SPÅRVÄGAR

1885, och när det i september 1887 var helt färdigt, upptogos lägenheterna
av dels bolagets kontor och dels personal tillhörande bolaget.
Huvudkontoret har allt sedan dess varit förlagt till denna byggnad.
Spårvägsnätets utsträckning vid 1887 års slut är angiven å Bil. 2.
1888 den 21 juni förlängdes ängspårvagnslinjen från Hornskroken
genom Brännkyrkagatan till HornstulL
Den 28 juni bestämdes avgiften till ·JO öre för färd på Kyrkogårdslinjen
från Odenplan till Haga grindar. Denna linje hade tidi-.
gare under året flyttats från Surbrunnsgatan till nyanlagda spår i
Odengatan mellan Stora Badstugatan och Odenplan.
Den 10 augusti förlängdes Östermalmslinjen i Karlavägen från
Grevgatan till Artillerigatan.
1889 den 15 juli öppnades för trafik linjen Kungsgatan (vid Drottninggatan)-Nya
Kungsbron-Fleminggatan till S:t Eriksgatan med
vagn var 10:de minut och 10 öres avgift. Linjen benämndes Norra
Kungsholmslinjen; förutvarande Kungsholmslinjen Gustaf Adolfs torg
-Hantverkaregatan kallades härefter Södra Kungsholmslinjen.
Den 25 oktober flyttades ändstationen Adolf Fredriks torg å linjen
Adolf Fredriks torg-Tjärhovs Tvärgatan till Ragvaldsgatan (vid
Hornsgatan). Spåren på sträckan Adolf Fredriks torg-S:t Paulsgatan-Björngårdsgatan-Högbergsgatan
flyttades därvid till Ragvaldsgatan-S:t
Paulsgatan-Götgatan. I samband med denna förändring
erhöllo passagerarna på denna linje-Katarinalinjen-tillåtelse att
avgiftsfritt använda sig av en fätja, som gick mellan Ragvaldsbro och
Köttorget. Ångslupsbolaget erhöll av södra spårvägsbolaget viss
ersättning för varje spårvägstrafikant, som använt färjan. Samtrafiken
med färjan pågick till dess den elektriska driften infördes.
Som det vid Stockholms Södra Spårvägsaktiebolag efter ett par
års verksamhet visat sig, att trafikinkomsterna ej täckte driftskostnaderna,
beslöts, att taxan från och med den 1 mars 1890 skulle höjas
23