Att lyfta den pedagogiska praktiken.

inledning
Idenna vägledning ges uppslag för hur ett systematiskt förbättringsarbete kan byggas
upp i en sammanhållen process lärare – arbetslag – skola. Ett viktigt perspektiv
i arbetet med den har varit att utveckla strategier som stärker den enskilda lärarens
roll i kvalitetsutvecklingsarbetet. Den huvudlinje som valts bygger på idén om en
professionell reflektionsprocess. I denna process prövas den pedagogiska praktiken
i individuell och gemensam reflektion och relateras till dokumenterad kunskap/
aktuell forskning som underlag för omprövning och nytänkande. Ett sådant förhållningssätt
till det egna lärararbetet är en förutsättning för professionell yrkesutövning.
Syftet med denna gransknings- och omprövningsprocess är att skolverksamheten
ska hålla så hög kvalitet att varje elev får möjlighet att nå de nationella
målen. Man kan naturligtvis utforma en sådan förbättringsprocess också på andra
sätt. För att komma igång kan det dock underlätta att ha något att utgå från.
I kap. 1 ”Den professionella läraren” introduceras den teoretiska kunskapsbas
som utgör grunden för de idéer som presenteras i de efterföljande kapitlen. Detta
tänkande tar sin utgångspunkt i synen på lärare som en intellektuell och professionell
yrkesgrupp och de konsekvenser detta synsätt får för förhållningssätt och
forskningsanknytning.
I kap. 2 ”Reflektion som strategi” presenteras begreppet ”reflektion”, dess
konsekvenser för det egna lärandet och den reflektionsprocess som är skriftens
huvudstrategi. Där återfinns också exempel på arbetsgång, vägledning för kollegiala
samtal och former för dokumentation.
Kap. 3 ”Den professionella skolan” behandlar skolan som miljö för lärares
lärande med begrepp som lärande organisation och självförnyande förmåga. Där
beskrivs också olika skolkulturer och vilken betydelse dessa olikheter har för förbättringsarbetet.
I kap. 4 ”Det systematiska förbättringsarbetet” knyts arbetslagens reflektionsprocesser
samman med skolans samlade kvalitetsutvecklingsarbete och den årliga
kvalitetsredovisningen. Kapitlet avslutas med att belysa behovet av långsiktighet
och gemensamt engagemang.
Efter varje kapitel finns ett avsnitt med rubriken ”Att samtala om”. Där finns
frågor att besvara individuellt och tillsammans med andra processledare.
ATT LYFTA DEN PEDAGOGISKA PRAKTIKEN