3/2 - Kumla kommun
3/2 - Kumla kommun
3/2 - Kumla kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vänortsbesöket<br />
<strong>Kumla</strong> hade 22-28 maj 1969 besök<br />
från sin danska vänort Frederikssund.<br />
Danska flaggor vajade vid Stadshuset,<br />
Folkets hus, <strong>Kumla</strong>hal1en. Kurnlasjön,<br />
Yxhullskonlorct, <strong>Kumla</strong> fruktinduslri<br />
och några ställen tilL Även vid<br />
cH besök i Örebro flaggade Svampen<br />
danskt. <strong>Kumla</strong> sparbank ställde ut<br />
Kong!. danskt porslin i fönstret och<br />
Dohlwilz bokhandel dansk liucralul'.<br />
På Barnens dag anordnades nordisk<br />
frågesporuävling. där en av våra danska<br />
vänner tog hem segern och även<br />
velcranbilrallyt var nordiskt. Och<br />
Frederil.:ssunds borgmästare var med i<br />
juryn rör att utvälja Miss Svealand.<br />
På biblioteket öppnades den 27 lIlaj<br />
Borgmästare Jprgen Chrisliansen öppnar Frederikssundsutställningen<br />
en Frederikssundsutslällninl! med bilder.<br />
böcker. konstverk och industriprodukter<br />
från vår vänort. Reklam för<br />
utställningen gjordes med danska af~<br />
fischer på alla stadens affischtavlor.<br />
Först på plan var lektor Palle Hansen<br />
som förberedde utställningen. Den<br />
22 maj kom ett par brottare och den<br />
24 kom huvuddelen av delegationen<br />
med borgmästaren i spetsen.<br />
Välkomstsamkväm anordnades P"<br />
lördagen och gästerna fick under dc<br />
följande dagarna bese industrier och<br />
andra sevärdheter och även göw en<br />
örebroutflykt.<br />
Efter denna första introduktion har<br />
flera grupper från <strong>Kumla</strong> besökt Frcderikssund.<br />
I. ex. <strong>Kumla</strong> brottar(öre·<br />
ning, <strong>Kumla</strong> esperantoförening och<br />
flera <strong>Kumla</strong>bor har passat på att hiiisa<br />
på i vänorten i samband med semesterturer.<br />
•<br />
Strukturförändring -<br />
Av <strong>kommun</strong>alrådet J-Jo/ger JJllltm(lfl<br />
<strong>Kumla</strong>bygdens utveckling har i särskild<br />
hög grad varit beroende av de tre<br />
näringsgrenarna jordbruket. skotillverkningen<br />
och stenhanteringen.<br />
Utvecklingen inom såväl tätoner<br />
som landsbygd liksom befolkningsul~<br />
vecklingen mellan vissa perioder återspeglar<br />
de förändringar som dessa<br />
näringsgrenar genomgått.<br />
<strong>Kumla</strong> municipalsamhälle. vars utveckling<br />
var ett resultat av skotillverkningens<br />
industrialisering och utbyggnad<br />
i <strong>Kumla</strong> bröt sig år 1942 tillsammans<br />
med kringliggande tätbebyggelse<br />
ut ur lands<strong>kommun</strong>en och bildade<br />
Kum1a stad. Staden erhöll då 6 126<br />
invånare och den kvarvarande <strong>Kumla</strong><br />
lands<strong>kommun</strong> 4 126. De återförenades<br />
till en <strong>kommun</strong>al enhet år 1967.<br />
Den olikanade utvecklingen inom de<br />
båda <strong>kommun</strong>ala enheterna är belysande<br />
för de förändringar näringslivet<br />
genomgått. Den pågående urbaniseringen<br />
som starkt påskyndats av jordbrukets<br />
rationalisering återspeglas i<br />
lands<strong>kommun</strong>ens vikande befolkningsunderlag.<br />
Hardemo tillfördes år 1952<br />
Kum1a <strong>kommun</strong> och för an få kontinuitet<br />
i jämförelsesiffrorna är det<br />
lämpligt att räkna med även Harde·<br />
mos 1 239 invånare redan från början.<br />
Invånarantalet för <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong><br />
blir då 5455. Detta antal hade 1966<br />
sjunkit med 917 personer till 4538.<br />
Inom <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> pågick under<br />
denna tid en ganska betydande utbyggnad<br />
i tätorterna Hällabrouet,<br />
bytorp och Sannnhed varför bcfolkföretagslokalisering<br />
ningsminskoiogen inom jordbruket va~<br />
rit än större. Som exempel på den uttunning<br />
jordbrukets ralionalisering<br />
innebär kan nämnas att Säbylunds<br />
egendom år 1942 hade 36 personer<br />
anställda varav 2 på den administrativa<br />
sidan. Denn antal hade år 1968<br />
sjunkit tiU 13 med 1 inom administrationen.<br />
En total minskning med<br />
64 l) 8. Under samma tid 1942-1966<br />
växte den nybildade staden med 4 241<br />
personer från 6 126 till 10 367 invånare.<br />
Tillväxten var till och med 1957<br />
ganska jämn med i genomsnitt 229<br />
per år eller totall 3 670 personer.<br />
Största avvikelsen inträffar åren 1945<br />
-1948 med en genomsnittlig ökning<br />
av 464 personer per år och 1952 då<br />
en minskning med 3 kan nQleras.<br />
