AVTAL om yrkesutbildning i företag - Teknikföretagen

AVTAL
om yrkesutbildning i företag
Stockholm 2003-06-05

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Avtal om yrkesutbildning i företag ............................ Sid nr
Gemensamma värderingar och utgångspunkter ............. 5
A. Avtalets tillämpningsområde
§ 1 Avtalets tillämpningsområde....................................... 7
B. Yrkesnämnd, yrkesombud och lokal samverkan
§ 2 Yrkesnämnd .............................................................. 8
§ 3 Yrkesombud ..............................................................10
§ 4 Lokal samverkan ...................................................... 11
C. Arbetsplatsförlagd utbildning (APU)
§ 5 APU ...........................................................................12
§ 6 Omfattning av utbildningen ....................................... 12
§ 7 Lokal överenskommelse ............................................13
§ 8 Handledare ................................................................13
§ 9 Planering och introduktion ........................................ 14
§ 10 Arbetsmiljö .............................................................. 14
§ 11 Elevens rättsliga ställning och förmåner ................. 15
§ 12 Arbetstider och ledigheter........................................ 16
§ 13 Elevs förflyttning ...................................................... 16
§ 14 Ansvars- och olycksfallsförsäkringar ........................16
D.Utbildningsmoment i företag
§ 15 Utbildningsmoment i företag .................................... 17
§ 16 Anpassad studiegång .............................................. 18
3

E. Företagsintern ungdomsutbildning och annan
påbyggnadsutbildning
§ 17 Företagsintern ungdomsutbildning ........................20
§ 18 Lokal överenskommelse ........................................21
§ 19 Utbildningens innehåll............................................21
§ 20 Anställning av elev ................................................22
§ 21 Lönevillkor ............................................................22
§ 22 Arbetstid och semester ..........................................24
§ 23 Dokumentation och betyg......................................25
§ 24 Anställningens upphörande....................................25
§ 25 Övriga villkor ........................................................26
§ 26 Annan påbyggnadsutbildning ................................26
F. Praktikarbete
§ 27 Praktikarbete...........................................................28
§ 28 Praktikarbetets innehåll och planering ...................28
§ 29 Anställning av praktikant .......................................28
§ 30 Lönevillkor .............................................................28
G.Övrigt
§ 31 Övriga utbildningar ................................................30
§ 32 Dispens....................................................................30
§ 33 Yrkesnämnden såsom skiljenämnd ........................31
§ 34 Avtalets giltighetstid ..............................................31
Bilagor
Bilaga 1 Riktlinjer för yrkesombud ...............................34
Bilaga 2 Riktlinjer om handledare .................................40
4

Avtal mellan Sveriges Verkstadsförening och
Svenska Metallindustriarbetareförbundet
om yrkesutbildning i företag
GEMENSAMMA VÄRDERINGAR OCH
UTGÅNGSPUNKTER
Teknikindustrins internationella konkurrenskraft
ställer krav på ständig förändring och anpassning till ny
teknik och ändrad arbetsorganisation. För detta krävs
kvalificerad utbildning på olika nivåer. En god allmän
skolutbildning är en grundförutsättning för teknikindustrins
kompetensförsörjning.
Att främja utbildningar som säkrar den framtida
kompetensförsörjningen för teknikindustrin är ett
gemensamt intresse för såväl företagen som deras
anställda.
Grundläggande utbildning med hög kvalitet för teknikindustrins
arbetsuppgifter sker effektivast i olika
former av samarbete mellan skola och arbetsliv. Parterna
är ense om att det lokala samarbetet mellan företaget,
den lokala fackliga organisationen och den lokala
utbildningsanordnaren är en grundläggande förutsättning
för en väl fungerande utbildning vid företaget.
En effektiv utbildning måste vara anpassad till lokala
och regionala förhållanden.
För att på både nationell och lokal nivå främja utbildning
finns mellan parterna Avtal om yrkesutbildning
i företag.
5

Sveriges Verkstadsförening (VF) och Svenska
Metallindustriarbetareförbundet (Metall) är eniga om att
genom tillämpning av avtalets regler och genom att
verka i den mellan organisationerna inrättade
yrkesnämnden (Teknikföretagens Yrkesnämnd), söka
åstadkomma en tillfredsställande rekrytering och
yrkesutbildning för teknikindustrin.
Yrkesnämndens huvuduppgift är att genom åtgärder
av olika slag verka för att en tillfredsställande utbildning
bedrivs för och inom branschen. En betydelsefull
deluppgift är att stimulera till effektiv samverkan mellan
parterna inom branschen och skolmyndigheter ifråga
om såväl grundskolans arbetslivsorientering som
ifråga om den egentliga yrkesutbildningen i
gymnasieskolan och på eftergymnasial nivå. En annan
uppgift är att medverka till att olika lärarkategorier
inklusive handledare inom branschen får lämplig
pedagogisk och teknisk grund- och vidareutbildning.
Parterna rekommenderar företagen att ställa platser till
förfogande för yrkesutbildning på företag.
6

A. AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE
§ 1 Avtalets tillämpningsområde
Avtalet skall tillämpas på all yrkesutbildning och praktik
som bedrivs vid företag på arbetsplatser för arbeten
inom verkstadsavtalets tillämpningsområde. Parterna
har i avtalet försökt fånga in den aktuella yrkesutbildningssituationen
i dess helhet. Detta har medfört att
avtalet låter begreppet yrkesutbildning inrymma inte
endast fleråriga systematiska yrkesutbildningar på
gymnasial nivå, utan också varje annan form av utbildning
för nuvarande eller framtida yrkesuppgifter. Även
läroplansbunden arbetslivsorientering, yrkesorientering,
arbetsmarknadsutbildning samt utbildning eller
verksamhet oavsett nivå, form och huvudman som förlagts
till företag omfattas av avtalet.
Detta avtal omfattar inte sådan verksamhet avseende
utbildning och vidareutveckling av anställd personal
som avses i avtalet om kompetensutveckling i företagen,
med undantag för vad som sägs om yrkesombud i
§ 3.
7

