3/2 - Kumla kommun

Vad
••
gor hälsovårdsnämnden
A v hälsovårdsinspektör Sture E/ander
Enligt lag skall i varje kommun finnas
en hälsovårdsnämnd, vars arbetsuppgifter
finns angivna i hälsovårdsstadgan.
Vad sysslar hälsovårdsnämnden
med Ja, på omfattningen och
mångsidigheten av arbetsuppgifterna
kan man inte klaga. Kumla har en
heltidsanställd hälsovårdsinspektör
och cn halvtidsanslälld kontorist. ln~
för kommunsammanläggningen den l
januari 1967 begärde nämnden att få
anställa ytterligare en inspektör.
Denna framställning vann emellertid
inte gehör hos de styrande i Kumla.
Bland andra arbetsuppgifter har
nämnden och dess inspektör att handlägga
frågor angående vatten och avlopp.
renhållning, bostadshygien,
djurskydd och djurhållning. livsmedelshygien.
epidemibekämpande, begravningsplatser,
beredskapsfrågor och
egen administration. Dessutom skall
hälsovårdsnämnden fungera som serviceorgan,
dvs stå allmänheten till
tjänst i spörsmål som rör olika grenar
inom den allmänna hälsovården.
Hälsovårdsinspektören är förordnad
som tillsynsman för arbetarskyddet
(arbetsplatser utan mas)dnel1 utrustning
och där i regel högst 10 arbetstagare
sysselsättes) samt som tillsynsman
för djurskyddet. Vidare har
alltsedan hyresregleringslagens tillkomst
1942 enligt särskilt beslut
av stadsfullmäktige hälsovårdsinspektören
haft till uppgift att fungera som
hyresnämndens sekreterare. Denna
syssla försvann i samband med ny
lagstiftning som trädde i kraft den
I januari 1969. Avvecklingen av den
kommunala hyresnämndens verksamhet
har ägt rum under detta år.
Som nämndes inledningsvis har hälsovårdsnämnden
ett stort antal arbetsuppgifter.
För de i inledningen omnämnda
arbetsuppgifterna skall här
länmas en redogörelse:
Vatten~ och avloppsfrågor: Inom
staden finns sammanlagt ålta vattenverk,
för vilka skyldighet föreligger
till regelbunden kontroll av vattnet ur
bakteriologisk och fysikalisk-kemisk
synpunkt. Sammanlagt uttogs 1968
c:a 140 prov för bakteriologisk undersökning
beträffande nämnda vattentäktcr,
av vilka de flesta proven avser
tätorten Kumlas vattentäkt, som
betjänar den största folkmängden.
Provtagningsfrekvensen är nämligen
bestämd med hänsyn till hur många
människor som betjänas av respektivc
vattentäkt. Om en undersökning visar
at! vattnet är av otillfrcdsställande
beskaffenhet måste åtgärder vidtagas,
i första hand tätare provtagning och
klorering av vattnet. I en del fall måste
klorering av huvud!edningar tillgripas.
Hälsovårdsnämnden företar
också provtagningar av vatten från
enskilda brunnar, t. ex. för fastighetsnämndens
räkning när det gäller förbättringslån
och bostadslån. Men
nämnden tar också prov på vatten
från enskilda brunnar på eget initiativ
eller efter begäran från enskilda
fastighetsägare. Vid behov lämnas nnvisningar
för förbättring av brunnar.
Del kan också hända att en vatten-
)
l
I
I
brunn måste utdömas, varvid ägaren
anmodas eller förelägges att anordna
ny vattentäkt. Provtagning förekommer
också regelmässigt av badvatten,
t. ex. Kumlasjön och bassängvattnet i
Kumlahallen.
Tillstånd att anordna enskilda avloppsanläggningar
förbinds alltid med
bl. a. skyldighet till regelbunden tömning
av slambrunnar. Hälsovårdsnämnden
har organiserat en slamtömning
som sker höst och vår. Denna
verksamhct är en viktig del i åtgärder
för att motverka miljöförstöringen.
Renhållning: Dåvarande Kumla
landskommun och Kumla stad var två
av de första kommuner i landet som
införde renhållning med användande
av papperssäckar, som är den ur hygienisk
synpunkt bästa metoden för
uppsamling av hushållsavfall m. m.
Regelbunden sophämtning är ordnad
för Kumlas alla tätorter (gamla Kumta
stad, Hällabrottet, Sannahcd och
Abytorp). Regelbunden sophämtning
har på senare år även införts i en del
områden som inte kan betraktas som
direkt tätortsområde. Samarbete har
etablerats mellan hälsovårdsnämnderna
i Hallsberg och Kumla om sophämtning
i ett gränsområde mellan
kommunerna, där det av ekonomiska
skäl inte är möjligt att kommunerna
har var sin renhållningsentreprenör.
Nedskräpning i naturen är ett svårt
problem. Enligt naturvårdslagen :ir
det straffbelagt au i naturen skrlipa
ner med papper, plåt, glas, plast etc.
Trots della tycks del vara allmänt att
man kastar ifrån sig allsköns skräp
oeh bråte, inte minst omkring raslplat~
serna utmed vägarna. Ibland kan man
få fast nedskräparc genom att hitta
namn och adressuppgifter bland skrä~
pet, t. ex. på tidningar, medicinflaskor
o. d. Atalen för nedskräpning brukar
bli kännbara. I troligen 99,9 % av
fallen är det dock omöjligt att spåra
syndarna; det rör sig om en "kollektiv
nedskräpning" med ölburkar, glas,
plastflaskor, tomma konservburkar
etc. etc. Soptippens öppethållande för
allmänheten en kväll i veckan utan
avgift borde i någon mån mcdvcrka
till att minska nedskräpningen i natu~
ren. Propaganda för hur människorna
skall uppföra sig ute i naturen borde
sättas in mycket hårdare och mera
drastiskt än vad som är fallet, inte
minst med hjälp av TV, radio och
pressen.
Hälsovårdsnämnden har också ansvar
för att åtgärder vidtas för bckämpning
av råttor. Ar 1968, som var
ett ovanligt svårt "råaår" utlades eller
utlämnades genom nämndens försorg
c:a 3 700 kg råttgift. För avskjutning
av duvor och kajor anlitar hälsovårdsnämnden
två personer som har polismyndighetens
tillstånd härtill. Nämnden
har också vid några tillfällen er·
hållit tillstånd alt utrota duvor med
kloralos (ett sömnmedel). Tillslfllld till
kloralosbekämpning fick tidigare sökas
hos Veterinärstyrelsen, numera
hos Naturvårdsverket. Sedan några år
tillbaka finns i Kumla några exemplar
av den relativt sällsynta turkduvan.
Nämnden har därför inte funnit det
tillrådligt aU fortsätta bekämpningen
medelst kloralos.
Bostadshygien: Under detta begrepp
finns åtskilliga arbetsuppgifter för hälsovårdsnämnden,
t. ex. planeringsfrågor,
bostadsinspektion. utredning av
klagomål, skötsel av teknisk utrustning
för underSÖkningar i bostäder,
deltagande i slutbesiktningar beträf~
fande nybyggda hus m. m. därjämte
deltager hälsovårdsinspektören i byggnadsnämndens
försammanträden. Ifråga
om utrustning har hälsovårdsnämn-
8 9