Ar 1958 började "fabriksdöden" i<br />
<strong>Kumla</strong>. Under åren 1958-1966 öka·<br />
de dåvarande staden totalt med endast<br />
571 personer vilket blir 63 per<br />
år. och då hade den år 1966 ändå<br />
ökal med 194.<br />
Emellertid pågick mellan staden och<br />
den omgivande lands<strong>kommun</strong>en en<br />
ganska betydande omflyttning som<br />
inte var föranledd av några förändringar<br />
inom näringslivet. Detta gör au<br />
uppgifterna för de båda <strong>kommun</strong>erna<br />
bör ses tillsammans för att ge en riktig<br />
bild av näringslivets förändring och<br />
utvecklingen inom <strong>Kumla</strong>bygden.<br />
Kommunsammanslagningen medförde<br />
dessutom att alla statistiska deluppgifter<br />
om de förutvarande båda<br />
2 3
<strong>kommun</strong>erna upphörde med <strong>kommun</strong>sammanläggningen<br />
den l/l 1967. En<br />
sådan sammanvägning innebär att för<br />
åren 1942-1957 ökade befolkningen<br />
inom den nuvarande <strong>kommun</strong>ens<br />
gränser med 3 361 personer från<br />
II 581 till 14942 invånare. Befolkningstillväxten<br />
uppgick i medeltal till<br />
210 per år. Under de ödesdigra åren<br />
1958-1966 minskade invånarantalet<br />
med totalt 37 personer, detta j trots<br />
av att år 1966 medförde en ökning<br />
för stor<strong>kommun</strong>en med 154.<br />
Mindre ökningar har noterats även<br />
för 1967 och 1968 med 110 och 48<br />
personer för resp. år. Aven om vi alla<br />
känner till de händelser som föranlett<br />
denna uppbromsning av utvecklingen.<br />
(ja, många har ju haft personliga känningar<br />
av det inträffade) kan det väl<br />
ändå vara av intresse med en sammanställning<br />
om vad det totalt har betytt<br />
i förlorade arbetstillfällen.<br />
Från 1958 till innevarande år har<br />
icke mindre än 27 skofabriker i <strong>Kumla</strong><br />
lagt ned sin tillverkning, vilket torde<br />
inneburit att mellan 700-800 blivit<br />
utan arbete. En annan god mätare på<br />
tillbakagången inom skoindustrin är<br />
medlemsantalet i <strong>Kumla</strong> Skoarbetarfackförening.<br />
Denna redovisade den<br />
31/12 1957, I 165 medlemmar och<br />
anta!et hade vid 1968 års slut nedgåu<br />
till 533 en minskning med 632 medlemmar.<br />
Därtill kommer arbctsledare,<br />
kontorsanställda och övriga som ej<br />
tillhört Skoarbetarnas fackförening.<br />
På 1930-talet etablerades konfektionsindustrin<br />
i <strong>Kumla</strong>. Efter ett par<br />
årtiondens verksamhet, under vilken<br />
arbetsstyrkan vissa tider uppgick till<br />
mellan 300--400 anställda, har den<br />
nu praktiskt taget helt försvunnit. En<br />
filial till Hova konfektions AB som i<br />
ar börjat tillverkning i <strong>Kumla</strong> bar ett<br />
15-tal anställda.<br />
Kvarntorp ligger visserligen inte i<br />
<strong>Kumla</strong>, men ett stort antal kumlabor<br />
har haft sin anställning där. och industrierna<br />
har utgjort en betydelsefull<br />
del av <strong>Kumla</strong>bygdens arbetsmarknad.<br />
Därför drabbades orten ganska hårt<br />
när Sv. Skifferolje AB lade ner sin<br />
produktion i Kvarntorp, även om den<br />
långa avvecklingsperioden underlättade<br />
omställningsprocessen för såväl<br />
de anställda som för bygden.<br />
Sammanlagt torde under tiden 1958<br />
-1968 drygt 2000 årsarbetsplatser<br />
ha försvunnit från den arbetsmarknad<br />
som nännare berör <strong>Kumla</strong>bygdens invånare.<br />
Man frågar sig onekligen; hur<br />
har detta varit möjligt utan en kata~<br />
strofal nedgång av folkmängden Skälen<br />
är flera och eH av dessa är att<br />
<strong>Kumla</strong> inte utgör en isolerad arbetsmarknad.<br />
Inom en radie från <strong>Kumla</strong><br />
av mindre än 30 minuters bilresa bor<br />
c:a 130000 människor. Inom detta<br />
område kan man bo och arbeta praktiskt<br />
taget var som helst. Delta för~<br />
hållande ger dock endast kortfristiga<br />
lösningar av ortens arbetsmarknadsproblem.<br />
Behovet hos de flesta människor<br />
att arbeta och bo på samma<br />
plats kommer på lång sikt att göra sig<br />
sig gällande. En värdefull tillgång har<br />
gällande. En värdefull tillgång har<br />
förekommit samt utbyggandet av såväl<br />
dessa som äldre företag.<br />
Nyetablerade företag i <strong>Kumla</strong> under<br />
nämnda tid sysselsätter närmare 700<br />
anställda. Vi behöver bara erinra<br />
om S.R.A. som f. n. har drygt 300<br />
och Fångvården med c:a 270 anställda.<br />
Utövcr dessa båda kan nämnas att<br />
Fasadrenoveringar som började 1959<br />
nu har c:a 70 anställda i <strong>Kumla</strong>. Av<br />
