16.05.2015 Views

vår verksamhet 2008 - Folkhälsan

vår verksamhet 2008 - Folkhälsan

vår verksamhet 2008 - Folkhälsan

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

förknippade med en ökad risk för njursjukdom<br />

och andra diabetiska komplikationer. Kartläggningen<br />

som utförs på 4 000 patienter med typ<br />

1 diabetes med eller utan njursjukdom är det<br />

största i sitt slag som utförts på ett finskt material<br />

i Finland. Finska material har tidigare kartlagts<br />

i Cambridge och på Island. Resultaten av detta<br />

omfattande genetiska projekt torde vara klara i<br />

början av hösten 2009, och medför stora möjligheter<br />

att studera hur olika genvarianter påverkar<br />

uppkomsten av de diabetesrelaterade skadorna.<br />

Kartläggningen utförs fysiskt på Finlands Genomcenter<br />

i Biomedicum Helsinki.<br />

Inom FinnDiane arbetar fyra team, ett som<br />

koncentrerar sig på att kliniskt karakterisera<br />

patientmaterialet, ett som sköter de genetiska<br />

analyserna, ett som koncentrerar sig på<br />

metabonomik och ett som koncentrerar sig på<br />

cellbiologi. Under året disputerade en forskare<br />

(Daniel Gordin). FinnDiane har tidigare deltagit i<br />

tre EU-projekt, men under året beviljades anslag<br />

även för ett nytt 3-årigt projekt.<br />

En grundförutsättning för arbetet inom<br />

FinnDiane är ett omfattande internationellt<br />

nätverk av samarbetspartners från olika delar av<br />

världen. I detta avseende är FinnDiane i en lycklig<br />

situation eftersom samarbete pågår med de allra<br />

viktigaste internationella forskningsgrupperna<br />

inom detta område.<br />

FINANSIERING<br />

Verksamheten inom FinnDiane-projektet<br />

finansierades år <strong>2008</strong> med undersstöd<br />

från Folkhälsans forskningsstiftelse,<br />

Wilhelm och Else Stockmanns stiftelse,<br />

Europeiska kommissionen, Medicinska<br />

understödsföreningen Liv och Hälsa,<br />

Sigrid Juselius Stiftelse, Helsingfors och<br />

Nylands sjukvårdsdistrikt, Waldemar von<br />

Frenckells stiftelse, Ögonstiftelsen, Signe<br />

och Ane Gyllenbergs stiftelse, Jenny och<br />

Antti Wihuris stiftelse, Diabetesforskningsstiftelsen,<br />

Finska Läkaresällskapet, Kyllikki<br />

och Uolevi Lehikoinens fond, Neurostiftelsen,<br />

Ögon- och vävnadsbankstiftelsen,<br />

Njurstiftelsen och TEKES.<br />

Programmet för forskning<br />

i preventiv medicin<br />

Avdelningschefer: Herman Aldercreutz<br />

och Matti J. Tikkanen<br />

Växtföda innehåller många olika faktorer vars<br />

funktion i växterna och betydelse för människan<br />

inte ännu är kända. Forskarna har speciellt<br />

koncentrerat sig på att studera betydelsen av så<br />

kallade alkylresorcinoler (från vissa cerealfiber) och<br />

växtöstrogener (till exempel i soja), och dessutom<br />

undersöker forskarna fettbundna hormoner (så<br />

kallade steroidestrar) i blodet som är viktiga för<br />

förebyggandet av hjärtsjukdomar. Samarbetet<br />

mellan professor Herman Adlercreutz’ och professor<br />

Matti J. Tikkanens grupper ökar hela tiden<br />

och ett stort gemensamt projekt har börjat (se<br />

alkylresorcinolforskning).<br />

Alkylresorcinolforskning Alkylresorcinoler<br />

(AR) är kemiska substanser som man får via<br />

kosten genom att äta den fiberrika delen av vete<br />

och råg. De har många nyttiga effekter, bland<br />

annat fungerar de som antioxidanter. De kan<br />

också användas som biomarkörer i större epidemiologiska<br />

studier gällande sambandet mellan<br />

fullkornsprodukter och hälsa. Här betyder ”en<br />

biomarkör” en substans som visar intag av veteoch<br />

rågkornens fiberskikt. Tidigare i motsvarande<br />

studier har forskarna använt en annan substans,<br />

”enterolakton”, som biomarkör, men den har visat<br />

sig vara snarare en biomarkör för all fiber i födan<br />

och har ett samband med ett sunt levnadssätt i<br />

stället för intag av cerealfiber. Utöver urinmetoden<br />

utvecklade forskarna en plasmametod för att<br />

mäta ARs ämnesomsättningsprodukter och i början<br />

av <strong>2008</strong> inleddes en klinisk studie om AR som<br />

fortsätter ända till våren 2009. Där undersöks ARs<br />

antioxidativa aktivitet hos människan. De första<br />

resultaten väntar forskarna sig i slutet av 2009.<br />

Fytoöstrogenforskning Växtöstrogener<br />

har en östrogenliknande effekt hos människan.<br />

Till fytoöstrogener hör till exempel isoflavonoider<br />

och lignaner. Isoflavonoider finns främst i<br />

sojabönor. De tycks kunna skydda människan<br />