B. YRKESNÄMND, YRKESOMBUD OCH
LOKAL SAMVERKAN
§ 2 Teknikföretagens Yrkesnämnd
För behandling av frågor rörande yrkesutbildning för
teknikindustrin tillsätter organisationerna en särskild
yrkesnämnd.
Nämnden, som utses för en tid av tre år, skall bestå av
tre representanter från arbetsgivarsidan och tre från
arbetarsidan. För samma tid utses lika antal suppleanter.
Nämnden utser inom sig ordförande och vice ordförande.
Yrkesnämndens uppgift är
att följa och främja utvecklingen av yrkesutbildningen
på olika nivåer inom teknikindustrin samt initiera
vidareutbildning inom branschen,
att orientera om yrken och arbetsuppgifter inom branschen,
att i förekommande fall utarbeta riktlinjer för yrkesutbildningens
bedrivande,
att upprätthålla kontakt med skolhuvudmän och
utbildningsanordnare,
att ta initiativ till utvecklingsinsatser och följa utbildningsfrågorna
inom EU,
8

att informera företag, lokala fackliga organisationer,
myndigheter med flera om parternas mening i
utbildningsfrågor,
att främja, driva på och på annat sätt engagera sig i
utvärderings- och utvecklingsarbete,
att i övrigt handlägga de frågor som finns angivna i
denna överenskommelse eller som parterna gemensamt
hänskjuter till nämnden,
att vara skiljenämnd enligt reglerna i § 33.
Yrkesnämnden bör vid behandling av frågor av större
principiell betydelse samråda med Arbetsmarknadens
Yrkesråd eller motsvarande.
Anmärkning
Avtalsparterna har inte ansett det nödvändigt att inrätta ett särskilt
kansli för nämndens arbete. De löpande ärendena handläggs
av den sekreterare i nämnden som Verkstadsföreningen tillhandahåller.
Vid ärendenas handläggning söker sekreteraren kontakt
och samråd med organisationernas kanslier. Arbetsordning för
nämndens arbete utarbetas i särskild ordning.
Yrkesnämndens adress är: Teknikföretagens Yrkesnämnd
(TY),
Box 5510, 114 85 Stockholm.
9

§ 3 Yrkesombud
Vid företag där yrkesutbildning förekommer skall den
lokala fackliga organisationen utse ett yrkesombud
bland de vid företaget anställda arbetarna. Efter lokal
överenskommelse kan fler än ett yrkesombud utses.
När yrkesombud utsetts skall arbetsgivaren snarast underrättas.
Regionala yrkesombud utsedda på avdelningsnivå
inträder som yrkesombud när någon på företaget
anställd inte kunnat utses.
Yrkesombudet är den fackliga organisationens representant
i det lokala samarbetet kring yrkesutbildning.
Yrkesombudets arbete enligt detta avtal omfattas av
förtroendemannalagen.
Yrkesombudet skall vara väl förtrogen med arbets- och
utbildningsförhållandena inom yrket samt känna
till mål och riktlinjer för den yrkesutbildning som bedrivs
av eller förlagts till företaget.
Yrkesombudet har till uppgift att i samarbete med
representanter för företaget (t.ex. utbildningsledare, arbetsledare
och handledare) följa och främja yrkesutbildning
inom företaget.
Yrkesombudet skall delta i överläggningar i frågor
rörande elevers yrkesutbildning vid företaget.
Yrkesombudet skall när det gäller elevers yrkesutbildning
vid företaget och de anställdas kompetensutveckling
– verka för att kompetensutveckling för nuvarande
eller framtida arbetsuppgifter av redan anställda
beaktas i företagens verksamhet,
10

– på lämpligt sätt göra sig underrättad om kvalitén i
den praktiska och teoretiska undervisning som elever
och anställda genomgår,
– verka för att påbörjad utbildning av elever och anställda
följer fastställda mål, samt
– delge företaget och i förekommande fall även skolans
tillsynsman, sina synpunkter och förslag.
Yrkesombudets roll i det lokala samarbetet kring
utbildningsfrågorna har utvecklats i de ’’Riktlinjer för
yrkesombud’’ som finns i bilaga 1.
§ 4 Lokal samverkan
Väl fungerande lokala organ för samverkan mellan
arbetsliv och skola eller annan utbildningsanordnare
främjar en effektiv utbildning.
Parternas representanter i lokala samverkansorgan,
utbildningsansvariga vid företaget, yrkesombud och
handledare bör engagera sig i utvecklingen och utvärderingen
av yrkesutbildningen.
Ledamot i organ för sådan lokal samverkan som
avses i första stycket skall erhålla den ledighet som
erfordras för uppdraget.
11

C. ARBETSPLATSFÖRLAGD UTBILDNING
(APU)
§ 5 APU
Med arbetsplatsförlagd utbildning (APU) avses av
gymnasieskola eller motsvarande anordnad utbildning
som delvis förlagts till ett eller flera företag och som
ingår i sådana treåriga utbildningar som är avsedda att
påbörjas av ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning
fram till och med det första kalenderhalvåret det
år de fyller 20 år.
En effektiv utbildning för teknikindustrin måste
innehålla utbildningsmoment där eleverna deltar i företagens
ordinarie produktion.
Skolhuvudmannen alternativt utbildningsanordnaren
har huvudansvaret för APU, antar elever till densamma
och utövar tillsyn över verksamheten.
Skolhuvudmannen alternativt utbildningsanordnaren
skall med företaget träffa avtal om utbildningen
samt villkoren för den. När sådan överenskommelse
träffats skall avtalet delges yrkesombudet.
APU skall följa de riktlinjer, programmål, läroplaner
och kursplaner som godkänts av behörig myndighet
och skolhuvudman. Utbildningar som inte godkänts av
behörig myndighet och skolhuvudman skall godkännas
av yrkesnämnden.
§ 6 Omfattning av utbildningen
Omfattningen av APU bör för eleven uppgå till minst
15 veckor. I de fall utbildningen i företaget överstiger
12

