Sverige - en pocketguide - svenska - Till Immigrant-institutets hemsida
Sverige - en pocketguide - svenska - Till Immigrant-institutets hemsida
Sverige - en pocketguide - svenska - Till Immigrant-institutets hemsida
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Sverige</strong> – <strong>en</strong> <strong>pocketguide</strong> 241<br />
Dagarna gick åt till att äta. Samtidigt<br />
som jag fysiskt äcklades av d<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>orma mängd<strong>en</strong> mat jag såg i<br />
affärerna, av överflödet, av lyx<strong>en</strong>,<br />
slutade jag inte äta.<br />
Enkel mat. Fiskbullar med bröd.<br />
Korv och kokt potatis. Vatt<strong>en</strong>. Det<br />
behövdes inget annat. Lyx är <strong>en</strong><br />
relativ sak. M<strong>en</strong> jag åt hela tid<strong>en</strong>.<br />
För säkerhets skull. Och medan jag<br />
åt skaffade jag några konserver, de<br />
är bra att ha i reserv, de kan överleva<br />
länge. I fall att.<br />
Hon, med sin sjukdom,<br />
var dömd till<br />
död<strong>en</strong>, jag, med min<br />
flykt, till livet.<br />
Problemet var bilar. Bra bilar. Volvo,<br />
Audi, Mercedes. De nyare modellerna.<br />
Deras motorljudsvissling lät som<br />
granat<strong>en</strong> som flyger och ska falla<br />
nära <strong>en</strong>. M<strong>en</strong> inte på <strong>en</strong>. För d<strong>en</strong><br />
granat som flyger rakt på avger<br />
inget ljud. Det är det farliga med<br />
granater. D<strong>en</strong> som ska döda dig kan<br />
du inte höra. M<strong>en</strong> nu, varje gång<br />
när <strong>en</strong> bil passerade förbi och jag<br />
hörde vissling<strong>en</strong> rullade jag i sömn<strong>en</strong>,<br />
omedvetet och lojt, under<br />
säng<strong>en</strong>. För att skydda mig. Där fortsatte<br />
jag att sova tills jag vaknade<br />
och lade mig ig<strong>en</strong>. Och vid nästa bil<br />
– om ig<strong>en</strong>.<br />
Jag saknade ljus. Gatuljus. Lampor<br />
som lyser när mörkret har fallit.<br />
Efter ett år i mörkret kändes det<br />
faktum att gatuljus lyser som <strong>en</strong><br />
trygghet. För mig betydde det –<br />
inga granater. Eftersom granaterna<br />
slår sönder gatlyktorna.<br />
Sarajevo i mörkret är <strong>en</strong> av mina<br />
värsta krigsbilder. Varje natt bad jag<br />
Mamma att prom<strong>en</strong>era med mig<br />
längs Drottninggatan. D<strong>en</strong> hade så<br />
mycket ljus och människor. Det<br />
kändes tryggt. Och många skyltfönster<br />
som lyste. Jag såg aldrig vad det<br />
var som lyste m<strong>en</strong> att det lyste<br />
betydde att det fanns något i dem.<br />
Jag tyckte om att prom<strong>en</strong>era där.<br />
Det var <strong>en</strong> säker gata.<br />
Varje kväll gick vi längs gatan. Bland<br />
de andra vilsna främlingarna på<br />
Drottninggatan framstod vi som två<br />
främlingar som var b<strong>en</strong>ådade med<br />
<strong>en</strong> riktning, ett mål, <strong>en</strong> m<strong>en</strong>ing. Vi<br />
kände närhet till d<strong>en</strong>na gata, till d<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>kla prom<strong>en</strong>ad<strong>en</strong>, till varandra. Var<br />
och <strong>en</strong> av oss av sina egna anledningar.<br />
Hon, med sin sjukdom, var<br />
dömd till död<strong>en</strong>, jag, med min flykt,<br />
till livet. Och vi s<strong>en</strong>tim<strong>en</strong>taliserade<br />
inte det. Hon tittade på saker hon<br />
skulle lämna efter sig, klänningar,<br />
•••••••••••••••••••••••••••••••
Change language