
utbildning och kompetenssatsningar
vid strukturförändringar. Arbetsgruppen
ska lämna förslag bland annat på
hur yrkesinriktad utbildning blir mer
tillgänglig när behovet uppstår.
Många slås ut och hamnar i långtidssjukskrivning.
Det går att göra mycket
mer för att förhindra långa sjukskrivningar.
Därför har gruppen även i uppdrag
att ta fram råd och samverkansmodeller
som stöd i det lokala arbetet
och få långtidssjukskrivna tillbaka till
arbetslivet.
Parterna har även ett gemensamt
intresse att stärka företagens konkurrenskraft
för att möta omvärldens krav.
Krångliga regelverk och motsättningar
försvårar arbetet vid större förändringsprocesser.
Därför behövs system som
tar hänsyn till både produktivitetsutveckling
och arbetsvillkor.
– Vi vill även skapa system för ett
större inflytande i bemanningsfrågorna.
Med snävare bemanning ökar stressen
dramatiskt. Det borde vara lika
naturligt att vi diskuterar bemanning
som arbetstider när produktionen för
kommande år planeras.
michael.blohm@ifmetall.se
Fråga mer om avtalen
Har du någon avtalsfråga som du tror
kan vara intressant för andra att veta mer
om? Hör av dig till tidningen Info: via
info@ifmetall.se så hjälper vi till att ge svar.

4/2008
info:
Foto detta uppslag: Roger Lundberg
FÖRENAR DET NYA MED GAMMAL BRUKSKULTUR. Tommy Silversten går på industrigymnasiet. Han vill bli civilingenjör och
arbeta i ett av de industriföretag som nu satsar. Tidigare har flyttlassen gått med unga från Degerfors – nu växer de nya jobben fram
här. Tommy spelar också klarinett i musikkåren, i svenska blåslandslaget och Arméns musikkår.
www.ifmetall.se
Från seg kris till het investeringsboom
Degerfors sköna arbetsseger
Tommy Silversten är 17 år och läser
teknik vid industrigymnasiet i Degerfors.
Han är framtiden i ett brukssamhälle
som nu vänder blad. Bort från
seg stålkris till industriell framgång
där plötsligt alla företag ropar efter
välutbildade och investerar. Det passar
Tommy:
– Jag hoppas bli civilingenjör, få
utbilda mig i Karlstad eller Örebro
och sedan flytta hem och arbeta för
en industri i Degerfors.
Den vägen har varit stängd för unga i
Degerfors där järnverket krympt från
2 400 anställda till 500. Flyttlassen har
gått till Göteborg och Stockholm.
– Här finns en fin miljö, gemenskap,
fotbollen och så musiken förstås, säger
han. Tommy spelar förste klarinett i
musikkåren. I somras turnerade han
med svenska blåslandslaget. Varannan
söndag tränar han med Arméns musik-
kår. Större löfte har knappast setts här
sedan Nisse Landgren tog täten med sin
röda trombon.
– Det vore kul att kunna försörja sig
på musik. Men det är hård konkurrens,
så industrin är mitt huvudspår. Nu öppnar
sig möjligheten, industrin anställer,
samhället rustar upp. Nyss spelade
Tommy vid invigningen av biblioteket.
Vändpunkten kom i höstas. Kommunens
näringslivschef Sören Hedberg
lade fram en rapport som visade
medvind för ortens företag som anställt
128 personer.
Samtidigt släppte järnverkets ägare
Outokumpu bomben:
– Vi ska investera för cirka två
miljarder kronor och nyanställa minst
50 personer. Valsverket här ska bli
bäst och störst i världen med ett nytt
slitstarkt specialstål.
Det är ljuv musik för Bjarne Rasmussen
och de järnbruksarbetare som
Bjarne Rasmussen (till vänster) har i
tjugo år slagits för att rädda jobben och
järnverket. Sören Hedberg (till höger) ser
som näringslivschef hur nära 300 nya jobb
skapas vid järnverket och övriga industrier.
8

Foto detta uppslag: Roger Lundberg
Vi har plötsligt fått ett guldläge. Nu ordnar vi jobbmässa
för att få folk till de lediga industrijobben.
FRÅN KONKURS TILL INVESTERING.
Stefan Nilsson är IF Metalls arbetsplatsombud
vid Koncernen Jubo-gruppen. För ett år sedan
var företaget i konkurs och framtiden oviss. Nya
ägarna satsar 27 miljoner och nyanställer 20.
– Vi i facket har fått vara med och bygga upp
det nya.
BÅTFLYKTING KOM I HAMN.
För 29 år sedan kom Tulan
Fermby hit som båtflykting
från Vietnam. Nu har hon
efter konkursen återvänt till
Jubo Kvalitetsproduktions
monteringsavdelning.
i en hård global konkurrens blivit
nationella symboler för att rädda jobben
och bruket.