26 veckor skall utbildningen hänföras till övriga utbildningar
enligt § 31.
Anmärkning
Denna paragraf tar sikte på de förhållanden som råder vid avtalets
ingående. Parterna är överens om att nya former av arbetsplatsförlagd
utbildning på endera partens begäran kan föranleda
särskilda överenskommelser.
§ 7 Lokal överenskommelse
Avtal mellan skola och företag om APU, skall föregås
av lokal överenskommelse där bland annat omfattningen
av APU skall framgå. Vid oenighet mellan de lokala
parterna huruvida APU kan anordnas, äger part hänskjuta
frågan till yrkesnämnden för avgörande.
Anmärkning
Lokal överenskommelse träffas mellan företaget och verkstadsklubben.
Saknas verkstadsklubb träffas motsvarande överenskommelse
med lokalavdelning.
§ 8 Handledare
Handledare utses gemensamt av företaget och den lokala
fackliga organisationen.
Flera handledare kan finnas i samma företag beroende
på antalet elever och hur många utbildningsavsnitt
som genomförs i företaget.
Handledaren ansvarar för att eleven utvecklas yrkesmässigt
och når anpassning till arbetslivets krav.
Handledarens ordinarie arbetsuppgifter skall organiseras
på ett sådant sätt att handledaruppdraget i möjligaste
mån kan genomföras utan störning. Hänsyn
13

skall även tas till nödvändigt förberedelse- och efterarbete.
För tid som åtgår för uppdraget som handledare samt
under utbildning och fortbildning erhåller handledare
som är anställd i företaget ordinarie lön.
Den som utses till handledare skall förutom att vara
skicklig i yrket även ha intresse för uppdraget, vara
intresserad av ungdomar och deras villkor samt ha lätt
för att beskriva sitt yrkeskunnande.
Skolan skall förvissa sig om handledarens kvalifikationer
för uppdraget och förutsätts genomföra erforderlig
utbildning. Riktlinjer om handledare finns i bilaga 2.
§ 9 Planering och introduktion
Planering av utbildningen och introduktionen av elever
i APU skall ske i samverkan mellan skolans representant,
utbildningsansvarig i företaget, yrkesombud och
handledare.
I introduktionen skall bland annat ingå information
om utbildningens omfattning på företaget, allmänna
skyddsfrågor, skyddsinstruktioner, företagets organisation
och verksamhet samt facklig information.
§ 10 Arbetsmiljö
Elever skall likställas med arbetstagare vid tillämpning
av arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter och
omfattas av företagets ordinarie skyddsverksamhet.
Skolan skall tillhandahålla föreskriven personlig
skyddsutrustning och överdragsklädsel för eleven. Om
eleven, när den arbetsplatsförlagda utbildningen påbör-
14

jas, saknar sådan utrustning skall företaget tillhandahålla
denna.
§ 11 Elevens rättsliga ställning och förmåner
Under den arbetsplatsförlagda utbildningen är eleven
inte anställd i företaget. Därav följer bland annat att
eleven inte uppbär lön för utbildningstiden eller har
andra anställningsförmåner.
Elever får inte utan medgivande från skolan sysselsättas
med andra uppgifter än de som anges i avtalet
med skolan. Begär företaget att en elev skall utföra
uppgifter som inte finns med i aktuell kursplan skall lön
utgå enligt verkstadsavtalet § 4. Detsamma skall gälla
om företaget på skolans begäran medger att en elev
utför arbetsuppgifter som inte ingår i avtalet med skolan.
Eleven erhåller fri lunch. Om lunch inte kan ordnas
erhåller eleven kostersättning av företaget för varje
fullföljd utbildningsdag i företaget. Ersättningen ska
följa Riksskatteverkets normalbelopp för värdet av en
fri måltid per dag.
Elever som får utbildning på en arbetsplats bör erbjudas
feriearbete.
Elever som fullgjort föreskriven utbildning bör ges
företräde i förhållande till andra arbetssökande med
likvärdiga kvalifikationer vid nyanställningar i företag
som medverkat till elevens utbildning. Sådan anställning
får dock inte strida mot reglerna om företrädesrätt
till återanställning enligt anställningsskyddslagen eller
mot annan lagstiftning.
15

Anmärkning
Det förutsätts att elever, som vill utnyttja sin möjlighet till företräde,
före utbildningstidens slut anmäler sitt önskemål om arbete
hos företaget. Inkomna anmälningar skall delges yrkesombudet.
Efter sex månader behöver dock sådan anmälan inte längre
beaktas.
§ 12 Arbetstider och ledigheter
Eleverna följer arbetsplatsens dagliga arbetstider. Utbildningen
får dock inte förläggas till lördag, söndag eller
helgdag och inte heller till tid mellan kl. 19.00–06.00.
Dispens från denna bestämmelse kan ges av yrkesnämnden.
Arbetsplatsförlagd utbildning följer skolarbetsåret
varvid eleverna får ledigt, bland annat i form av ferier,
i samma ordning som om utbildningen skulle ha varit
helt skolförlagd.
§ 13 Elevs förflyttning
Innan företag hos skola begär förflyttning av en elev
skall samråd ha ägt rum med yrkesombudet och skolans
tillsynsman.
§ 14 Ansvars- och olycksfallsförsäkringar
Enligt gällande regler ankommer det på utbildningsanordnaren
att teckna ansvars- och olycksfallsförsäkring
för elever som vistas i företag.
I överenskommelsen om arbetsplatsförlagd utbildning
mellan utbildningsanordnaren och företaget skall
bekräftas att sådana försäkringar är tecknade för eleverna.
16

