vÃ¥r verksamhet 2008 - FolkhÃ¤lsan

More documents

Recommendations

Info

kombination av molekylärgenetisk epidemiologi och biomedicinsk informatik. Vi har även stått till tjänst med sakkunskap inom områdena biostatistik och bioinformatik för övriga forskningsgrupper inom Folkhälsans forskningscentrum. FINANSIERING Verksamheten vid avdelningen för genetisk epidemiologi finansierades år 2008 med undersstöd från Folkhälsans forskningsstiftelse, Ålands kulturstiftelse, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Finska Vetenskaps-Societeten samt Cancerstiftelsen. Arv- och miljöfaktorers påverkan på hälsa och beteende: Elisabete Weiderpass-Vainio Planeringen av Folkhälsans tonårskohort har fortsatt år 2008. Den prospektiva studien kommer att omfatta 40 000 finländska svensk- och finskspråkiga barn i åldern 10–12 år. Syftet med projektet är att studera faktorer av betydelse för hälsan (samt faktorer av betydelse för sjukdomsrisk) inklusive arvsanlag och samspelet mellan arv och miljö. Datainsamlingen kommer att ske via frågeformulär och salivprover. Folkhälsans tonårskohort planeras i nära samarbete med Harvard universitet i USA, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, Londons högskola för hygien och tropisk medicin, Institutet för psykiatri i London, Karolinska Institutet i Stockholm och Mater-Universitetet i Brisbane, Australien. I nära framtid kommer gruppen att slå samman data från de olika länderna, vilket leder till en av de största, om inte den största prospektiva tonårskohorten i hela världen. Kohorten förväntas bli mycket viktig inte bara för Finland utan också internationellt med tanke på den betydande informationen om faktorer som styr hälsa och sjukdom hos tonåringar och senare också i vuxen ålder. Studien kommer att genomföras i samarbete med flera grupper på Folkhälsan och flera andra universitet och institutioner i Finland. Avdelningen för diabetesgenetik Avdelningschef: Per-Henrik Groop Botnia-projektet: Tiinamaija Tuomi Botnia-projektets mål är att karakterisera tidiga ämnesomsättningsstörningar hos personer med hög risk att utveckla typ 2 diabetes, att identifiera de genetiska störningarna vid typ 2 diabetes och i diabetiska undergrupper och därmed att beskriva sjukdomens heterogenitet, att undersöka hur dessa genetiska störningar leder till diabetes och att förhindra sjukdomens utveckling hos högriskindivider. I dag omfattar Botniastudien 11 000 personer från 2 000 familjer. Under åtta år har också 2 800 ickediabetiska individer deltagit i den prospektiva uppföljningsdelen. Under 2008 slutförde vi en populationsstudie i Österbotten: PPP- Botnia (Prevalens, Prediktion och Prevention av typ 2-diabetes i Österbotten) som omfattade 5 200 slumpmässigt utvalda österbottningar (cirka 10 procent av populationen) som genomgick ett sockerbelastnings- och engångtest. Studien visade att 20 procent av över 40-åringar var klart överviktiga (BMI > 30 kg/m2) och att 11 procent av över 60-åringar hade diabetes. Släkthistoria för diabetes var klart associerad med dålig kondition. På hösten 2006 påbörjades en interventionsstudie i Närpes och Jakobstad: icke-diabetiska individer med dålig kondition enligt gångtestet inbjöds till ett års intervention med motionsrådgivning och övervakad träning en gång per vecka. Glukostolerans samt uttryck av vissa gener i muskelbiopsier undersöktes i början av studien, efter ett halvt år och sedan årligen under 5 år. De första resultaten från ett års interventionen analyseras under år 2009. De sista 1 000 deltagarna i PPP-studien deltog också i en undersökning om psykosociala faktorer och sömnproblem och deras association med metabolt syndrom, ett projekt som leds av professor Katri Räikkönen. De preliminära analyserna har visat att förekomsten av metabolt syndrom ökar med antalet stressfaktorer. Även depression och användandet av depressionsmediciner var associerat till metabolt syndrom. Inom ramen för ett samarbetsprojekt med Broad Institutet i Boston och Novartis har gruppen analyserat genetisk variation i hela arvsmassan hos personer som deltagit i Botnia-projektet eller PPP-Botnia. Sammanlagt har gruppen och andra forskargrupper