mot vissa kroniska sjukdomar och dessutom har<br />

deras ämnesomsättningsprodukt ”ekvol” visat<br />

sig skydda mot osteoporos. Lignaner förekommer<br />

främst i fullkorns produkter och allmänt i<br />

växternas stjälkar. De ser ut att ha betydelse för<br />

till exempel förebyggandet av bröstcancer.<br />

Effekten av fett och fiber på östrogenomsättningen<br />

Forskarna har forskat i<br />

betydelsen av kostens fett- och fiberförhållande<br />

i födan, som har visat sig påverka kroppens östrogenomsättning.<br />

Fiber tycks ha en skyddande<br />

effekt mot höga östrogenvärden som har visat<br />

sig ha ett samband med bröstcancer. Fettet höjer<br />

östrogenkoncentrationen i blodet.<br />

Steroid-, östrogen- och fettforskning<br />

Forskarna har tidigare rapporterat att fettlösliga<br />

steroidestrar transporteras i lipoproteinpartiklar<br />

i blodomloppet och lagras i fettvävnader. Hos<br />

den postmenopausala kvinnan finns det över<br />

40 gånger mera östrogen i fettvävnaden än i<br />

blodplasman, den största delen i fettlöslig form.<br />

Forskarna undersöker nu möjligheten att detta<br />

förråd kunde mobiliseras i stället för att behandla<br />

kvinnorna med östrogentabletter. Forskarna har<br />

nu delvis klarlagt de fettlösliga steroidformernas<br />

roll: de tas in i celler och förvandlas till andra aktiva<br />

steroidhormoner, till exempel östradiol, som sedan<br />

kan ha viktiga funktioner i organismen.<br />

32<br />

Statinstudier I samarbete med en internationell<br />

grupp deltar forskarna i studier som jämför<br />

olika kolesterolsänkande läkemedels (statiners)<br />

preventiva effekt vid behandlingen av patienter<br />

med tidigare hjärtinfarkt. Forskarna har bland<br />

annat konstaterat att under statinbehandling<br />

är vissa proteiner (så kallad apoB och apoA)<br />

bättre prediktorer för vaskulära attacker än de traditionella<br />

riskfaktorerna LDL-kolesterol och totalkolesterol.<br />

Ett överraskande resultat var att högt<br />

HDL-kolesterol som vanligtvis skyddar mot hjärtattacker,<br />

tycktes hos vissa patienter med enormt<br />

höga värden öka risken. Detta väckte uppseende<br />

eftersom en stor undersökning som använde ett<br />

HDL-höjande läkemedel nyligen hade avbrutits<br />

på grund av ökade vaskulära attacker.<br />

FINANSIERING<br />

Verksamheten inom Programmet för<br />

forskning i preventiv medicin finansierades<br />

år <strong>2008</strong> med undersstöd från Folkhälsans<br />

forskningsstiftelse, Samfundet Folkhälsan,<br />

Helsingfors universitet, Sigrid Juselius<br />

stiftelse, Finska Läkaresällskapet, Hjärtforskningsstiftelsen<br />

samt Fazer.<br />

Programmet för<br />

folkhälsoforskning<br />

Avdelningschef: Sakari Suominen<br />

Under år <strong>2008</strong> har forskningsprogrammets<br />

<strong>verksamhet</strong> fortsatt enligt de vid instiftandet år<br />

2006 definierade två tyngdpunktsområden. Den<br />

ena tyngdpunkten omfattar jämförande studier<br />

i hälso- och övriga välfärdsskillnader mellan den<br />

svensk- och finskspråkiga befolkningen i vårt<br />

land. Den andra tyngdpunkten omfattar jämförande<br />

utvärderande studier av produktionen av<br />

hälsovårdstjänster i fyra städer i södra Finland.<br />

Under året utredde man huruvida det fanns<br />

skillnader mellan svensk- och finskspråkigas<br />

dryckesvanor. I arbetet utnyttjades det år 1998<br />

initierade uppföljande ’Hälsa och socialt stöd’<br />

(HeSSup) enkätmaterialet som omfattar över<br />

20 000 svar. I materialet är finlandssvenskarna<br />

avsiktligt överrepresenterade. Alkoholkonsumptionen<br />

mättes med angiven frekvens av<br />

baksmälla respektive ”slocknande” i samband<br />

av alkoholbruk. De svenskspråkigas konsumtion<br />

av alkohol låg på en betydligt lägre nivå jämfört<br />

med den motsvarande finskspråkiga befolkningen.<br />

Skillnaderna kunde dock inte relateras<br />

till variabler beskrivande socialt kapital, särskilt<br />

mänskliga relationer.<br />

Inom det andra tyngdpunktsområdet publicerade<br />

forskningsgruppen två artiklar i internationella<br />

vetenskapliga tidskrifter. I den första studien<br />

utredde gruppen vilka faktorer som påverkade<br />

de kommunala politiska beslutsfattarna i deras<br />

syn på och beslut om utkontraktering av primärvårdstjänster.<br />

De förtroendevalda var enligt<br />

resultaten villiga att utkontraktera tjänsterna<br />

endast delvis och minst villiga att utkontraktera

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!