D. UTBILDNINGSMOMENT I FÖRETAG
§ 15 Utbildningsmoment i företag
Med utbildningsmoment i företag avses kortare aktivitet
som enligt en utbildnings riktlinjer skall genomföras
vid ett företag och som anordnas av annan än företaget.
Exempel på sådan aktivitet är studiebesök, arbetslivsorientering
(PRAO) och projektarbete inom grundskolan,
projektarbete inom gymnasieskolan samt någon
enstaka praktikvecka för studerande inom Komvux.
Utöver kortare aktivitet omfattas också examensarbete
vid universitet eller högskola av denna bestämmelse.
Om elever i examensarbete används som ren produktionsresurs
utgör verksamheten inte utbildningsmoment
i företag, i sådana fall skall utbildningen hänföras
till övriga utbildningar enligt § 31.
Anmärkning
Denna bestämmelse gäller dock inte för elever i gymnasieskola
där projektarbetet utgör APU. Och inte heller för högskoleelever
där examensarbetet kan anses vara praktikarbete.
Utbildningsanordnaren anger sina önskemål om utbildningsmomentets
innehåll och genomförande.
De lokala parterna skall samverka kring innehåll och
omfattning av utbildningsmoment i företag. Vid oenighet
mellan de lokala parterna om en planerad aktivitet
utgör utbildningsmoment i företag eller är att hänföra
till övriga utbildningar eller annan form av utbildning,
äger part hänskjuta frågan till yrkesnämnden för avgörande.
17

Skolhuvudmannen alternativt utbildningsanordnaren
har huvudansvaret för utbildningsmoment i företag,
antar elever till detsamma och utövar tillsyn över
verksamheten.
En elev som deltar i utbildningsmoment i företag är
inte anställd i företaget. Därav följer bland annat att
eleven inte har rätt till lön eller andra anställningsförmåner.
Vad som sägs rörande arbetsmiljö och försäkring i
§ 10 och § 14, skall dock gälla även för elever som deltar
i utbildningsmoment i företag. Introduktion skall
genomföras i samverkan med yrkesombudet.
Eleverna följer, om annat inte överenskommits, företagets
arbetstider.
§ 16 Anpassad studiegång
För elever i grundskolan, som efter beslut av styrelsen
för skolan fullgör del av skoltid som företagsförlagd
utbildning i företag, s.k. anpassad studiegång gäller följande:
1. Anpassad studiegång får endast bedrivas i företag
med skyddsombud alternativt omfattas av regional
skyddsombudsverksamhet.
2. De lokala parterna skall gemensamt fastställa elevens
arbetsuppgifter.
3. Anpassad studiegång utan ersättning till eleven får
pågå sammanlagt högst 60 skoldagar per elev vid ett
eller flera teknikföretag.
18

4. Anpassad studiegång utöver den i punkt 3 angivna
tiden tillåts endast om arbetsgivaren erbjuder eleven
tidsbegränsad anställning under återstående studietid
enligt beslut av styrelsen för skolan. Sådan anställning
upphör utan föregående uppsägningstid när
den till företaget förlagda utbildningstiden går ut.
Vid sådan anställning som skall gälla längst till dess
eleven fullgjort sin skolplikt, utgår lön enligt § 21
utbildningshalvår 1.
5. Elever skall följa samma regler och anvisningar som
gäller för övriga anställda i företaget.
Vad som sägs rörande handledning, planering och introduktion
och arbetsmiljö i §§ 8-10 samt arbetstider,
ledigheter, elevs förflyttning och försäkringar i §§ 12-14
skall gälla även elever i anpassad studiegång.
Beslut om anpassad studiegång skall föregås av överläggningar
mellan de lokala parterna.
19

E. FÖRETAGSINTERN UNGDOMSUTBILDNING
OCH ANNAN PÅBYGGNADSUTBILDNING
§ 17 Företagsintern ungdomsutbildning
Med företagsintern ungdomsutbildning avses i detta avtal
en av arbetsgivaren i skolmässiga former bedriven
utbildning om i regel tre år som anordnas för ungdomar
som inte fyllt 21 år. Yrkesnämnden kan medge undantag
från denna åldersregel. Utbildningen avser i första
hand grundutbildning i företagsskola som anordnas för
grupp av elever eller lärlingsutbildning (grundutbildning)
av enstaka elever, där företaget utbildar utifrån
sitt eget behov av utbildad arbetskraft.
Utbildningarna avses ge en kompetens motsvarande
lägst treårigt nationellt program i gymnasieskolan och
därmed också grundläggande högskolebehörighet. Den
ger därutöver kunskaper och färdigheter för yrkesarbete
i teknikindustrin.
Såsom företagsintern ungdomsutbildning räknas
också en påbyggnadsutbildning (ett fjärde år) på en utbildning
enligt första stycket.
Företagsintern ungdomsutbildning skall i varje individuellt
fall följa av yrkesnämnden godkända riktlinjer,
programmål, läroplaner och kursplaner.
Huvudman för företagsintern ungdomsutbildning är
företaget. Benämningen på de nu avsedda utbildningarna
kan variera.
Anmärkning
Utbildning inom enskild yrkesskola (företagsskola) och lärlings-
20

utbildning med annan huvudman än som avses i detta avsnitt
hänförs till övriga utbildningar enligt § 31.
§ 18 Lokal överenskommelse
Företagsintern ungdomsutbildning skall föregås av
lokal överenskommelse. Vid oenighet mellan de lokala
parterna huruvida företagsintern ungdomsutbildning
kan anordnas, äger part hänskjuta frågan till yrkesnämnden
för avgörande.
§ 19 Utbildningens innehåll
Utbildningen skall omfatta såväl praktisk som teoretisk
undervisning. Kravet på skolmässighet ifråga om den
praktiska undervisningen är uppfyllt om den sker antingen
i särskild skolverkstad eller under ledning av på
företaget anställd handledare eller instruktör. Teoriundervisningen
kan samordnas för flera företag lokalt, regionalt eller nationellt
i tidskoncentrerade block.
Eleven skall följa samma regler och anvisningar som
gäller för övriga anställda i företaget samt anvisningar
från handledare. Eleven skall efter bästa förmåga tillägna
sig kunskap och färdigheter i yrket.
Vad som sägs om handledare i § 8 samt om planering
och introduktion i § 9 skall gälla även elever i företagsintern
ungdomsutbildning.
Elever skall som en del i utbildningen erbjudas att
delta i det kursutbud som den lokala fackliga organisationen
erbjuder och som är relevant för utbildningen.
Den lokala fackliga organisationen skall erbjudas möj-
21

