Att lyfta den pedagogiska praktiken.

Reflektionsprocessen kan också initieras utan direkt koppling till någon enskild
händelse eller situation. Utgångspunkten kan i stället vara att man gemensamt
vill problematisera det vanliga, det man tar för givet, de tänkesätt och handlingsmönster
som ingår i den dagliga praktiken. Det kan t.ex. handla om att man vill
utforska alternativa pedagogiska förhållningssätt, vilken ny kunskap som tillkommit
inom ett visst område eller vilka generella initiativ som behöver tas för
att komma tillrätta med bristande måluppfyllelse. Sådana initiativ av t.ex. arbetslag
eller skolledning är nödvändiga inslag i det intellektuella förhållningssätt som
lärare förväntas ha till sitt eget yrke. Arbetsgången i denna reflektionsprocess
startar i fas 0 (fig. 8).
2.3 Att dokumentera reflektion
Vi har i avsnitt 2.2 konstaterat att reflektionen behöver dokumenteras. Att dokumentera
reflektionsprocessen är en viktig del av den professionella yrkesutvecklingen.
Det konstaterade också de båda lärarförbunden och Svenska Kommunförbundet
i sin gemensamma skrift En satsning till två tusen (avsnitt 1.1).
När man i skrift formulerar tankar och erfarenheter tvingas man skärpa tanken
och öka tydligheten. Därmed synliggör man också den egna pedagogiska
praktiken för sig själv. Om man utvecklar en vana att skriva ner sina erfarenheter
och reflektioner kan den ”tysta” kunskapen, den praxis man utvecklat bli åtkomlig
och därmed möjlig att förstå som grund för värdering och omprövning. När
man ökar sin förmåga att uttrycka sitt eget tänkande utvecklar man också sin
förmåga att delta i en professionell dialog med kollegor. I denna gemensamma
reflektion utvecklas det yrkesspråk som är nödvändigt för att kunna relatera den
pedagogiska praktiken till forskning och dokumenterad kunskap (avsnitt 1.4).
Dokumentationen kan utformas på olika sätt – allt utifrån vad som passar var
och en bäst eller som man kommit överens om t.ex. inom ett arbetslag. Sådana
exempel kan vara loggbok, journal, portfolio eller egna formulär. Den kan vara
kortfattad eller göras mer utförlig. Det gäller dock att göra den tillräckligt utförlig
för att man fullt ut ska förstå dess innebörd. Ett sätt att tydliggöra och hålla samman
en systematisk reflektionsprocess av det slag som visas i fig. 8 är att samla
det man gör i de olika faserna i ett gemensamt dokument.
ATT LYFTA DEN PEDAGOGISKA PRAKTIKEN 29