äldre företag som under denna tid<br />
ökat ut sin personalstyrka kan vi peka<br />
på Ytongbolagen som tillsammans<br />
mcd dcn nyöppnade tillverkningen i<br />
Gymnatikbyggnaden<br />
A v rektor Sigvard Zeltervall<br />
Utredning om lokalbehovet vid Stene<br />
skola har företagits vid skilda tillfällen.<br />
En tid planerade man att förlägga<br />
lands<strong>kommun</strong>ens högstadium till Stene<br />
skola, men senare ingicks överens~<br />
kommelse mellan lands<strong>kommun</strong>en och<br />
staden om placering av högstadiet i<br />
<strong>Kumla</strong> stad och då kom lokalbebovsfrågan<br />
i ett nytt läge. Framställning<br />
Kvarntorp sysselsätter e:a l 200 vilket<br />
innebär en ökning med 600.<br />
Bandindustri sysselsätter över 200 fler<br />
än år 1958 och <strong>Kumla</strong> Fruktindustri<br />
har ökat med drygt JOO-talet. Lithells<br />
som driver rörelse i <strong>Kumla</strong> och Sköllersta<br />
har ökat personalstyrkan med<br />
c:a 250 och sysselsätter f. n. över 300<br />
av vilka det beräknas att c:a 60 %<br />
är bosatta i <strong>Kumla</strong>. Rinaldo & Johanssons<br />
förpackningsindustri har tillrÖrt<br />
arbetsmarknaden ett 50-tal nya<br />
arbetstillfällen. Dessa uppräknade nya<br />
arbetstillfällen, som tillsammans upp~<br />
går till över l 800, kan alltså ställas<br />
emot de c:a 2 000 som försvunnit.<br />
Lägges därtill alla smärre företag som<br />
ökat med några cller något ID-tal och<br />
alla serviceanläggningars behov av<br />
arbctskraft, kanske man vågar säga<br />
aU bygden klarat krisen. Att av detta<br />
konstaterande dra den slutsatsen att<br />
vi nu skulle vara helt nöjda vore felaktigt.<br />
Den strukturomvandling som<br />
näringslivet i KunIla genomgått har<br />
lämnat efter sig många svårlösta problem.<br />
En kvardröjande arbetslöshet<br />
bos framförallt den äldre arbetskraf~<br />
•<br />
i Abytorp<br />
om provnmg av lokalbehovet för Stcne<br />
skola ingavs 1962, och sedan beslut<br />
fattats om indragning av Järsjö<br />
skola, vidtogs en komplettering av 10<br />
kalbehovsärendet.<br />
Ny- och ombyggnadsarbetet har utförts<br />
i flera etapper. Först uppfördes<br />
en paviljongbyggnad med två lärosalar,<br />
grupprum samt materiel- och<br />
ten, skapar ekonomiska svårigheter<br />
för både den enskilde och samhället.<br />
Samtidigt kan näringslivets efterfrågan<br />
på arbetskraft inte tillfredsställas,<br />
därför att lägenheter ej kan anskaffas.<br />
En betydligt ökad bostadsproduktion<br />
är en förutsättning för aU följdverkningarna<br />
skall kunna avhjälpas. Här<br />
kan de <strong>kommun</strong>ala myndigheterna endast<br />
stå till tjänst med planeringen.<br />
och i denna är <strong>Kumla</strong> väl framme,<br />
men när det gäller att avgöra hur<br />
många lägenheter som skall byggas<br />
står vi hjälplösa. Vi får här lita till de<br />
centrala myndighcternas förståelse och<br />
vilja att hjälpa till för att övervinna<br />
svårigheterna. Svårigheterna blir ju<br />
inte mindre av att möjligheter för nyetablering<br />
av företag, som· eventuellt<br />
skulle kunna sysselsätta den lediga arbctskraften,<br />
försvåras därigenom att<br />
lägenheter ej kan erhållas för de övriga<br />
anställda som måstc komma utifrån.<br />
Vi vill till slut uttala den förhoppningen<br />
att bostadsfrågan icke skall beböva<br />
utgöra ett binder för att bredda<br />
underlaget till ökad sysselsättning.<br />
4<br />
5
[)et nya gymnastilhuset i Abytorp fyller<br />
en länge kant behov. eftersom denna slola<br />
alltid salnat gymnasliksal. Har en blick<br />
fmn omllädningsrummet mOl u'äu- och<br />
duschrum.<br />
lärarrum. och n!lgot år senare tillkom<br />
ytterligare två lärosalar. Den 26/8<br />
1965 tilldelades lands<strong>kommun</strong>en sammanlagt<br />
127000 kronor för ombyggnad<br />
av gamla skolan och nybyggnad<br />
av bespisnings- och gymnastiklokal.<br />
Läsåret 1966/67 renoverades gamla<br />
skolhuset. I bottenvåningen iordningsIälIdes<br />
trä- och metalls!öjdsal samt<br />
två lärosalar med grupprum. I övre<br />
våningen inreddes bibliotek, tillsynslärarrum,<br />
lärarrum och materielrum.<br />
Ritningar iiJl ombyggnaden har utförts<br />
av Kommunernas konsultbyrå. Örebro.<br />
Kommunens kontrollant har varit<br />
<strong>kommun</strong>alingenjör Folke Leivald.<br />
Följande entreprenörer har antagits:<br />
Byggnadsarbeten byggnadsfirman Borg<br />
& Fjetlström<br />
Målningsarbeten byggnadsfirman Borg<br />
& Fjel1ström<br />
VVS-tekniska installationer Fackföreningarnas<br />