lighet att medverka i undervisningen i samhällsorienterande
ämnen.
Företaget skall informera yrkesnämnden om större
förändringar i utbildningens inriktning och omfattning.
§ 20 Anställning av elev
Elev i företagsintern ungdomsutbildning är tillsvidareanställd
i företaget. Företaget och eleven kan dock
komma överens om att elevens anställning skall gälla
för viss tid och avslutas utan föregående uppsägning
när utbildningen upphör. Sådan överenskommelse skall
vara skriftlig och godkännas av yrkesnämnden.
Anmärkning
Att en elev är tillsvidareanställd i företaget innebär fortsatt obruten
anställning efter lärotidens slut om anställningen dessförinnan
inte sagts upp.
Yrkesombudet skall snarast informeras om vilka elever
som antagits till utbildningen.
I samband med att arbetsgivaren lämnar information
till eleven enligt 6 a § anställningsskyddslagen skall eleven
skriftligen informeras om att anställningen gäller
företagsintern ungdomsutbildning. Sådan information
skall meddelas eleven innan utbildningen inleds.
En arbetsgivare kan anställa elever endast om han i
sin verksamhet har möjlighet att under utbildningstiden
meddela tillfredsställande kunskaper och färdigheter.
§ 21 Lönevillkor
Till elever utgår timlön, om inte lokal överenskommelse
träffas om att annan löneform skall tillämpas.
22

Lägsta timlön till elev i grundutbildning utgör följande
procentandel av lägsta timlön för arbetare hänförlig
till lönegrupp 1 enligt verkstadsavtalet § 4 mom. 1 under
utbildningshalvår 1 35 procent
2 45 procent
3 50 procent
4 60 procent
5 70 procent
6 90 procent
Anmärkning
Löne- och anställningsvillkor för utbildningstid utöver tre år regleras
enligt § 31, övriga utbildningar.
En elev i grundutbildning placeras vid utbildningens början
normalt i utbildningshalvår ett. Elevens inplacering i
lönetariff sker därefter inför varje nytt utbildningshalvår.
De lokala parterna äger avgöra i vad mån annan
anställning eller utbildning må tillgodoräknas en elev i
grundutbildning såsom lärotid vid inplacering i utbildningshalvår.
Vid oenighet kan frågan hänskjutas till
yrkesnämnden för avgörande.
Lägsta semesterlön för elever i årskurs ett är 40 procent
av lägsta semesterlön för vuxna arbetare efter
minst två års obruten anställning enligt verkstadsavtalet
§ 9 mom. 2. För elever i årskurs två är lägsta semesterlön
60 procent av samma semesterlön enligt verkstadsavtalet.
För elever i årskurs tre gäller verkstadsavtalets
bestämmelser om lägsta semesterlön.
Elev i grundutbildning som deltar i lagackord tillsammans
med andra än elever erhåller del i ackords-
23

överskottet i förhållande till lägsta timlön enligt verkstadsavtalet
§ 4 mom. 1 för arbetare i motsvarande ålder,
såvida inte annat överenskommits lokalt.
För bestämmande av lönen för företagsintern påbyggnadsutbildning
tillämpas samma regler som gäller
för praktikarbete i avsnitt F.
Om en elev utför arbetsuppgifter som inte är att
betrakta som utbildning enligt godkända riktlinjer, programmål,
läroplaner och kursplaner utgår lön enligt
verkstadsavtalet § 4.
§ 22 Arbetstid och semester
Företagsintern ungdomsutbildning skall äga rum
under företagets ordinarie arbetstid och bör i normalfallet
förläggas till den arbetstid som gäller för dagtidsarbete.
För teoretisk undervisning som förläggs utom ordinarie
dagarbetstid utgår timlön. Eleven skall dessutom
erhålla motsvarande ledighet på ordinarie dagarbetstid.
Elever omfattas av verkstadsavtalets regler om semester.
Uttag av obetald ledighet utöver semester, exempelvis
vid skolans lovdagar på orten, sker efter överenskommelse
med eleven. Vid sådan ledighet skall särskild
hänsyn tas till undervisningens krav.
Har en elev vid läsårets slut en sammanlagd frånvarotid
som överstiger en månad av den läroplansbundna
utbildningen, förlängs utbildningstiden med motsvarande
tid.
24

§ 23 Dokumentation och betyg
Arbetsgivaren skall regelbundet dokumentera och
informera eleven om dennes framsteg och utveckling i
utbildningen. Sådan information delges på begäran betygssättande
myndighet och yrkesombudet.
Betyg utfärdas för eleven i grundutbildning vid utbildningens
slut i enlighet med vad som enligt 7 kapitlet
gymnasieförordningen gäller för elever på nationellt
program eller specialutformat program. I de fall företaget
inte har rätt att utfärda betyg skall företaget i samband
med utbildningens planering hos lokal skolmyndighet
försäkra sig om att betyg kommer att lämnas.
För påbyggnadsutbildning utfärdas betyg enligt gällande
bestämmelser.
Betyget skall kompletteras med ett intyg om utbildningens
innehåll, arbetsuppgifternas art samt ett omdöme
om eleven.
§ 24 Anställningens upphörande
Vid uppsägning av en anställning eller avsked gäller
reglerna i anställningsskyddslagen. Vid uppsägning på
grund av arbetsbrist bör elever i största möjliga utsträckning
beredas fortsatt anställning för att ges tillfälle
att avsluta utbildningen. För att möjliggöra detta kan
de lokala parterna träffa överenskommelse om turordningen
mellan de anställda.
Om en elev blir uppsagd på grund av arbetsbrist och
inte har visat sig olämplig för yrket, skall företaget söka
förmedla ny anställning åt eleven.
25

