ApA 2005 - MSD

Hans Ågren
apa 2005
Antidepressiv behandling motverkar förändringarna
vid affektiv sjukdom
Helen S. Mayberg, som just flyttat till Atlanta, kunde vackert
visa solid kunskap om vilka cerebrala kretsar som är involverade
vid affektiv sjukdom, framför allt genom imagingstudier.
Sänkt stämningsläge är förknippat med bland annat minskat
blodflöde i specifika områden av hjärnbarken som mediala prefrontala
cortex och i främre delen av gyrus cinguli, medan ökat
flöde ses i limbiska områden som i området under främre gyrus
cinguli (det så kallade subgenuala området, ”under främre knät
på gyrus cinguli”), och i hypothalamus. Hur dessa kretsar fungerar
beror på både en biologisk sårbarhet och exogena stressorer.
Antidepressiv behandling motverkar förändringarna. Den tydligaste
och mest gemensamma effekten är normalisering av just
det subgenuala området. Kretstänkandet kan framöver utvecklas
till att diagnostiskt differentiera subtyper av affektiv sjukdom
och för att bedöma risk att bli sjuk, och kan komma att ingå i
behandlingsalgoritmer.
Vad händer med DSM-V
Planeringen går överraskande långsamt. Inte förrän år 2011
räknar man med att DSM-V kan publiceras, men då samtidigt
med ICD-11. Samarbetet mellan APA och WHO/WPA
verkar löpa bra. International Classification of Functioning
(ICF) från WHO är ett viktigt komplement. Vid WPA:s
Yokohamakongress 2002 igångsattes ett flertal arbetsgrupper.
I december 2004 ordnades ett internationellt möte om dimensionella
modeller för personlighetsstörningar och i september
2006 planeras ett möte i Peking om somatiska presentationer av
psykisk sjukdom. DSM-IV:s diagnostiska uppdelning med fem
axlar tycks komma att bestå. Tidigare entusiastiska idéer att ange
”fenotyp” på axel I och ”genotyp” på axel II uppfattas nu som
11