Att lyfta den pedagogiska praktiken.
Att lyfta den pedagogiska praktiken.
Att lyfta den pedagogiska praktiken.
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
som ger nya perspektiv som underlag för nya idéer och handlingsmönster. Det<br />
komplicerar inte lärararbetet; det förenklar. Tid för reflektion kan därför visa sig<br />
både höja kvaliteten i arbetet och frigöra tid för annat. Tidsanvändning är alltid<br />
en fråga om att både se möjligheter och hantera svårigheter. Medvetenhet om<br />
behovet av att ta till vara de möjligheter som finns när det gäller lärande i arbetet<br />
har enligt Ellström 32 ”en drivkraft som överstiger de hinder som bristande tidsresurser<br />
kan upplevas innebära”.<br />
Även om forskare beskriver lärande i arbetslivet på lite olika sätt så råder det<br />
stor överensstämmelse om att reflektionen har en nyckelroll. 33 Den tankemässig<br />
bearbetning och omvandling av de konkreta erfarenheterna som <strong>den</strong> innebär är<br />
en förutsättning för att indivi<strong>den</strong> ska kunna bygga upp beredskap och kompetens<br />
för kommande situationer och uppgifter. Utan en väl fungerande reflektionsprocess<br />
blir det snabbt brist på idéer och förslag om hur arbetet kan utvecklas och<br />
uppgifter utföras. I en sådan situation saknas förutsättningar för en professionell<br />
yrkesutövning. Utrymme för reflektion är därför viktigt såväl för indivi<strong>den</strong> som<br />
för organisationen i stort.<br />
2.2 Reflektionsprocessen<br />
<strong>Att</strong> reflektera kan uttryckas i termer av att föra dialog där <strong>den</strong> egna reflektionen<br />
utgör en inre dialog och reflektionen tillsammans med andra en yttre. Den inre<br />
dialogen, samtalet med sig själv, är en förutsättning för <strong>den</strong> yttre. 34 Det är genom<br />
växelverkan mellan dessa båda perspektiv som lärares yrkesutövning kan bli professionell<br />
och omfatta såväl elevernas lärande och resultat som det egna lärandet. Hur<br />
väl <strong>den</strong>na växelverkan fungerar är en fråga både om individuellt förhållningssätt<br />
och om vilken kultur som råder på arbetsplatsen t.ex. ifråga om arbetsgemenskap,<br />
kommunikation och lärande. Vi återkommer till de frågorna i kap. 3.<br />
32)Ellström, P.-E. (2007). Reproduktivt och utvecklingsinriktat lärande i arbetslivet. I Ellström, P.-E. &<br />
Hultman, G. (red) Lärande och förändring i arbetslivet. Lund: Stu<strong>den</strong>tlitteratur<br />
33) Döös M. och Ohlsson J. (1996). Pedagogik i arbetslivet – om <strong>pedagogiska</strong> ingripan<strong>den</strong> i organisationer för<br />
att främja utveckling av kompetens. Göteborgs universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten.<br />
34) Vygotskij, L. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.<br />
26 ATT LYFTA DEN PEDAGOGISKA PRAKTIKEN
Change language