Arbetsgivaren skall informera yrkesombudet om
omständigheter som påverkar en elevs möjligheter att
fullfölja utbildningen.
Företaget skall samråda med yrkesombudet innan
uppsägning av en elev äger rum samt meddela yrkesombudet
när en elevs anställning har upphört.
§ 25 Övriga villkor
I den mån detta avtal inte föreskriver annorlunda gäller
för elever i företagsintern ungdomsutbildning övriga
mellan Sveriges Verkstadsförening och Svenska
Metallindustriarbetareförbundet träffade avtal.
Anmärkning
Genom denna bestämmelse kommer som villkor för anställningen
att gälla också innehållet i andra mellan avtalsparterna träffade
kollektivavtal. Så blir fallet med t.ex. verkstadsavtalets
bestämmelser, dock med undantag för elever i grundutbildning
vad avser bestämmelserna om lägsta timlöner i § 4. En elev har
till följd härav rätt till bland annat semester och helgdagslön
enligt verkstadsavtalets regler. Även verkstadsavtalets bestämmelser
om ackordsarbete gäller i princip för elever. Det är emellertid
angeläget att understryka att samtidigt som ackordsarbete
har sin klara plats i utbildningen så måste varje period av
ackordsarbete föregås av en tillfredsställande grundutbildning
för arbetet i fråga. Det är vidare förutsatt att eleven inte binds vid
ett och samma ackordsarbete längre tid än som motiveras av
utbildningshänsyn.
§ 26 Annan påbyggnadsutbildning
Ungdomar som efter fullföljd gymnasial utbildning
om i regel tre år genomgår påbyggnadsutbildning i
företag (ett fjärde år), som inte är företagsintern ung-
26

domsutbildning enligt § 17, skall anställas för viss tid.
Sådan anställning omfattar företagsförlagd tid i berört
företag. Anställningen upphör utan föregående uppsägning
när den i företaget förlagda utbildningstiden
går ut.
För bestämmande av lönen tillämpas samma regler
som gäller för praktikarbete i avsnitt F. Lön utgår dock
inte för teoritid.
I överenskommelsen mellan företaget och utbildningsanordnaren
skall bekräftas att utbildningsanordnaren
tecknat fullgod olycksfallsförsäkring som omfattar
elevers resor mellan företaget och skolan.
För annan påbyggnadsutbildning gäller § 17 fjärde
stycket, § 18, § 19 andra och tredje stycket, § 20 andra,
tredje och fjärde stycket, § 21 sista stycket, § 22 första
och tredje stycket, § 23 tredje stycket samt §§ 24-25.
27

F. PRAKTIKARBETE
§ 27 Praktikarbete
Med praktikarbete avses sådant obligatoriskt tidsbegränsat
arbete som föreskrivs i läroplan för eftergymnasial
utbildning, högskoleutbildning och i förekommande
fall i gymnasieskolan.
§ 28 Praktikarbetets innehåll och planering
Praktikarbete bör följa en i förväg uppgjord kortfattad
plan eller cirkulationsschema. Arbetsuppgifternas innehåll
bör ge praktikanten tillfälle att få kunskap om
olika arbetsmoment samt om möjligt erfarenhet från
olika delar av företaget.
Praktikanten skall fortlöpande erhålla erforderlig instruktion
och information om arbetsuppgifternas utförande.
Parterna är ense om att det vid företag med många
praktikanter kan vara svårt att på förhand fastställa de
enskilda arbetsmoment som vid varje tillfälle skall ingå
i praktiken. De lokala parterna bör beakta detta vid
redovisningen av praktikplanen.
§ 29 Anställning av praktikant
Praktikant anställs för viss tid enligt 5 § anställningsskyddslagen.
§ 30 Lönevillkor
Efter lokal överenskommelse kan undantag från
bestämmelserna i verkstadsavtalet § 4 mom. 1 göras för
28

praktikanter som omfattas av denna överenskommelse.
Oberoende av praktikantens ålder får lönen dock inte
bestämmas till lägre belopp än som vid varje tidpunkt
anges i verkstadsavtalet § 4 mom. 1 för arbetare som
fyllt 16 år. Överenskommelse angående ersättning bör
träffas innan en praktikant anställs.
29

G. ÖVRIGT
§ 31 Övriga utbildningar
För andra utbildningar och verksamheter, än de som
behandlas i §§ 5-30, skall riktlinjer, programmål, läroplaner
och kursplaner godkännas av Teknikföretagens
Yrkesnämnd. Förslag till sådana utbildningar
eller verksamheter skall sändas till nämnden för bedömning
före beräknad utbildnings- eller verksamhetsstart.
I samband med godkännande av en utbildning eller
en verksamhet skall nämnden fastställa vilka bestämmelser
som skall äga tillämpning. Detta gäller exempelvis
elevens rättsliga ställning, villkor för utbildningstiden
och eventuella löne- och anställningsvillkor.
Yrkesnämnden kan lämna ett generellt godkännande
av en typ av utbildning eller verksamhet och därvid ange
de bestämmelser som skall gälla. Prövning enligt första
stycket är inte erforderligt för utbildningar som bedrivs
i enlighet med ett sådant generellt godkännande.
Utbildningar och verksamheter enligt denna bestämmelse
skall föregås av lokal överenskommelse. Vid
oenighet mellan de lokala parterna huruvida en övrig
utbildning kan anordnas, äger part hänskjuta frågan till
yrkesnämnden för avgörande.
§ 32 Dispens
Uppkommer fråga om dispens från någon bestämmelse
i detta avtal kan yrkesnämnden medge avsteg från
bestämmelsens tillämpning.
30

