Fortsättning... - Scania
Fortsättning... - Scania
Fortsättning... - Scania
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
det bästa<br />
Ett tippbart flak på en lastbil gör<br />
bilen betydligt mer mångsidig<br />
i användningen – och dessutom<br />
är det arbetsbesparande för föraren<br />
och hans eventuella medhjälpare.<br />
Under <strong>Scania</strong>s första decennier<br />
som lastbilstillverkare handlade formgivningsarbetet<br />
i stort sett enbart om<br />
att ge bilarna en god funktionalitet.<br />
Under 1910-talet fick lastbilarna enkla<br />
väderskydd; vindruta, tak och även<br />
låga sidodörrar som mot decenniets<br />
slut också omfattade sidorutor.<br />
1920-talet innebar fortsatta mindre<br />
förbättringar av förarens arbetsmiljö<br />
och ergonomi. Luftringar höjde<br />
åkkomforten och skapade mindre<br />
buller. Slutna hytter höll det värsta<br />
ovädret utanför, ventilationsluckor<br />
gjorde det möjligt att i någon mån<br />
reglera lufttillförseln. Värmesystem<br />
var emellertid ingen självklarhet ens<br />
som tillval; förarna skapade ofta egna<br />
lösningar för att göra vinterkörningen<br />
drägligare.<br />
Lastbilarnas utseende lämnade tillverkarna,<br />
även <strong>Scania</strong>, nästan helt<br />
därhän. De levererades som chassier,<br />
vilka kunderna ofta själva körde till<br />
speciella hyttillverkare för påbyggnad.<br />
Den enda design som <strong>Scania</strong>-<br />
Vabis själva behärskade var kylarens<br />
och motorhuvens utseende. Under<br />
1920-talet gav emellertid <strong>Scania</strong>-<br />
Vabis-kylarens karaktäristiska utseende<br />
märket en varumärkesidentitet<br />
som fortfarande kan få känslosträngar<br />
i dallring.<br />
Tekniken att bygga hytter förändrades<br />
emellertid mot högre kvalitet.<br />
Träet i hytterna ersattes efter hand av<br />
stålplåt, konstruktionerna blev stabilare<br />
och därmed mer hållbara. Inte<br />
förrän 1944, med introduktionen av<br />
efterkrigsprogrammet med L10-<br />
modellen i spetsen, fick lastbilarna<br />
från <strong>Scania</strong>-Vabis en kylarmaskering<br />
Den svängda instrumentpanelen ger närhet till alla<br />
reglage utan att föraren behöver luta sig framåt.<br />
i modern mening. Kylarmaskeringen,<br />
grillen, var ett medvetet formgivet<br />
hölje kring själva kylaren. Den<br />
skyddade kylaren – och den gav<br />
<strong>Scania</strong>-Vabis-lastbilarna ett nytt, kraftfullt<br />
ansikte.<br />
Motor- och växellådsutvecklingen<br />
hade då under lång tid gjort förarens<br />
arbete lättare. Kraftigare motorer<br />
och väl anpassade växellådor<br />
förenklade själva körarbetet. I början<br />
av 1950-talet kunde lastbilarna också<br />
beställas med värme i hytten. ”Ergonomi”,<br />
anpassning av redskapet till<br />
användaren för högre komfort och<br />
minskad risk för trötthet eller förslitningsskador,<br />
blev en självklarhet<br />
för svensk design i allmänhet och så<br />
även för <strong>Scania</strong>-Vabis. Den ergonomiskt<br />
riktiga funktionen följdes dessutom<br />
alldeles naturligt av ett<br />
karaktärsfullt utseende.<br />
Form och funktion<br />
Vem som formgav kylarmaskeringen<br />
till de första efterkrigsbilarna från<br />
<strong>Scania</strong>-Vabis är numera bortglömt.<br />
Men när L75 introducerades 1958 fick<br />
<strong>Scania</strong>-Vabis designer ett namn och<br />
ett ansikte: formgivaren Björn<br />
Karlström hade förändrat lastbilarnas<br />
utseende på ett sätt som gav det en<br />
närmast tidlös karaktär. Huvuddragen<br />
i frontens utseende från 1944<br />
fanns kvar, men Karlström integrerade<br />
strålkastarna i stänkskärmarna och<br />
gav motorhuven dess utseende. Även<br />
grillen fick ett mer kraftfullt uttryck.<br />
<strong>Scania</strong>-Vabis 75-serie formändrades<br />
emellertid inte bara för ändrandets<br />
egen skull. Hytt, huv och skärmar, på<br />
bilar med <strong>Scania</strong>-Vabis-monterad hytt<br />
från AB BeGe Karosserifabrik i<br />
Oskarshamn, var sammanbyggda till<br />
en fribärande och gummiupphängd<br />
enhet. På så sätt isolerades ljud och<br />
vibrationer bort från förarmiljön. Form<br />
och funktion hand i hand!<br />
Ett annat framsteg i fråga om<br />
design och ergonomi var att instrumenten<br />
placerats mitt framför föraren,<br />
och inte mitt på instrumentpanelen<br />
som tidigare. Bromspedalen var också<br />
placerad så att föraren inte måste lyfta<br />
foten högt från gaspedalen för att<br />
bromsa; tryckluftsbromsarna manövrerades<br />
med en fotplatta i samma höjd<br />
som gaspedalen – bekvämare och<br />
säkrare.<br />
1961 infördes i Sverige myndighetskrav<br />
på lastbilshytternas hållfasthet.<br />
Syftet var att höja förarnas<br />
säkerhet vid eventuella olyckor. För<br />
att uppfylla kraven måste hytterna<br />
bland annat slagprovas: En bastant<br />
en-tonsvikt, upphängd i taket, sattes<br />
i en tre meter lång svängning så att<br />
den träffade hyttens vindrutestolpar;<br />
deformationen fick inte överskrida<br />
vissa värden om hytten skulle bli typgodkänd<br />
i Sverige. <strong>Scania</strong>-Vabis konkurrenter<br />
menade att detta var ett spel<br />
av de svenska myndigheterna för att<br />
skydda den inhemska lastbils-<br />
▼<br />
<strong>Scania</strong>lastbilen 100 år – 11
Change language