– Nu måste vi satsa för att få folk att
flytta hit, säger han.
I april rullar anläggningsmaskiner
och 300 entreprenörer in till järnverket.
Det är den största investeringen i Örebro
län. Varför denna vändning?
– Vi vill vara nära människor med
kunskap, arbetsmoral och kvalitet, är
budskapet från Outokumpus vice direktör
Bo Annvik.
Plötsligt har korken gått ur ketchupflaskan.
I vinter har företag efter företag
berättat för näringslivschefen Sören
Hedberg att de också tänker investera.
I Degerfors, som redan har länets
lägsta arbetslöshet med 2,2 procent,
behöver företagen anställa ytterligare
130 yrkeskunniga. Men var och hur när
det är brist på svetsare och företagen
slåss efter plåtslagare?
Ralf fick rätt
Lite uppkäftigt valde kommunen att då
ordna en ”Jobbmässa”.
– Det kom tusen personer för att se
vad vi och företagen kunde erbjuda.
Från Övertorneå och Skåne hade intresserade
rest hit. Sören Hedberg lånar ord
från fotbollens värld och talar om ett
”guldläge”, där Ralf Edströms budskap
från nedläggningen av stålverket slagit
in, ”Vi tar dom i andra halvlek”.
– Vi måste ha ett attraktivt samhälle,
nya bostäder, bra kommunikationer,
teknikcollege och affärer. Hoppas
politikerna bidrar till beslut som får
folk att flytta hit, säger han.
Jubo Kvalitetsproduktion var ett företag
som sökte folk på jobbmässan. Det
är ett exempel på Degerfors revansch.
För ett år sedan var det i konkurs och
friställde. Nya ägare, Svenskt Rekonstruktionskapital,
trädde in. Nu är
platschefen Tord Johanssons besked:
– Vi investerar 27 miljoner i år och
behöver anställa minst 20 personer.
Han tar fingrarna till hjälp och räknar
upp nya maskiner som köpts in: Två
svarvar, lasermaskin, en rörbock. Fabriken
byggs ut med 1 400 kvadratmeter.
Bygger tillsammans med facket
Undra på att svetsaren Henrik Gustavsson
och IF Metalls arbetsplatsombud
Stefan Nilsson är nöjda.
– Satsningarna känns bra. Här
finns en fin arbetsmiljö och jobb med
innehåll. När de nya ägarna kom satte
de sig med oss i facket och planerade
framtiden. De lyssnar, och det stärker
gemenskapen i hela företaget, säger
Stefan Nilsson,
Nu ska koncernens företag Mechatronics
flytta hit, och allt blir en enhet
som tillverkar kvalitetsdetaljer till livsmedels-
och medicinsk/teknisk industri.
– Vi satsar för framtiden, säger Tord
Johansson.
Bra, tycker svetsaren Henrik Gustavsson:
– Här vill jag arbeta till pension. Det
är 34 år dit.
9

info:
4/2008
Starka tillsammans
Både i Indien
och Sverige
Lars-Erik Soting är IF Metalls vice
koncernordförande på Atlas Copco i
Sverige. Han är också aktiv i Indien.
Han är en av alla dem som i IF Metall
arbetar för
rättvisa lokalt
och globalt.
Det är en fråga
som IF Metalls
300 ombud
ska diskutera
på den första
ordinarie
Lars-Erik Soting
kongressen
med devisen Starka tillsammans – för
rättvisa lokalt och globalt.
Med företagens internationalisering
och en alltmer global utveckling kan
fackliga mål inte nås utan ett nära
samarbete med fackföreningar i andra
länder. Detta är till nytta för både
våra medlemmar här hemma och för
våra kamrater i omvärlden.
Hur IF Metall kan fördjupa detta
arbete föreslås i skriften Internationellt
fackligt arbete.
Den tar bland annat upp:
– Hur vi kan stödja facklig organise -
ring i andra länder.
– Hur vi kan påverka fler företag att
teckna internationella ramavtal.
annette.lack@ifmetall.se
MONTÖR ELLER TJÄNSTEMAN? – Kallar man någon management blir de
tjänstemän och facket har då inte rätt att organisera dem, berättar Lars-Erik Soting,
vice koncernordförande på Atlas Copco i Sverige.
Ändrat yrkesnamn – stopp
I den indiska staden Pune finns den
största koncentrationen av svenska
industriföretag utanför Sverige. Här
är arbetsvillkoren relativt goda. De
fackliga organisationerna har verkat
enligt en svensk modell. Men i takt
med att företagen blir allt mindre
svenska och mer multinationella är
facken oroliga över en svagare roll.
– Ett sätt är att kalla anställda för
något annat, en montör blir till exempel
management. Då blir de tjänstemän
och facket har inte rätt att organisera
dem, berättar Lars-Erik Soting, vice
koncernordförande på Atlas Copco i
Sverige.