§ 33 Yrkesnämnden såsom skiljenämnd
Yrkesnämnden har att såsom skiljenämnd uppta och
avgöra tvister om giltigheten eller rätta innebörden av
bestämmelserna i detta avtal, huruvida visst förfarande
strider mot dessa bestämmelser eller om påföljd av förfarande,
som påstås strida mot dem.
Om enighet inom nämnden inte kan uppnås skall
parterna (Sveriges Verkstadsförening och Svenska
Metallindustriarbetareförbundet) utse opartisk ordförande.
Yrkesnämndens ställningstagande är slutligt och
kan inte överprövas.
§ 34 Avtalets giltighetstid
Detta avtal gäller från och med den 1 juli 2003. Genom
denna överenskommelse upphör följande avtal mellan
Sveriges Verkstadsförening och Svenska Metallindustriarbetareförbundet:
• Enskilt beredskapsarbete för ungdomar under 20 år;
från 1979.
• Överenskommelse angående tillämpning av verkstadsavtalet
i samband med praktikarbete; från 1981.
• Överenskommelse om ungdomsplatser; från 1982.
• AVTAL angående YRKESUTBILDNING för
VERKSTADSINDUSTRIN med kommentarer och
bilagor; från 1984.
• Köp av AMU-utbildning i företag – Riktlinjer; från
1984.
31

• Företagsförlagda utbildningsmoment i arbetsmarknadsutbildning;
från 1988,
• Överenskommelse om Arbetsplatsförlagd utbildning;
från 1992.
• Överenskommelse om kompetensutveckling av ungdomar;
från 1993.
• Överenskommelse om ungdomsintroduktion i verkstadsföretag;
från 1995.
Bestämmelserna i § 31 gäller endast utbildningar eller
verksamheter som startar efter den 1 juli 2003. För elever
och kursdeltagare som genomgår eller antas till
utbildning eller verksamhet som avses i § 31 som har
startats tidigare, tillämpas tidigare gällande avtal och
yrkesnämndsbeslut till dess att nämnden på nytt beslutar
i ärendet.
Detta avtal gäller tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid
av sex månader.
Anmärkning
Till detta avtal har fogats bilagor till ledning för de lokala parternas
arbete.
Stockholm den 5 juni 2003
För Sveriges
För Svenska Metall-
Verkstadsförening industriarbetareförbundet
Anna Nordin
Gunnar Karlsson
32

BILAGOR
till
Avtal om yrkesutbildning
33

Bilaga 1
RIKTLINJER FÖR YRKESOMBUD
Vi som arbetar inom den svenska teknikindustrin är
alla beroende av att företagen kan hävda sin ställning i
konkurrensen såväl inom landet som på exportmarknaden.
Vi måste kunna leverera kvalitetsvaror och vi
måste snabbt kunna ställa om vår produktion allt eftersom
den ekonomiska och tekniska utvecklingen nödvändiggör
detta. Kvalitet och mångsidighet ger konkurrenskraft
och styrka.
En avgörande förutsättning för en mångsidig kvalitetsproduktion
är god tillgång till yrkesutbildad arbetskraft.
Det ställs stora krav på gediget yrkeskunnande
hos anställda inom teknikindustrin. Därtill kommer
att de tekniska framstegen går snabbt på området, vilket
också medverkar till att öka behoven av kvalitativt
god grund- och vidareutbildning och kompetensutveckling
för branschens anställda. Insikten härom har lett
till att teknikindustrins avtalsparter slutit upp kring
yrkesutbildningen som en gemensam intressefråga och
samarbetsfråga. Ett uttryck härför är avtalet om yrkesutbildning
och avtalet om kompetensutveckling i företagen
som utgår från att verksamheter inom dessa
områden vid företagen genomförs i samarbete och samförstånd
mellan företagsledningen och den lokala fackliga
organisationen.
34

Val av yrkesombud
Den lokala fackliga organisationen skall utse yrkesombud
vid varje företag där yrkesutbildning förekommer.
Yrkesombudet skall utses bland de vid företaget
anställda arbetarna. Regionala yrkesombud utsedda på
avdelningsnivå inträder som yrkesombud när någon på
företaget anställd inte kunnat utses.
Yrkesombudets verksamhetsområde omfattar, utöver
ungdomsutbildning även annan på arbetsplatsen
anordnad utbildning, kompetensutveckling och personlig
utveckling av arbetare i och för hans yrke t.ex. vidareutbildning,
omskolningsverksamhet, snabbutbildning
och praktisk och teoretisk utbildning av personal i
verkstaden utan anknytning till någon särskild skolform.
Personlig utveckling kan också vara att deltaga i
projektarbete, utredningar, arbetsrotation etc. Däremot
ingår inte exempelvis förmansutbildning eller undervisning
av personal som fritidssysselsättning av hobbykaraktär,
t.ex. språkundervisning i yrkesombudets verksamhetsområde.
Även av offentlig eller privat utbildningsanordnare
till företaget förlagd utbildning, t.ex. grundskoleverksamhet,
gymnasial, eftergymnasial, högskoleverksamhet
eller annan typ av utbildning och praktik etc, faller
inom yrkesombudets verksamhetsområde.
Där de lokala utbildningsförhållandena motiverar
fler än ett yrkesombud, kan ytterligare yrkesombud
utses av den lokala fackliga organisationen, om överenskommelse
härom träffas med arbetsgivaren. Motiv
för fler än ett yrkesombud kan föreligga t.ex. när ar-
35

etsgivaren samtidigt bedriver utbildning eller kompetensutveckling
av sådan omfattning eller inom så olikartade
yrkesområden att ett yrkesombud måste förutsättas
sakna erforderlig insikt och erfarenhet för att på
avsett sätt kunna följa och arbeta med verksamheten i
hela dess vidd. Så kan fallet exempelvis vara om det vid
sidan av verkstadsmekaniker bedrivs utbildning av gjutare,
elektriker eller annan artskild yrkeskategori.
När den fackliga organisationen valt yrkesombud
skall arbetsgivaren och Metalls lokalavdelning snarast
underrättas om vem som har utsetts.
Om fler än ett yrkesombud utsetts skall uppgift även
lämnas om vilket av ombuden som i gemensamma frågor
har att företräda yrkesombuden i förhållande till
arbetsgivaren.
Yrkesombudets kvalifikationer och ställning
Av yrkesombudet krävs i avtalet att han skall vara väl
förtrogen med arbets- och utbildningsförhållandena
inom yrket.
Avtalsparterna har förutsatt att den som utses till
yrkesombud har intresse för uppgiften samt förmåga
och vilja till samarbete. Det är synnerligen önskvärt att
yrkesombudet känner till olika former av utbildning
som förekommer och utbildningsplanernas innehåll.
Yrkesombudet bör även ha kännedom om huvuddragen
i vårt skolsystem och målsättningen för såväl
grundskolans och gymnasieskolans utbildning liksom
annan utbildning som kan förekomma. Dessutom bör
yrkesombudet känna till olika former av kompetensut-
36