byggnadsproduktion AB.<br />
örebro<br />
El~arbcten Elbolaget. <strong>Kumla</strong><br />
Byggnadskostnaderna uppgick till<br />
följande belopp:<br />
Byggnadsarbcten 189558:-<br />
VYS-arbeten .. . . . . .. 38 909:-<br />
El-arbeten 25885:-<br />
Ritningar. kontroll m. m. 22 970:-<br />
övriga kOSlnader 3 250:-<br />
Kronor 280572:<br />
Dessutom har invenlarier till slöjdsaL<br />
bibliotek, lärarrum och lärosalar<br />
inköpIs [ör c:a 44000 kronor.<br />
Avsyning för statsbidrag skedde<br />
den 11/6 1969. då <strong>kommun</strong>en ocks:i<br />
beviljades 2 500 kronor till audivisuell<br />
utrustning.<br />
Den sista etappen av byggnadsarbetet<br />
vid Stene skola, nybyggnad av<br />
bespisnings- och gymnasliklokaJ. påbörjades<br />
den 15 oktober 1968 och<br />
kommer au tas i bruk under höstterminen<br />
1969. Bespisningsavdelningen<br />
består av matsal (85 m~), personalmatsal,<br />
serveringskök med biutrymmen<br />
och kapprum. 1 källarplanet inrymmes<br />
värmecentral för hela skolanläggningen<br />
och förråd samt vissa<br />
utrymmen för civilförsvaret.<br />
Gymnastikdelen består av gymna·<br />
stiksal (I0X20 m enligt särskilt beslut).<br />
redskapsrum, förråd, lärarrum.<br />
omklädningsrum. dusch- och tvagningsrum<br />
samt bastu. Byggnadsritningarna<br />
har upprättats av arkitekt E.<br />
Bergenudd. örebro.<br />
Följande firmor har antagits för dc<br />
olika arbetsuppgifterna:<br />
Byggnadsarbeten AB Vägförbättringar.<br />
Karlstad<br />
Målningsarbeten AB Vägförbiitlringar.<br />
Karlstad<br />
-<br />
Ele~'erna vid skolan har alltsedan skolbarnsbespisningen infördes Ull äla sina måltider<br />
i. Äbytorps..Fol~ets hus. Med denna byggnad har en modem bespisningsavdelning fOlats<br />
liD ~ko.lan1aggnmgeD. Sl.olan by~gdes t909 och får !önt efter 60 år gymnastiksal och<br />
besplSmngslokaler. Den unprunghll3 B-skolan ar nu också A-skola.<br />
VVS-tekniska installationer <strong>Kumla</strong><br />
rörinslallationer, AB Bahco. örebm<br />
El-arbeten Elbolaget<br />
Entreprenadhandlingarna utvisar<br />
följande anbud:<br />
Byggnadsarbetcn , .. , .. 466 100:<br />
VVS-arbeten .. . . . . .. 80 900:-<br />
" . .. . . . . . 30440,-<br />
El-arbeten .. . . . . . . .. 55 650:-<br />
Ritningar, kontroll m. m. 28 623:<br />
övriga kostnader. .. . .. 15449:-<br />
Kronor 677 162:<br />
Helt ny utrustning i gymnastiksalen<br />
och inventarier till bespisningen beräknas<br />
kosta c:a 45 000 kronor.<br />
Lands<strong>kommun</strong>en inköpte för några<br />
rlr sedan tomtmark i anslutning till<br />
skoltomten. Skolgården kommer att<br />
- -<br />
planeras i stadens egen regi med lekplaner.<br />
av- och påstigningsplats för<br />
skolbussarna och en mindre avdelning<br />
för friidrott, På skoltomten har iordningställts<br />
en isbana som under sommarhalvåret<br />
användes som bollplan.<br />
Sedan samtliga byggnadsföretag vid<br />
Stene skola nu slutförts, är det väl<br />
sörjt för lokal behovet vid skolan.<br />
Framför allt är intresset stOrt för den<br />
nya gymnastiksalen och bcspisningslokalerna<br />
inom skolans område. •<br />
HALL KUMLA RENT!<br />
3 siill :tlt bli av med skräp:<br />
L Använd sopsiicken.<br />
2. Anlita entreprenören för bortfOI"!ilingen<br />
tel. 70658.<br />
3. Kör själv lill soptippen. öppen:<br />
Torsd. 16.30--frcd. 07.00. Infarl<br />
från Hardcmov~igcn i Hallsberg.<br />
6<br />
7
Vad<br />
••<br />
gor hälsovårdsnämnden<br />
A v hälsovårdsinspektör Sture E/ander<br />
Enligt lag skall i varje <strong>kommun</strong> finnas<br />
en hälsovårdsnämnd, vars arbetsuppgifter<br />
finns angivna i hälsovårdsstadgan.<br />
Vad sysslar hälsovårdsnämnden<br />
med Ja, på omfattningen och<br />
mångsidigheten av arbetsuppgifterna<br />
kan man inte klaga. <strong>Kumla</strong> har en<br />
heltidsanställd hälsovårdsinspektör<br />
och cn halvtidsanslälld kontorist. ln~<br />
för <strong>kommun</strong>sammanläggningen den l<br />
januari 1967 begärde nämnden att få<br />
anställa ytterligare en inspektör.<br />
Denna framställning vann emellertid<br />
inte gehör hos de styrande i <strong>Kumla</strong>.<br />
Bland andra arbetsuppgifter har<br />
nämnden och dess inspektör att handlägga<br />
frågor angående vatten och avlopp.<br />
renhållning, bostadshygien,<br />
djurskydd och djurhållning. livsmedelshygien.<br />
epidemibekämpande, begravningsplatser,<br />
beredskapsfrågor och<br />
egen administration. Dessutom skall<br />
hälsovårdsnämnden fungera som serviceorgan,<br />
dvs stå allmänheten till<br />
tjänst i spörsmål som rör olika grenar<br />