identifierat över tio gener, vars förändringar är associerade med diabetes. Under år 2008 visades i den prospektiva delen av Botnia-studien att risktyper av de ovan nämnda genvarianterna ökar både risken för metabolt syndrom och risken för att insjukna i diabetes. Ju flera diabetesgener man har, desto större är diabetesrisken. FINANSIERING Verksamheten inom Botnia-projektet finansierades år 2008 med undersstöd från Folkhälsans forskningsstiftelse, Svenska kulturfonden, Medicinska Understödsföreningen Liv och Hälsa, Finska Läkaresällskapet, Finlands Akademi, Sigrid Juselius stiftelse, Broad Novartis, Närpes sjukvårdsfond, Vasa HVC, Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse, Diabetesforskningsstiftelsen, Ollqvist-stiftelsen, lokala Lionsföreningar, Vasa Medicinska stiftelse samt Jakobstads sjukhus. FinnDiane: Per-Henrik Groop FinnDiane är ett omfattande diabetesprojekt, som försöker identifiera orsakerna till njurkomplikationer hos diabetiker. Njurskada utgör den mest fruktade komplikationen vid diabetes och dessa patienter har vanligen också skador i ögonen, i nervsystemet och i blodkärlen. För den enskilda patienten innebär njurskadan en flerfaldigt ökad risk för en för tidig död i hjärt- och kärlsjukdomar, risk för blindhet, fatala rytmstörningar samt hjärtinfarkt och hjärnförlamning. Projektet som lanserades 1997 är nu inne i ett mycket produktivt skede och under året utkom 18 originalpublikationer. Flera av publikationerna uppmärksammades av nyhetsbyrån Reuters. Ett arbete visade att den allvarligaste arten av ögonskador är ärftligt betingad. Ett annat arbete visade att UNC13b-genen är förknippad med en ökad risk för diabetisk njursjukdom. I samarbete med en grupp från Karolinska institutet visades att en variant på kromosom 3q22 är starkt förknippad med uppkomsten av njursjukdom. Fyndet kunde också verifieras i patientprover från Finland, Island och Storbritannien. En kliniskt viktig observation var att prognosen hos diabetiker utan njursjukdom inte märkbart skiljer sig från prognosen hos diabetiker utan njurskada. Fyndet tyder på att behandlingen, som patienterna får i dag, har lett till en bättre prognos. Tidigare ansåg man att risken för en prematur död är fyrfaldigt ökad även hos diabetiker utan njursjukdom. Tyngdpunkten i arbetet har under året legat på en hela genomet omfattande kartläggning, som strävar till att med hjälp av 610 000 markörer identifiera sådana varianter i genomet, vilka är FOLKHÄLSANS FORSKNINGSCENTRUM 31
förknippade med en ökad risk för njursjukdom och andra diabetiska komplikationer. Kartläggningen som utförs på 4 000 patienter med typ 1 diabetes med eller utan njursjukdom är det största i sitt slag som utförts på ett finskt material i Finland. Finska material har tidigare kartlagts i Cambridge och på Island. Resultaten av detta omfattande genetiska projekt torde vara klara i början av hösten 2009, och medför stora möjligheter att studera hur olika genvarianter påverkar uppkomsten av de diabetesrelaterade skadorna. Kartläggningen utförs fysiskt på Finlands Genomcenter i Biomedicum Helsinki. Inom FinnDiane arbetar fyra team, ett som koncentrerar sig på att kliniskt karakterisera patientmaterialet, ett som sköter de genetiska analyserna, ett som koncentrerar sig på metabonomik och ett som koncentrerar sig på cellbiologi. Under året disputerade en forskare (Daniel Gordin). FinnDiane har tidigare deltagit i tre EU-projekt, men under året beviljades anslag även för ett nytt 3-årigt projekt. En grundförutsättning för arbetet inom FinnDiane är ett omfattande internationellt nätverk av samarbetspartners från olika delar av världen. I detta avseende är FinnDiane i en lycklig situation eftersom samarbete pågår med de allra viktigaste internationella forskningsgrupperna inom detta område. FINANSIERING Verksamheten inom FinnDiane-projektet finansierades år 2008 med undersstöd från Folkhälsans forskningsstiftelse, Wilhelm och Else Stockmanns stiftelse, Europeiska kommissionen, Medicinska understödsföreningen Liv och Hälsa, Sigrid Juselius Stiftelse, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Waldemar von Frenckells