3/2 - Kumla kommun
3/2 - Kumla kommun
3/2 - Kumla kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vänortsbesöket<br />
<strong>Kumla</strong> hade 22-28 maj 1969 besök<br />
från sin danska vänort Frederikssund.<br />
Danska flaggor vajade vid Stadshuset,<br />
Folkets hus, <strong>Kumla</strong>hal1en. Kurnlasjön,<br />
Yxhullskonlorct, <strong>Kumla</strong> fruktinduslri<br />
och några ställen tilL Även vid<br />
cH besök i Örebro flaggade Svampen<br />
danskt. <strong>Kumla</strong> sparbank ställde ut<br />
Kong!. danskt porslin i fönstret och<br />
Dohlwilz bokhandel dansk liucralul'.<br />
På Barnens dag anordnades nordisk<br />
frågesporuävling. där en av våra danska<br />
vänner tog hem segern och även<br />
velcranbilrallyt var nordiskt. Och<br />
Frederil.:ssunds borgmästare var med i<br />
juryn rör att utvälja Miss Svealand.<br />
På biblioteket öppnades den 27 lIlaj<br />
Borgmästare Jprgen Chrisliansen öppnar Frederikssundsutställningen<br />
en Frederikssundsutslällninl! med bilder.<br />
böcker. konstverk och industriprodukter<br />
från vår vänort. Reklam för<br />
utställningen gjordes med danska af~<br />
fischer på alla stadens affischtavlor.<br />
Först på plan var lektor Palle Hansen<br />
som förberedde utställningen. Den<br />
22 maj kom ett par brottare och den<br />
24 kom huvuddelen av delegationen<br />
med borgmästaren i spetsen.<br />
Välkomstsamkväm anordnades P"<br />
lördagen och gästerna fick under dc<br />
följande dagarna bese industrier och<br />
andra sevärdheter och även göw en<br />
örebroutflykt.<br />
Efter denna första introduktion har<br />
flera grupper från <strong>Kumla</strong> besökt Frcderikssund.<br />
I. ex. <strong>Kumla</strong> brottar(öre·<br />
ning, <strong>Kumla</strong> esperantoförening och<br />
flera <strong>Kumla</strong>bor har passat på att hiiisa<br />
på i vänorten i samband med semesterturer.<br />
•<br />
Strukturförändring -<br />
Av <strong>kommun</strong>alrådet J-Jo/ger JJllltm(lfl<br />
<strong>Kumla</strong>bygdens utveckling har i särskild<br />
hög grad varit beroende av de tre<br />
näringsgrenarna jordbruket. skotillverkningen<br />
och stenhanteringen.<br />
Utvecklingen inom såväl tätoner<br />
som landsbygd liksom befolkningsul~<br />
vecklingen mellan vissa perioder återspeglar<br />
de förändringar som dessa<br />
näringsgrenar genomgått.<br />
<strong>Kumla</strong> municipalsamhälle. vars utveckling<br />
var ett resultat av skotillverkningens<br />
industrialisering och utbyggnad<br />
i <strong>Kumla</strong> bröt sig år 1942 tillsammans<br />
med kringliggande tätbebyggelse<br />
ut ur lands<strong>kommun</strong>en och bildade<br />
Kum1a stad. Staden erhöll då 6 126<br />
invånare och den kvarvarande <strong>Kumla</strong><br />
lands<strong>kommun</strong> 4 126. De återförenades<br />
till en <strong>kommun</strong>al enhet år 1967.<br />
Den olikanade utvecklingen inom de<br />
båda <strong>kommun</strong>ala enheterna är belysande<br />
för de förändringar näringslivet<br />
genomgått. Den pågående urbaniseringen<br />
som starkt påskyndats av jordbrukets<br />
rationalisering återspeglas i<br />
lands<strong>kommun</strong>ens vikande befolkningsunderlag.<br />
Hardemo tillfördes år 1952<br />
Kum1a <strong>kommun</strong> och för an få kontinuitet<br />
i jämförelsesiffrorna är det<br />
lämpligt att räkna med även Harde·<br />
mos 1 239 invånare redan från början.<br />
Invånarantalet för <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong><br />
blir då 5455. Detta antal hade 1966<br />
sjunkit med 917 personer till 4538.<br />
Inom <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> pågick under<br />
denna tid en ganska betydande utbyggnad<br />
i tätorterna Hällabrouet,<br />
bytorp och Sannnhed varför bcfolkföretagslokalisering<br />
ningsminskoiogen inom jordbruket va~<br />
rit än större. Som exempel på den uttunning<br />
jordbrukets ralionalisering<br />
innebär kan nämnas att Säbylunds<br />
egendom år 1942 hade 36 personer<br />
anställda varav 2 på den administrativa<br />
sidan. Denn antal hade år 1968<br />
sjunkit tiU 13 med 1 inom administrationen.<br />
En total minskning med<br />
64 l) 8. Under samma tid 1942-1966<br />
växte den nybildade staden med 4 241<br />
personer från 6 126 till 10 367 invånare.<br />
Tillväxten var till och med 1957<br />
ganska jämn med i genomsnitt 229<br />
per år eller totall 3 670 personer.<br />
Största avvikelsen inträffar åren 1945<br />
-1948 med en genomsnittlig ökning<br />
av 464 personer per år och 1952 då<br />
en minskning med 3 kan nQleras.<br />
Ar 1958 började "fabriksdöden" i<br />
<strong>Kumla</strong>. Under åren 1958-1966 öka·<br />
de dåvarande staden totalt med endast<br />
571 personer vilket blir 63 per<br />
år. och då hade den år 1966 ändå<br />
ökal med 194.<br />
Emellertid pågick mellan staden och<br />
den omgivande lands<strong>kommun</strong>en en<br />
ganska betydande omflyttning som<br />
inte var föranledd av några förändringar<br />
inom näringslivet. Detta gör au<br />
uppgifterna för de båda <strong>kommun</strong>erna<br />
bör ses tillsammans för att ge en riktig<br />
bild av näringslivets förändring och<br />
utvecklingen inom <strong>Kumla</strong>bygden.<br />
Kommunsammanslagningen medförde<br />
dessutom att alla statistiska deluppgifter<br />
om de förutvarande båda<br />
2 3
Change language