inom den allmänna hälsovården.<br />
Hälsovårdsinspektören är förordnad<br />
som tillsynsman för arbetarskyddet<br />
(arbetsplatser utan mas)dnel1 utrustning<br />
och där i regel högst 10 arbetstagare<br />
sysselsättes) samt som tillsynsman<br />
för djurskyddet. Vidare har<br />
alltsedan hyresregleringslagens tillkomst<br />
1942 enligt särskilt beslut<br />
av stadsfullmäktige hälsovårdsinspektören<br />
haft till uppgift att fungera som<br />
hyresnämndens sekreterare. Denna<br />
syssla försvann i samband med ny<br />
lagstiftning som trädde i kraft den<br />
I januari 1969. Avvecklingen av den<br />
<strong>kommun</strong>ala hyresnämndens verksamhet<br />
har ägt rum under detta år.<br />
Som nämndes inledningsvis har hälsovårdsnämnden<br />
ett stort antal arbetsuppgifter.<br />
För de i inledningen omnämnda<br />
arbetsuppgifterna skall här<br />
länmas en redogörelse:<br />
Vatten~ och avloppsfrågor: Inom<br />
staden finns sammanlagt ålta vattenverk,<br />
för vilka skyldighet föreligger<br />
till regelbunden kontroll av vattnet ur<br />
bakteriologisk och fysikalisk-kemisk<br />
synpunkt. Sammanlagt uttogs 1968<br />
c:a 140 prov för bakteriologisk undersökning<br />
beträffande nämnda vattentäktcr,<br />
av vilka de flesta proven avser<br />
tätorten <strong>Kumla</strong>s vattentäkt, som<br />
betjänar den största folkmängden.<br />
Provtagningsfrekvensen är nämligen<br />
bestämd med hänsyn till hur många<br />
människor som betjänas av respektivc<br />
vattentäkt. Om en undersökning visar<br />
at! vattnet är av otillfrcdsställande<br />
beskaffenhet måste åtgärder vidtagas,<br />
i första hand tätare provtagning och<br />
klorering av vattnet. I en del fall måste<br />
klorering av huvud!edningar tillgripas.<br />
Hälsovårdsnämnden företar<br />
också provtagningar av vatten från<br />
enskilda brunnar, t. ex. för fastighetsnämndens<br />
räkning när det gäller förbättringslån<br />
och bostadslån. Men<br />
nämnden tar också prov på vatten<br />
från enskilda brunnar på eget initiativ<br />
eller efter begäran från enskilda<br />
fastighetsägare. Vid behov lämnas nnvisningar<br />
för förbättring av brunnar.<br />
Del kan också hända att en vatten-<br />
)<br />
l<br />
I<br />
I<br />
brunn måste utdömas, varvid ägaren<br />
anmodas eller förelägges att anordna<br />
ny vattentäkt. Provtagning förekommer<br />
också regelmässigt av badvatten,<br />
t. ex. <strong>Kumla</strong>sjön och bassängvattnet i<br />
<strong>Kumla</strong>hallen.<br />
Tillstånd att anordna enskilda avloppsanläggningar<br />
förbinds alltid med<br />
bl. a. skyldighet till regelbunden tömning<br />
av slambrunnar. Hälsovårdsnämnden<br />
har organiserat en slamtömning<br />
som sker höst och vår. Denna<br />
verksamhct är en viktig del i åtgärder<br />
för att motverka miljöförstöringen.<br />
Renhållning: Dåvarande <strong>Kumla</strong><br />
lands<strong>kommun</strong> och <strong>Kumla</strong> stad var två<br />
av de första <strong>kommun</strong>er i landet som<br />
införde renhållning med användande<br />
av papperssäckar, som är den ur hygienisk<br />
synpunkt bästa metoden för<br />
uppsamling av hushållsavfall m. m.<br />
Regelbunden sophämtning är ordnad<br />
för <strong>Kumla</strong>s alla tätorter (gamla Kumta<br />
stad, Hällabrottet, Sannahcd och<br />
Abytorp). Regelbunden sophämtning<br />
har på senare år även införts i en del<br />
områden som inte kan betraktas som<br />
direkt tätortsområde. Samarbete har<br />
etablerats mellan hälsovårdsnämnderna<br />
i Hallsberg och <strong>Kumla</strong> om sophämtning<br />
i ett gränsområde mellan<br />
<strong>kommun</strong>erna, där det av ekonomiska<br />
skäl inte är möjligt att <strong>kommun</strong>erna<br />
har var sin renhållningsentreprenör.<br />
Nedskräpning i naturen är ett svårt<br />
problem. Enligt naturvårdslagen :ir<br />
det straffbelagt au i naturen skrlipa<br />
ner med papper, plåt, glas, plast etc.<br />
Trots della tycks del vara allmänt att<br />
man kastar ifrån sig allsköns skräp<br />
oeh bråte, inte minst omkring raslplat~<br />
serna utmed vägarna. Ibland kan man<br />
få fast nedskräparc genom att hitta<br />
namn och adressuppgifter bland skrä~<br />
pet, t. ex. på tidningar, medicinflaskor<br />
o. d. Atalen för nedskräpning brukar<br />
bli kännbara. I troligen 99,9 % av<br />
fallen är det dock omöjligt att spåra<br />
syndarna; det rör sig om en "kollektiv<br />
nedskräpning" med ölburkar, glas,<br />
plastflaskor, tomma konservburkar<br />
etc. etc. Soptippens öppethållande för<br />
allmänheten en kväll i veckan utan<br />