Även om det medför högre lönekostnader
kompenseras detta på annat sätt.
www.ifmetall.se
notiser:
Vi vill rekrytera fler!
Alla medlemmar ska känna att de är
rättvist representerade i IF Metall och
på alla områden. Därför gör nu förbundskontoret
särskilda insatser för att
rekrytera fler kvinnor, ungdomar och
medlemmar med utländsk bakgrund till
fackliga uppdrag.
Två konferenser hålls under 2008.
De riktar sig till förtroendevalda inom arbetsmiljö-
eller försäkringsområdet och/
eller jämställdhets-, ungdoms- och integrationsansvariga.
Datum är den 15-16
och 22-23
september.
Under 2009
planeras
en uppföljningsdag.
Mer
information
och
Starka tillsammans
Organisera
Rekrytera
inbjudan till konferenserna har sänts till
avdelningsstyrelsen. Du som är intresserad
av att veta mer kan kontakta din
avdelning.
Sticka och affisch
Med detta Info följer Sifferstickan för
2008 och en kongressaffisch. Stickan
visar hur stor ersättningen är från våra
avtals-, medlems- och socialförsäkringar.
Den har tidigare skickats ut till
alla medlemmar. Nu delas den endast
till förtroendevalda. Fler exemplar kan
beställas från material@ifmetall.se.
Affischen kan sättas upp på arbetsplatsen
för att öka intresset för och samtalet
kring kongressen.
Framtidens industri kräver
livslångt lärande
I takt med utvecklingen och krav på
ökad flexibilitet och konkurrenskraft, får
utbildning och kompetensförsörjning en
allt större betydelse för industrin.
Redan i dag råder brist på yrkeskun-
10

Foto: Mats Wingborg
IF Metalls konferens den 11–12 maj.
Läs mer på www.ifmetall.se.
Hur kan vi stödja facklig organisering i
andra länder? Hur blir vi starka tillsammans
lokalt och globalt. Det är frågor
som IF Metalls kongress ska diskutera.
par facket
– Inhyrd personal jobbar till billigare
pris. Ofta är lönen bara en tiondel, trots
att de gör samma arbete som de fast
anställda, säger Lars-Erik Soting.
Att ge stöd till facken vid de svenska
företagen i Pune är en del av IF Metalls
utvecklingssamarbete med de indiska
facken. Tillsammans med en representant
från Unionen har Lars-Erik Soting
träffat anställda och hållit kurser.
– Vi kan inte tala om för dem hur
de ska organisera. Men vi kan hjälpa
dem med kunskaper om hur vi jobbar.
Tillsammans stöttar vi dem att se vad
som är deras styrka, svaghet, möjlighet
och hot, berättar Lars-Erik Soting.
Samarbete mellan fack
Det internationella fackliga arbetet
handlar inte längre om bistånd i traditionell
mening. I dag är det ett samarbete
mellan fack i olika länder, ett
samarbete som utvecklar båda sidor.
– Faktum är ju att inhyrd personal,
och hur vi når dem med vårt fackliga
medlemskap, är något som vi också
arbetar med i Sverige, säger Lars-Erik
Soting.
Förutom att stödja de indiska facken
på deras lokala nivå, kan Lars-Erik
Soting göra detta även på koncernnivå
hemma.
– Åter i Sverige visar jag bilderna
på de som är montörer, men kallas för
management. Ledningen reagerade
direkt och ska ta upp saken med den
lokala företagsledningen i Indien, säger
Lars-Erik Soting.
Internationellt ramavtal
Inom Atlas Copco finns det uppförandekoder
för hur det ska fungera vid
företagets fabriker i andra länder.
– Vi har fått vara med och ge synpunkter
på dessa, vilket är bra. Men
trots det är vårt slutliga mål att vi
gemensamt med företaget kan arbeta
fram ett internationellt ramavtal och
möjlighet till fackliga världsrådsmöten,
säger Lars-Erik Soting.
annette.lack@ifmetall.se
nig personal inom områden
som svetsare och CNC-operatörer.
Små och medelstora
företag har svårast att få
kvalificerad personal.
En hel generation av
yrkesarbetare är på väg ut
ur arbetslivet, vilket innebär
att dagens utbildningsutbud
inte räcker till. I dag utbildas
drygt 4 500 nya yrkesarbetare
per år, men över 10 000
beräknas gå i pension varje
år fram till 2015.
Det behövs större satsningar
för att skapa attraktiva yrkesutbildningar
med en hög kvalitet och en
Läs mer om initiativet
i skriften Utbildning
och kompetensförsörjning.
välutbildad lärarkår. Det
behövs också en förbättrad
presentation av vilka arbeten
som industrin har att erbjuda
för både tjejer och killar.