stiftelse, Ögonstiftelsen, Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse, Jenny och Antti Wihuris stiftelse, Diabetesforskningsstiftelsen, Finska Läkaresällskapet, Kyllikki och Uolevi Lehikoinens fond, Neurostiftelsen, Ögon- och vävnadsbankstiftelsen, Njurstiftelsen och TEKES. Programmet för forskning i preventiv medicin Avdelningschefer: Herman Aldercreutz och Matti J. Tikkanen Växtföda innehåller många olika faktorer vars funktion i växterna och betydelse för människan inte ännu är kända. Forskarna har speciellt koncentrerat sig på att studera betydelsen av så kallade alkylresorcinoler (från vissa cerealfiber) och växtöstrogener (till exempel i soja), och dessutom undersöker forskarna fettbundna hormoner (så kallade steroidestrar) i blodet som är viktiga för förebyggandet av hjärtsjukdomar. Samarbetet mellan professor Herman Adlercreutz’ och professor Matti J. Tikkanens grupper ökar hela tiden och ett stort gemensamt projekt har börjat (se alkylresorcinolforskning). Alkylresorcinolforskning Alkylresorcinoler (AR) är kemiska substanser som man får via kosten genom att äta den fiberrika delen av vete och råg. De har många nyttiga effekter, bland annat fungerar de som antioxidanter. De kan också användas som biomarkörer i större epidemiologiska studier gällande sambandet mellan fullkornsprodukter och hälsa. Här betyder ”en biomarkör” en substans som visar intag av veteoch rågkornens fiberskikt. Tidigare i motsvarande studier har forskarna använt en annan substans, ”enterolakton”, som biomarkör, men den har visat sig vara snarare en biomarkör för all fiber i födan och har ett samband med ett sunt levnadssätt i stället för intag av cerealfiber. Utöver urinmetoden utvecklade forskarna en plasmametod för att mäta ARs ämnesomsättningsprodukter och i början av 2008 inleddes en klinisk studie om AR som fortsätter ända till våren 2009. Där undersöks ARs antioxidativa aktivitet hos människan. De första resultaten väntar forskarna sig i slutet av 2009. Fytoöstrogenforskning Växtöstrogener har en östrogenliknande effekt hos människan. Till fytoöstrogener hör till exempel isoflavonoider och lignaner. Isoflavonoider finns främst i sojabönor. De tycks kunna skydda människan mot vissa kroniska sjukdomar och dessutom har deras ämnesomsättningsprodukt ”ekvol” visat sig skydda mot osteoporos. Lignaner förekommer främst i fullkorns produkter och allmänt i växternas stjälkar. De ser ut att ha betydelse för till exempel förebyggandet av bröstcancer. Effekten av fett och fiber på östrogenomsättningen Forskarna har forskat i betydelsen av kostens fett- och fiberförhållande i födan, som har visat sig påverka kroppens östrogenomsättning. Fiber tycks ha en skyddande effekt mot höga östrogenvärden som har visat sig ha ett samband med bröstcancer. Fettet höjer östrogenkoncentrationen i blodet. Steroid-, östrogen- och fettforskning Forskarna har tidigare rapporterat att fettlösliga steroidestrar transporteras i lipoproteinpartiklar i blodomloppet och lagras i fettvävnader. Hos den postmenopausala kvinnan finns det över 40 gånger mera östrogen i fettvävnaden än i blodplasman, den största delen i fettlöslig form. Forskarna undersöker nu möjligheten att detta förråd kunde mobiliseras i stället för att behandla kvinnorna med östrogentabletter. Forskarna har nu delvis klarlagt de fettlösliga steroidformernas roll: de tas in i celler och förvandlas till andra aktiva steroidhormoner, till exempel östradiol, som sedan kan ha viktiga funktioner i organismen. 32 Statinstudier I samarbete med en internationell grupp deltar forskarna i studier som jämför olika kolesterolsänkande läkemedels (statiners) preventiva effekt vid behandlingen av patienter med tidigare hjärtinfarkt. Forskarna har bland annat konstaterat att under statinbehandling är vissa proteiner (så kallad apoB och apoA) bättre prediktorer för vaskulära attacker än de traditionella riskfaktorerna LDL-kolesterol och totalkolesterol. Ett överraskande resultat var att högt HDL-kolesterol som vanligtvis skyddar mot hjärtattacker, tycktes hos vissa patienter med enormt höga värden öka risken. Detta väckte uppseende eftersom en stor undersökning som använde ett HDL-höjande läkemedel nyligen hade