veckling och verktyg härför. Kännedomen om företaget
bör också vara gedigen.
Yrkesombudet omfattas av lagen om facklig förtroendeman.
Anser sig ett yrkesombud förhindrat att fullfölja sina
uppgifter som yrkesombud har han rätt att göra anmälan
härom till fackorganisationen eller arbetsgivaren.
Yrkesombudets uppgifter
Yrkesombudet skall i samarbete med representanter
för företagsledningen (utbildningsledare, arbetsledare)
vara verksamt på ett sådant sätt, att han därigenom
främjar utbildningen inom företaget.
Detta förutsätter man att han gör
– om han på lämpligt sätt gör sig underrättad om elevernas
och de anställdas framsteg inom yrket både
när det gäller den praktiska utbildningen och den
teoretiska undervisningen,
– om han delger utbildningsledaren eller arbetsledningen
sina iakttagelser i både positiv och negativ
riktning och om han kommer med förslag till förbättring
av verksamheterna inom företaget,
– om han deltar – inom eller utom företaget – i överläggningar
om yrkesutbildningen vid företaget, samt
– om han tillser att påbörjad verksamhet inte avbryts i
strid med gällande överenskommelse och i sådant
37

syfte överlägger med representanter för företagsledningen,
den anställde, utbildningsanordnaren samt
eleven och dennes målsman.
Det är en självklar sak, att yrkesombudet skall fullgöra
sina uppgifter på sådant sätt att minsta möjliga
intrång sker i hans ordinarie arbete. Å andra sidan är
det lika självklart att ett visst intrång i yrkesombudets
ordinarie arbete måste ske, om yrkesombudet skall fullgöra
de uppgifter som anförtrotts honom i avtalet.
På vilket sätt yrkesombudet skall fullfölja sina uppgifter
för att handla och uppträda i överensstämmelse
med avtalets anda och innehåll kan självfallet inte anges
generellt. Beroende på verksamhetens omfattning och
art måste sättet att angripa yrkesombudsuppgifterna
variera. Bedrivs exempelvis ungdomsutbildning under
skolmässiga former, får yrkesombudet anses skyldigt att
underrätta sig om eller ta del av erbjudna informationer
om allt som sammanhänger med den skolmässiga
utbildningen, t.ex. utbildningsplaner, timplaner, arbetsjournal,
växlingsschema, undervisningshjälpmedel etc,
liksom att framlägga förslag som syftar till att verksamheten
hålls i takt med utvecklingen. På ett annat företag
kan yrkesombudets intresse tas i anspråk för problem
i samband med omskolning av arbetslösa, personalutbildning
såsom vidareutbildning, snabbutbildning
av arbetare i företaget och utredningar om framtida
utbildningsbehov av företagets anställda.
Avtalsparterna har förutsatt att de lokala parterna
skall lyckas lösa frågan om förfaringssättet, om bara
den rätta viljan till samarbete och samförstånd finns.
38

Yrkesombudet och den fackliga organisationen
Det åligger yrkesombudet att fortlöpande informera
sin fackliga organisation om verksamhetsförhållandena
vid företaget samt att svara för att också fackförbundet
får de rapporter om yrkesutbildningen och kompetensutvecklingen
vid företaget som från fall till fall kan
infordras.
39

Bilaga 2
RIKTLINJER OM HANDLEDARE
Handledare utses gemensamt av företag och lokal facklig
organisation efter det att skolhuvudmannen alternativt
utbildningsanordnaren och företaget kommit överens
om vilka utbildningsavsnitt som skall genomföras
på arbetsplatsen. Den som utses till handledare skall
förutom att vara skicklig i yrket även ha intresse för
uppdraget, vara intresserad av ungdomar och deras villkor
samt ha lätt för att beskriva sitt yrkeskunnande.
Det kan finnas flera handledare i samma företag
beroende på antalet elever och hur många utbildningsavsnitt
som genomförs på företaget.
Det ankommer på skolan att försäkra sig om att
handledaren har kvalifikation för uppdraget. Det innebär
att handledaren skall:
• Ha kännedom om metoder för att stimulera och vägleda
eleven att nå målen i kursplanen.
• Ha kunskap om den gymnasiala utbildningens mål,
särskilt de kurs- och programplaner och delar därav
som är aktuella i den arbetsplatsförlagda utbildningen.
• Ha kännedom om handledarrollen och arbetsuppgifterna.
40

• Ha kunskap om aktuell yrkesutbildning i stort och
hur undervisningen bedrivs i skolan.
• Ha kunskap om ungdomar i allmänhet och i synnerhet
det som är viktigt för deras intresse och förmåga
att lära, samt kännedom om förkunskaperna hos de
elever som kommer till företaget.
• Kunna ge information om företaget och arbetsplatserna.
• Kunna utbilda eleven vid den egna arbetsplatsen i
det egna arbetet och i skydds- och säkerhetsfrågor.
• Kunna, med stöd från yrkesläraren, bedöma när eleven
klarat av de olika utbildningsmomenten med
godkänt resultat.
• Ha kunskap om gymnasieskolans/industrigymnasiets
eller motsvarande samt företagets och fackets organisation,
rutiner och olika roller.
Handledaren handleder eleven och har den direkta
kontakten med yrkesläraren. Handledaren ansvarar för
den yrkesmässiga och sociala funktionen i elevernas
kompetensutveckling på arbetsplatsen.
Handledarens ordinarie arbetsuppgifter skall organiseras
på ett sådant sätt att handledaruppdraget i möjligaste
mån kan genomföras utan störning. Hänsyn tas
även till nödvändigt förberedelse- och efterarbete, kontakt
med yrkeslärare etc.
42
Anteckningar
43
44
41