avgift borde i någon mån mcdvcrka<br />
till att minska nedskräpningen i natu~<br />
ren. Propaganda för hur människorna<br />
skall uppföra sig ute i naturen borde<br />
sättas in mycket hårdare och mera<br />
drastiskt än vad som är fallet, inte<br />
minst med hjälp av TV, radio och<br />
pressen.<br />
Hälsovårdsnämnden har också ansvar<br />
för att åtgärder vidtas för bckämpning<br />
av råttor. Ar 1968, som var<br />
ett ovanligt svårt "råaår" utlades eller<br />
utlämnades genom nämndens försorg<br />
c:a 3 700 kg råttgift. För avskjutning<br />
av duvor och kajor anlitar hälsovårdsnämnden<br />
två personer som har polismyndighetens<br />
tillstånd härtill. Nämnden<br />
har också vid några tillfällen er·<br />
hållit tillstånd alt utrota duvor med<br />
kloralos (ett sömnmedel). Tillslfllld till<br />
kloralosbekämpning fick tidigare sökas<br />
hos Veterinärstyrelsen, numera<br />
hos Naturvårdsverket. Sedan några år<br />
tillbaka finns i <strong>Kumla</strong> några exemplar<br />
av den relativt sällsynta turkduvan.<br />
Nämnden har därför inte funnit det<br />
tillrådligt aU fortsätta bekämpningen<br />
medelst kloralos.<br />
Bostadshygien: Under detta begrepp<br />
finns åtskilliga arbetsuppgifter för hälsovårdsnämnden,<br />
t. ex. planeringsfrågor,<br />
bostadsinspektion. utredning av<br />
klagomål, skötsel av teknisk utrustning<br />
för underSÖkningar i bostäder,<br />
deltagande i slutbesiktningar beträf~<br />
fande nybyggda hus m. m. därjämte<br />
deltager hälsovårdsinspektören i byggnadsnämndens<br />
försammanträden. Ifråga<br />
om utrustning har hälsovårdsnämn-<br />
8 9
den till sitt förfogande en prccisions<br />
Ijudniv.imätarc, en thermo-hygrograf,<br />
en snabbtermometer, en koloxidindikator<br />
samt diverse smärre undersök·<br />
ningsmaterial. Sedan i juni 1964 har<br />
hälsovårdsinspektören medverkat vid<br />
inventering av åldringsbostäder rör<br />
fastighetsnämndens räkning. Denna<br />
inventeringsverksamhet kan sägas bilda<br />
en stomme för ålgärder till mrbättring<br />
av pensionärers och handikappa~<br />
des bostäder med slöd av statliga förbättringslån.<br />
Hälsovårdsnämndens arbete ifråga<br />
om djurskydd och djurhåJ1ning går ut<br />
på bl. a. djurskyddsinspektion. djurhållning<br />
som orsakar sanilär omgenhet.<br />
inspektion av ladugårdar med<br />
mjölkproduktion. anmälan om anord~<br />
nande av djurstallar inom ti.itort,<br />
hundgårdar m. m. samt viss medverkan<br />
vid bekämpande av smittsamma<br />
husdjurssjukdomar. Svåra avvä,(!.ningsproblem<br />
hllr nämnden alt ta ställning<br />
till när det gäller yttrande till lantbruksnämnden<br />
angående uppförande<br />
av stallar för gödsvin m. m. Ulveck·<br />
lingen på della liksom på så många<br />
andra omrädeo går mot allr Slörre enheter.<br />
Utanför område med rätortsbestämmelser<br />
erfordras inte hälsovårds·<br />
niimndens tillstånd för uppförande av<br />
dylika anlä~ningar. men på senare<br />
lid har ärendena ändå remitterats<br />
till hälsovårdsnämnden för yttrande.<br />
Niimnden har då alt föreskriva vilka<br />
tllgärder som bör vidtagas för atl i<br />
möjligaste mån hindra att sanitär olägenhet<br />
uppstår. Utspridningen av stora<br />
kvantiteter gödsel är ett av dc besvärligaste<br />
problemen au lösa. Nämn·<br />
den brukar i sina yttranden dels föl'~<br />
orda alt s. k. svämutgöd
Fritidsnämndens program<br />
Kulturnämndens program<br />
DISKOTEK<br />
Plats: Vegaiokaien, Skolvägen 15.<br />
onsdagar och lördagar 19.30---23.00.<br />
Minimiålder: 14 år.<br />
KVARTERSGARD<br />
Köpmangalan 58. Start 25 augusIi.<br />
Öppet måndag-fredag 17.30-21.30.<br />
Verksamhet:<br />
Cafeteria. Bordtennis. Hobby, Modellbygge.<br />
Filmstudio, Teaterstudio<br />
ffi ffi.<br />
MOTORUNGDOMSGARD<br />
Plats: Örsta kulle. Verksamhet måndagar<br />
och fredagar.<br />
FORENINGSSAMMANKOMST<br />
Oktober månad. Informalion om bidrag<br />
samt upplysning om fritidsnämndens<br />
förslag till budget för 1970.<br />
HANDBOLLSMATCH<br />
28/9 Start-Skövde ArK.<br />
Plats: Sporthallen.<br />
KOMMUNMÄSTERSKA p I FOT·<br />
BOLL FOR KNAnELAG<br />
Kommunmästerskap med lag från<br />
Sannahed, Yxhult, Abytorp. Genomföres<br />
under september månad.<br />
"ALLE MAN UT"<br />
Arrangemang vid Bygget i Asbro<br />
tillsammans med Sk id· och Friluftsfrämjandel,<br />
där det bl. a. ordnas en<br />
naturstig.<br />
KURSVERKSAMHET<br />
Under oktober-november kommer<br />
au i egen regi anordnas A V·kurs och<br />
testledarkurs.<br />
I november anordnas tillsammans<br />
med Närkes idrottsförbund Vi leder·<br />