avbrutits på grund av ökade vaskulära attacker. FINANSIERING Verksamheten inom Programmet för forskning i preventiv medicin finansierades år 2008 med undersstöd från Folkhälsans forskningsstiftelse, Samfundet Folkhälsan, Helsingfors universitet, Sigrid Juselius stiftelse, Finska Läkaresällskapet, Hjärtforskningsstiftelsen samt Fazer. Programmet för folkhälsoforskning Avdelningschef: Sakari Suominen Under år 2008 har forskningsprogrammets verksamhet fortsatt enligt de vid instiftandet år 2006 definierade två tyngdpunktsområden. Den ena tyngdpunkten omfattar jämförande studier i hälso- och övriga välfärdsskillnader mellan den svensk- och finskspråkiga befolkningen i vårt land. Den andra tyngdpunkten omfattar jämförande utvärderande studier av produktionen av hälsovårdstjänster i fyra städer i södra Finland. Under året utredde man huruvida det fanns skillnader mellan svensk- och finskspråkigas dryckesvanor. I arbetet utnyttjades det år 1998 initierade uppföljande ’Hälsa och socialt stöd’ (HeSSup) enkätmaterialet som omfattar över 20 000 svar. I materialet är finlandssvenskarna avsiktligt överrepresenterade. Alkoholkonsumptionen mättes med angiven frekvens av baksmälla respektive ”slocknande” i samband av alkoholbruk. De svenskspråkigas konsumtion av alkohol låg på en betydligt lägre nivå jämfört med den motsvarande finskspråkiga befolkningen. Skillnaderna kunde dock inte relateras till variabler beskrivande socialt kapital, särskilt mänskliga relationer. Inom det andra tyngdpunktsområdet publicerade forskningsgruppen två artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter. I den första studien utredde gruppen vilka faktorer som påverkade de kommunala politiska beslutsfattarna i deras syn på och beslut om utkontraktering av primärvårdstjänster. De förtroendevalda var enligt resultaten villiga att utkontraktera tjänsterna endast delvis och minst villiga att utkontraktera
Page 2 and 3: KOMPETENS Vår kompetens inger för
Page 4 and 5: Samfundet Folkhälsan 6 Folkhälsan
Page 6 and 7: Detta är Folkhälsan Folkhälsan
Page 8 and 9: FOLKHÄLSAN SYD FOLKHÄLSANS FORSKN
Page 10 and 11: milj. euro varav Folkhälsans andel
Page 12 and 13: SAMFUNDET FOLKHÄLSAN Samfundet Fol
Page 14 and 15: SAMFUNDET FOLKHÄLSAN Projektchef J
Page 16 and 17: Eftersom Folkhälsan under de senas
Page 18 and 19: har man under år 2008 byggt upp et
Page 20 and 21: SAMFUNDET FOLKHÄLSAN bestämd ande
Page 22 and 23: SAMFUNDET FOLKHÄLSAN Förverkligad
Page 24 and 25: SAMFUNDET FOLKHÄLSAN koncern konce
Page 26 and 27: SAMFUNDET FOLKHÄLSAN B E R Ä K N
Page 28 and 29: FOLKHÄLSANS FORSKNINGSCENTRUM » M
Page 30 and 31: Vetenskapligt råd Samf
Page 32 and 33: nedsatt hörsel. Vi har fortsatt at
Page 36 and 37: de preventiva tjänsterna. Beslutsf
Page 38 and 39: FOLKHÄLSAN SYD de bemöter flickor
Page 40 and 41: frågeformuläret Edinburgh Postnat
Page 42 and 43: Margareta Grigorkoff trivs bra med
Page 44 and 45: Långvård Liksom bostäderna för
Page 46 and 47: 43 FOLKHÄLSAN SYD
Page 48 and 49: och internetförsäljning. Servicen
Page 50 and 51: Tonårspolikliniken, Familjerådgiv
Page 52 and 53: FOLKHÄLSAN BOTNIA »Vi går ofta i
Page 54 and 55: Folkhälsan Botnia Ab ● Det Det a
Page 56 and 57: Hemtjänst Folkhälsan Botnia Ab be
Page 58 and 59: Jakobstadsregionen Handikappvård m
Page 60 and 61: Utvecklingsarbete Utvecklingsarbete
Page 62 and 63: 59 FOLKHÄLSANS FÖRBUND
Page 64 and 65: Folkhälsans förbund r.f. Folkhäl
Page 66 and 67: Folkhälsan över 300 lärare i hur
Page 68 and 69: i samarbete med andra avdelningar i
Page 70 and 71: Nätverksträffarna är andningshå
Page 72 and 73: självhjälpsgrupper. För professi
Page 74 and 75: Lokalföreningarna besöktes alla i
Page 76 and 77: lediga tid kan användas som resurs
Page 78 and 79: lyfta fram viktiga hälsofrågor ur
Page 80 and 81: Lucia. Dessa handlar inte enbart om
Page 82 and 83: » Det är lätt att lära känna f
Page 84 and 85:
samband med familjcaféet Äldre: L
Page 86 and 87:
Barn: Simskola, mamma-barnjumpa, Di
Page 88 and 89:
Gamlakarleby Korsnäs Malax Medlemm
Page 90 and 91:
© Folkhälsan 2009 Ansvarig utgiva
show all

vÃ¥r verksamhet 2008 - FolkhÃ¤lsan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?