Sverige - en pocketguide - svenska - Till Immigrant-institutets hemsida
Sverige - en pocketguide - svenska - Till Immigrant-institutets hemsida
Sverige - en pocketguide - svenska - Till Immigrant-institutets hemsida
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Sverige</strong> – <strong>en</strong> <strong>pocketguide</strong> 55<br />
På julafton ger man varandra julklapparna. D<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska<br />
traditionella julmat<strong>en</strong> är till exempel: skinka, revb<strong>en</strong> av<br />
gris, syltor av griskött, sillinläggningar, lutfisk med sås,<br />
risgrynsgröt. Förr, när man hade tungt arbete i skog<strong>en</strong>,<br />
var det nyttig mat. Nu för tid<strong>en</strong> behöver vi inte lika mycket<br />
<strong>en</strong>ergi och många har dragit ner ord<strong>en</strong>tligt på mängd<strong>en</strong><br />
mat vid jul.<br />
Traditionellt firas Jesus födelse tidigt på juldagsmorgon<strong>en</strong><br />
då kyrkorna har <strong>en</strong> gudstjänst som kallas julotta. I gamla<br />
tider åkte man släde till julottan efter hästar som var försedda<br />
med pinglande bjällror. Numera väljer många kyrkobesökare<br />
att i stället gå i midnattsmässan på natt<strong>en</strong> mellan<br />
julafton och juldag<strong>en</strong>.<br />
Många som lever <strong>en</strong>samma, känner sig extra <strong>en</strong>samma<br />
på jul<strong>en</strong>, då familjer och släkter firar tillsammans. Därför<br />
ordnar kyrkor och för<strong>en</strong>ingar alternativ jul där alla är välkomna.<br />
Jul<strong>en</strong> är <strong>en</strong> krist<strong>en</strong> helg, m<strong>en</strong> redan innan krist<strong>en</strong>dom<strong>en</strong><br />
kom till <strong>Sverige</strong> hade man <strong>en</strong> stor fruktbarhetsfest * på s<strong>en</strong>höst<strong>en</strong>.<br />
På vintern hölls ”midvinterblot”*, då man offrade<br />
djur till gudarna och sedan festade på offerköttet.<br />
En vecka efter jul är det nyår, och då börjar vi om från<br />
början ig<strong>en</strong>! M<strong>en</strong> jul<strong>en</strong> är inte riktigt slut. För efter det<br />
vanliga nyårsfirandet i januari dröjer det bara några dagar<br />
till Trettondedag jul. Som hörs av namnet är det då tretton<br />
dagar efter jul och kyrkorna firar de tre vise männ<strong>en</strong>s ankomst<br />
till Betlehem, dit <strong>en</strong> stor stjärna lyste dem ända från<br />
Österlandet. Definitivt slut är julhelg<strong>en</strong> d<strong>en</strong> 13 januari.<br />
D<strong>en</strong> dag<strong>en</strong> kallas tjugondag Knut eftersom det är tjugo<br />
dagar efter julafton och Knut har namnsdag. För att<br />
markera att jul<strong>en</strong> är slut förekommer <strong>en</strong> fest som kallas<br />
fruktbarhetsfest:<br />
I många kulturer<br />
har människor<br />
haft riter och<br />
fester för att<br />
förmå gudarna<br />
att skänka fruktbarhet<br />
för människor,<br />
djur och<br />
växtlighet. D<strong>en</strong><br />
nordiska fruktbarhetsfest<strong>en</strong><br />
var <strong>en</strong><br />
sådan rit.<br />
midvinterblot:<br />
Blot var <strong>en</strong> viktig<br />
del i d<strong>en</strong> fornnordiska<br />
gudsdyrkan.<br />
Det innebar att<br />
man offrade föremål,<br />
djur och<br />
ibland till och<br />
med människor.<br />
Efter själva rit<strong>en</strong><br />
hade man <strong>en</strong><br />
måltid på offerdjur<strong>en</strong>s<br />
kött.<br />
Sv<strong>en</strong>skar<br />
och traditioner
Change language