kurs.<br />
SIMHALLEN<br />
Badtider: mändag, tisdag, torsdag<br />
13.00-19.30.<br />
Onsdag, fredag 13.00-20.30.<br />
Lördag 09.00--15.30<br />
Söndag 09.00--12.30.<br />
Lilla bassängen: Onsdag och fredag till kl<br />
18.00 samt lördag och SÖndag.<br />
övriga dagar simlml"5er.<br />
TURKAVDELI''lNGEN<br />
Måndag---onsdag. Fredag---söfldag<br />
HERRAR<br />
Torsdag DAMER.<br />
Tider. .se simhallen.<br />
K n'SS n 'ST'NGNI " G 30 mm. f" ore sang· ,"<br />
ningstid.<br />
MASSAGE, KARBAD<br />
Tidsbeställning tel. 709 80 anko. 222.<br />
Tyvärr är samtliga simkul"5er f. n. fullteckn.<br />
Nya simkunoer för barn och vu~na börjar<br />
omkring den 20 oktober.<br />
MORGONBAD<br />
måndag-fredag 07.00--08.15.<br />
SPORTHALLEN,<br />
GYMNASllKHALLEN<br />
mändag-fredag 06.45--09.00 samt ett begränsat<br />
antal kvällstimmar badminton och<br />
tennis.<br />
MOTIONS· OCH<br />
BORDTENNISHALLEN<br />
öppcn [ör allmänheten varje cm.<br />
MO/ionera - bada. Kombinera garna styr·<br />
keträningen i motiollshullen, badminton,<br />
tcnnis etc. - med bad.<br />
Tidsbe:;tällning för bndminton och tennis<br />
tel. 70980 ankn. 220.<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
15 sepumber<br />
Konsthantverk frän Frikyrkl. studiefölb.<br />
Utst~illning, biblioteket.<br />
17 september<br />
Konstnär Tage Lundin: Konst contra religion<br />
och vetenskap.<br />
Föreläsning. Biblioteket kl. 19.30.<br />
15 september<br />
Flickan i kulturhuset.<br />
Teaterföreställning. Fon.elS hus kl. \9.30.<br />
9 oÅ/ober<br />
Förfallarinnan Berit Spong bernu::ar och \;\<br />
ser ur egna böcker.<br />
BibliOl:eket kl. 19.30.<br />
Il oktober<br />
Evald Rrden: Olja och p3§ldl<br />
Utställning. BibliOl:eket.<br />
15 oktob"r<br />
Guido Vechi och Helga Same.<br />
Konsert, HU5aren kl. 19.30.<br />
20 oktober<br />
Konsthantverk frän Vuxenskolan.<br />
Utställning, Biblioteket.<br />
]J ok/ober<br />
Forskningsresande Jan Högberg: Tacka vet<br />
jag djur.<br />
Föreläsning ocr.. demonslrntion, Biblioteket<br />
kl. 19.30.<br />
17 oktober<br />
ABF - Konslfrämjandet.<br />
Utställning, Bibliuteket.<br />
J /lol·tlllber<br />
Multi 69.<br />
UtsUlI1ning, Bibliotekel.<br />
9 11V1'ember<br />
Bukens vecka. "Boka in dig för framtiden".<br />
Utstiil1ning, Bibliotekel.<br />
lO '1V"rlllbrr<br />
Afton med örebro-förfanare.<br />
Biblioteket kl. 19.30.<br />
11 "o"rmber<br />
öjebo-kören och Domnerus orkester.<br />
Husaren kl. 19.30<br />
14 I/o.'embrr<br />
Gitarrafton med U. G Åhslund.<br />
Konsert. Biblioteket kl. 19.30.<br />
17 tlo.·embrr<br />
Johan Lindström Saxon.<br />
Minnesutställning. BibliOl:eket.<br />
19 tlo"f'mbu<br />
Kiss me Kate.<br />
Operett, Folkets hus kl. 19.30.<br />
26 tlo"f'mbrr<br />
Trubaduflm Torslein Bergman om Lmin·<br />
amerika.<br />
Föreläsning. Biblioteket kl. 19.30.<br />
1 decf'mbf'r<br />
Per Eklund. keramik.<br />
Utställning. Biblioteket.<br />
7 '/«f'mbrr<br />
Frikyrkokonsert i Johanneskyrkan kl. 18.00.<br />
MedarrJngör kulturnämnden.<br />
Söndag som vardag<br />
öppet på<br />
BIBLIOTEKET<br />
Vardagar 11-20<br />
Lördagar 11-15<br />
Söndagar 16-20<br />
Skolvägen 12<br />
12<br />
13
<strong>Kumla</strong> stads grundskola<br />
Läsåret 1969~1970<br />
MEDDELANDE<br />
Till elever, målsmän och anställda<br />
Höstterminen omfattar lidcn 21/8-20/12.<br />
Vårlerminen omfaltar tiden 8/1_14/6.<br />
Lo"dagar<br />
för hela skolverksambelcn iir 30/10, 31/10.<br />
,n-D/2 (12/2-13/2 är friluftsdagar),<br />
213-26/3. 8/5.<br />
Shldiedagar (halvdagar)<br />
för lärarna och Sflrntidigt lovdagnr för eleverna<br />
Ulg- och mellanstadiet: 11/9, 22/9, 17/10,<br />
29/10, lIlIl, 19/11, 1/12, 22/1, 3/2,<br />
1612 (heldag), 6/3, 1613, 9/4, 15/4, 28/4.<br />
H.ögsladict: 11/9, 17/10, 29/10 (heldag),<br />
19/[ 1,22/[, 16/2 (heldag), 613. 16/3,9/4<br />
(heldng), 15/4 (heldag). 11/5 (heldag).<br />
Skolbarnsbespisningen<br />
serverar mllhider åt alln skolelever i <strong>Kumla</strong><br />
St:IU. För alt clev skall bli befriad från viss<br />
malriilt, menar vi att ett av följande två<br />
skäl skall föreligga: skolläkaren vitsordar<br />
att eleven icke bör äta rätten eller i hemmet<br />
finns principiella skii! av religiös eller<br />
unmm an mot den serverade rätten. Skolmähiderna<br />
syftar till att hjälpa hemmen alt<br />
hos barnen inpränw sunda matvanor. Skolans<br />
nWlsedel är ochå utarbetad av sak<br />
"unnigt folk. Personalen är tillsagd att scrvera<br />
små portioner om eleven s!t önskar för<br />
al1 lära sig äta maträtten. Medverkan hemifrån<br />
,om understryker skolans målsättning<br />