Trots att kompetensutveckling
är en överlevnadsfråga
för företagen satsas
alldeles för lite på de anställda.
Därför vill IF Metall ta
initiativet till utvecklade yrkesutbildningar
för vuxna och
ett livslångt lärande. Det är
även viktigt att anställda ska
känna en trygghet i att vara
anställningsbara vid eventuella neddragningar
och omställningar i produktionen.
Jämställdhet i små företag
Företag med färre än 25 anställda behöver
inte göra jämställdhetsplaner och
större företag bara vart tredje år. Det är
några förslag i regeringens nya sammanhållna
diskrimineringslag.
– Ett beslut i fel riktning, säger
Stefan Löfven, IF Metalls förbundsordförande.
Det handlar om en halvering
av antalet arbetsplatser med jämställdhetsplaner
– ett hårt slag mot
jämställdhet på mansdominerade arbetsplatser.
– Jämställdhetsarbetet är inte mindre
viktigt på små företag. Ett seriöst jämställdhetsarbete
ska ske kontinuerligt,
inte vart tredje år.

Vilket napp för facket i Rautasjaure
Ut i fjällvärlden till det stora
fiskefänget i Rautasjaure for en
helg IF Metall i Malmfälten.
Där bland tusentals pimpelfiskare
på rödingjakt informerade
avdelningen om vilka
rättigheter och förmåner som
medlemskapet ger.
– Vi pratade med både medlemmar
och företagare. Till några som varit
föräldralediga hittade vi pengar i
form av premiebefrielse. Det blev
också diskussioner om försämringarna
av a-kassan och avgifter,
berättar Daniel Eneslätt.
Från Kiruna är det cirka sex mil
med skoter till Rautasjaure. Besöket
var startskottet för kampanjen
”IF Metall Malmfälten on tour”.
Från avdelningen deltog också
Lars Kiviniemi, Stig Starlind,
Roland Karlsson, Harry Rantakyrö
och Kjell Lantto.
Syftet är att vara där medlemmarna
finns. Vi ska vara mycket
ute, och på mötesplatser som
LO-trampet på cykel i Gällivare,
marknaden i Pajala och Lapplandsmästerskapet
i pimpelfiske.
Ökat med 136 medlemmar
Den uppsökande verksamheten
har redan gett resultat.
Under 2007 ökade avdelningen
med 136 nya medlemmar. Då
besökte styrelsen och förtroendevalda
100 arbetsplatser. Under de
kvällar med försäkringsinformation
som ordnats har avdelningen
hittat betydande belopp till medlemmarna.
Foto: Daniel Eneslätt
Norge
Rautasjaure
FÖRSÄKRINGS-
PENGAR. Stig
Starlind från
avdelningen
berättar här
för en medlem
vilken rätt till
ersättningar från
olika försäkringar
som det fackliga
medlemskapet ger.
Kiruna
VÄXER. Harry Rantakyrö,
färgstark ordförande för
gruvarbetarna. Avdelningen har
ökat med 136 medlemmar. På
Rautasjaures fiskedag informerades
både medlemmar och företagare.
Central utbildning 2008
Utbildning Plats Datum Ansökn. dag till avd.
Fackligt arbete i internationella företag Skåvsjöholm, Åkersberga 26–28 maj 4 april
Uppgifter om platser på LO:s utbildningar finns på medlemsportalen. Kontakta din studieorganisatör eller din avdelning.
HALLÅ DÄR!
Angelo Mayer är skyddsombud
för IF Metall på
IAC i Göteborg, och hårdrockssångare
som hoppas
att hans band Shades of
Sanity vinner skivkontrakt
och turné.
Vad är det för tävling
ni deltar i?
– Den heter Emergenza och är
världens största hårdrockstävling.
Över 260 band deltar i de svenska
kvalomgångarna. Vinsten är ett
skivkontrakt och att få delta på en
stor turné.
Hur har det gått hittills?
– Vi har vunnit en deltävling. Nu
är semifinal nästa och den är på
Sticky Fingers i Göteborg. Alla som
vill lyssna – och rösta på oss – får
komma dit onsdagen den 2 april
klockan 20.30 när vi spelar.
Info håller tummarna!
– Tack!
För förtroendevalda i IF Metall
4/2008
ANSVARIG UTGIVARE
Lars Ankarfjäll, 08-786 82 60, 070-535 60 64
REDAKTIONEN
Tfn: 08-786 80 00 (vx) E-post: info@ifmetall.se
Marinette Ask, Michael Blohm, Maria Bäckström, Ewa Eriksson,
Mattias Josefsson (tjl), Juhani Kulo, Annette Lack, Lars Magnor,
Anneli Törner
LAYOUT/TRYCK
Olle Sjöstedt/Sandvikens Tryckeri AB
SIDAN 1 Tommy Silversten. Foto: Roger Lundberg.