Att lyfta den pedagogiska praktiken.

More documents

Recommendations

Info

Larsson, P. (2004). IT som förändringskraft – i lärande organisation. IT för skolledare on line. Myndigheten för skolutveckling. www.skolutveckling.se. Larsson, S. (1996). Vardagslärande i arbetslivet. I Ellström, P-E., Gustavsson, B. & Larsson, S. Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur. Lauvås, P., Hofgaard Lycke, K. & Handal, G. (1997). Kollegahandledning i skolan. Lund: Studentlitteratur. Lendahls Rosendahl, B. & Rönnerman, K. (2002. Handledning av pedagogiskt yrkesverksamma – en utmaning för skolan och högskolan. Skolverket, best.nr. 02:767. Lindholm, Y. (2006). Samarbete mellan högskola och skola – delrapport inom ramen för Arbetslivsinstitutets utvärdering av projektet Attraktiv Skola. Stockholm: Arbetslivsinstitutet rapport 2006:29. Lärarförbundet & Myndigheten för skolutveckling. Lärakademier. www.larakademier.nu. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund (2001). Lärares yrkesetik. Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Kommunförbundet (1996). En satsning till tvåtusen. Lärarnas yrkesetiska råd. www.lararesyrkesetik.se. McKinsey & Company (2007), How the World’s Best-Performing School Systems Come Out on Top. Molander, B. (1993). Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos. Mollberger Hedqvist, G. (2006). Samtal för förståelse. Hur utvecklas yrkeskunnande genom samtal? Stockholm: HLS Förlag. Myndigheten för skolutveckling (2003). Att granska och förbättra kvalitet. Best.nr. U03:011. Myndigheten för skolutveckling (2005). Attraktiv skola Skellefteås årsredovisning 2004, och Nätverksträffar i Attraktiv Skola. www.skola.se. Myndigheten för skolutveckling (2007). Attraktiv skola. Hur kan utveckling mot en lärande organisation främja en hälsosam arbetsplats? www.skola.se. 78 ATT LYFTA DEN PEDAGOGISKA PRAKTIKEN
Myndigheten för skolutveckling (2007). Kvalitetsarbete i praktiken. www.skolutveckling.se/innehall/kvalitetsarbete_ledning/kvalitetsarbete/kvalitetsarbete_i_ praktiken/. Myndigheten för skolutveckling (2007/2008). En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. (svenska, svenska som andraspråk, matematik, bild, slöjd, musik, hem- och konsumentkunskap resp. idrott och hälsa). Stockholm: Liber Distribution. Posner, J.P. (1989). Fields experience methods of reflective teaching. New York: Longman. Reynolds, David (1998), ”World Class” School Improvement: An Analysis of the Implications of Recent International School Effectiveness and School Improvement Research for Improvement Practice, International Handbook of Educational Change, Storbrittannien. Rodgers, C. (2007). Att definiera reflektion: John Dewey och det reflektiva tänkandet. I Brusling, C. & Strömqvist, G. (red.) Reflektion och praktik i läraryrket. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Sarv, H. (1997). Kompetens att utveckla. Stockholm: Liber. Scherp, H.-Å. (2003). Att leda lärande samtal. Karlstad: Universitetstryckeriet. ISBN 91-85019-50-X. Senge, P. (1995). Den femte disciplinen. Den lärande organisationens konst. Stockholm: Nerenius & Senterius. Skolverket (2000). Forskning om rektor – en forskningsöversikt. Best. nr 00:548. Skolverket (2001). BRUK – för kvalitetsarbete i förskola och skola. Informationsmaterial. best.nr 01:676; www.skolverket.se. Skolverket (2001). Visionerna finns, men inte tiden – 46 lärare om nödvändiga och önskvärda villkor för utveckling och förändringsarbete i skolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2003). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Rapport 250–253. ATT LYFTA DEN PEDAGOGISKA PRAKTIKEN 79
Page 3 and 4:
Att lyfta den pedagogiska praktiken
Page 5 and 6:
4. det systematiska förbättringsa
Page 7 and 8:
inledning Idenna vägledning ges up
Page 9 and 10:
1. DEN PROFESSIONELLA LÄRAREN 1.1
Page 11 and 12:
1.2 Att lära av erfarenheter En pr
Page 13 and 14:
Fig. 2 Den professionella lärarens
Page 15 and 16:
sådant erkännande har varit att l
Page 17 and 18:
Granström 13 uttrycker detta behov
Page 19 and 20:
1.5 Professionalism och forskningsa
Page 21 and 22:
Fig. 5 Exempel på lärares kontakt
Page 23 and 24:
att SAMTALA OM I detta avsnitt finn
Page 25 and 26:
2.1 Reflektion - vad är det? Vad m
Page 27 and 28:
på något helt annat sätt. Att g
Page 29 and 30: Den inre dialogen handlar om att
Page 31 and 32: Reflektionsprocessen kan också ini
Page 33 and 34: Att skriva journal tar tid och kan
Page 35 and 36: Skrivargrupper är ett sätt att tr
Page 37 and 38: Det är i det gemensamma arbetet me
Page 39 and 40: Samtalsmodeller Litteraturen om dia
Page 41 and 42: • Tankekartor/mindmaps 53 är en
Page 43 and 44: att SAMTALA OM I detta avsnitt finn
Page 45 and 46: 3. DEN PROFESSIONELLA SKOLAN M yndi
Page 47 and 48: Idéerna om lärande organisationer
Page 49 and 50: Fig. 11 Skolutvecklingens gränser
Page 51 and 52: Ledningen Att leda en lärande orga
Page 53 and 54: Berg 69 definierar skolkultur som e
Page 55 and 56: En annan brittisk studie 74 pekar p
Page 59 and 60: 4. DET SYSTEMATISKA FÖRBÄTTRINGSA
Page 61 and 62: Utifrån dessa redovisningar från
Page 63 and 64: ning vid ett bedömningstillfälle,
Page 65 and 66: tionalisering (avsnitt 4.4). Ibland
Page 67 and 68: • Implementeringsfasen är den fa
Page 69 and 70: • Målhävdare För att verksamhe
Page 71 and 72: I kap. 3 redovisades erfarenheter f
Page 73 and 74: arbetet är ett gemensamt intresse
Page 77 and 78: Buzan, T. (1994). Boken om mindmaps
Page 79: Granberg, O. & Ohlsson, J. (2004).
Page 83: Stödmaterialet ger fördjupade kun
show all

Att lyfta den pedagogiska praktiken.

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?