betriiffande skolmålliderna ;ir något som vi<br />
r;iknar med.<br />
Tandvården<br />
Samtliga klasscr i grundskolan crhll.l1cr<br />
tandvård.<br />
Ett önskemål ar att hemmcn med kraft och<br />
allvar minskar barnens snaskätande och<br />
,amtidigt förb;ittrar deras munhygien.<br />
Skolhälsovården<br />
HöGSTADIET OCH FYLSTA SKOLA<br />
SkoJllikkerna på v!lra gator och vägar. Cyklar<br />
och mopeder lämnas hemma om skolvägen<br />
llimpnr sig för promenad. Under läsåret<br />
kommer trafikpoliser alt besöka klasserna.<br />
Utbildade skolpoliser hjälper eleverna tillrlitta<br />
på utsatta gllngställen.<br />
Skolans ordningsregler<br />
är tiJJ för att öka trivseln för alla i skolarbetet.<br />
Elever och målsm;in känner till reglerna<br />
och. lärarna ska se till att de efterlevs.<br />
Det är angeläget att framhålla betydelsen<br />
av hemmens medverknn till att bibringn<br />
eleverna en positiv instäJ1ning till skolan<br />
och dess regler.<br />
Alla målsmän<br />
vill givetvis medverka tiJJ att genom kontakt<br />
med elevernas lärare reda ut missWr<br />
,tånd ener klarlligga problem av annan ar!.<br />
EIt telefonsamtal eller eU kort sammanträffande<br />
målsman och lärare emellan rekommenderas.<br />
Såväl målsmän som Iiirare har<br />
skyldighet att medverka till att misshällighetcr<br />
i skolarbetet snnbbt klaras upp. Genom<br />
resp. elev kan målsman begiira. att få<br />
teL-nr och besked om lämplig telefon- eller<br />
besökstid hos klassföreståndaren.<br />
kommer att urdnas under läsåret silval av<br />
klassläraren som av föreningen Hem och<br />
skola och av dessn gcmensamt.<br />
Vår förhoppning iir alt läsåret 1969/70<br />
ska prdglas av god vilja till gemensamma<br />
ansträngningar för undervisningens och Vllra<br />
elevers bästa.<br />
Rektorerna<br />
Telefoner<br />
r innerstaden går expeditionernas och<br />
skolornas telefoner över stadens växel 0191<br />
70980 med skilda anknytningsnummer.<br />
SKOLKANSU<br />
ank.<br />
Eft. vax.<br />
stiingning<br />
Skolchef I:e rektor Holger<br />
Eketun tjI.<br />
T. f. I;c rektor Sigvnrd<br />
Zettervall , 183 75260<br />
Kontorist Britt Marie<br />
Svensson .. . . . . . . . . . . .. 181 706 07<br />
14 15
'J'_"" __ '_<br />
Kanslist Borgit Aronsson.. 182<br />
Musikledare J an Nilsson .. 180<br />
HöGSTADIETS REKTORSEXP.<br />
I:e rektor Holger Eketun tjI.<br />
T. f. rektor Sven Elisson 210<br />
Kontorist 211<br />
T. f, studierektor Arne Petterssun<br />
212<br />
i).o:.mtorist Anna-Greta<br />
Axelsson<br />
214<br />
LAG- OCH MELLANSTADIETS<br />
REKTORSEXPEDITION<br />
Rektur Sigvard Zettervall 183<br />
Kontorist Ulla Svensson 184<br />
Studierektor Karl-August<br />
Axelsson . . . . . . . . . . .. 185<br />
YRKESSKOLANS REKTORSEXP.<br />
70607<br />
70607<br />
70539<br />
70539<br />
787 10<br />
75260<br />
75260<br />
75260<br />
Rektor Holger Nylund .. 195 79659<br />
KANSLI OCH REKTORSEXP.<br />
Expcctitionstid torsdagar kl. 17.00-18.00.<br />
FYLSTA SKOLA<br />
Tillsynslärare Carlewert<br />
Andersson .<br />
Lärarrum, mellanstadiet<br />
Lärarrum, lågstadiet .<br />
Matsal . , .<br />
Läkarmottagningen<br />
Vaktmästare .<br />
Skolbibliotekscentral .<br />
HAGASKOLAN<br />
Tillsyns\. Eric Persson ..<br />
Lärarrum .<br />
Vaktm. Ebbe Eriksson ..<br />
Matsal .<br />
188<br />
189<br />
186<br />
218<br />
190<br />
191<br />
190<br />
192<br />
193<br />
194<br />
194<br />
75291<br />
70458<br />
MALMENS SKOLA<br />
Tillsyns\. Holger Nylund 195 79659<br />
Centralköket, ekonomiföres!.<br />
Gunnel Sjögren.. 196 75134<br />
Lärarrum, mellanstadiet. . 197<br />
Lärarrum, lågsIadiet .... 198<br />
Gymnastiksalen....... J98<br />
Uikarmouagningen 199<br />
Då växeln är stängd kan lärare vid<br />
resp. skola träffas genom tillsynslärarnas<br />
telefoner.<br />
VIALUNOSKOLAN<br />
Tmsynslärare Kjell-Olov<br />
Messing 213<br />
Läkarmottagningen 215<br />
Elevr. ordf. Sverker öhrn 216<br />
Yrkesvalslärare Margareta<br />
Bäck 217<br />
Yrkesvalslärare Claes<br />
Berglind . . . . . . . . . . 217<br />
Vaktmiistare 177<br />
Matsal 178<br />
Lärarrum . . . . . . . . . . . . 179<br />
Lärarrum, hemkunskap<br />
och textilslöjd 226<br />
Lärarrum, teckning, träoch<br />
metallslöjd .... 225<br />
TALLÄNGENS SKOLA<br />
Tillsynslärare Ake Skoghäll<br />
Lärarrum .<br />
SANNAHEDS SKOLA<br />
Lärarmm<br />
STENE SKOLA<br />
Tillsyns\. Stig-Arne Andersson<br />
Lärarrum .<br />
HAR DEMO SKOLA<br />
Lärarrum .<br />
72343<br />
72391<br />
78790<br />
73345<br />
73032<br />
761 27<br />
KB 'KUMLA TRYCKERI 5635<br />
,
Change language