vÃ¥r verksamhet 2008 - FolkhÃ¤lsan

More documents

Recommendations

Info

de preventiva tjänsterna. Beslutsfattarna uppgav många problem förenade med upphandling av tjänster. Upplevda problem då det gällde lokala hälsopolitiska frågor hade samband med minskad benägenhet att lägga ut primärvårdstjänsterna på entreprenad. Dessutom påverkade både den förtroendevaldas parti- och kommuntillhörighet benägenheten att utkontraktera. I den andra studien utredde forskningsgruppen vilka faktorer som har samband med hälsofrämjande verksamhet inom primärvården på kommunnivå. Studiens resultat tyder på att en arbetsmiljö där man kan använda sina färdigheter, reflektera och utvecklas samt får kollegialt stöd, möjliggör ett högre engagemang i hälsofrämjande arbete. Lika betydelsefullt visade det sig vara att personalen har möjligheter att samarbeta med andra aktörer i kommunen. Resultaten tyder också på att det skulle vara viktigt att ha tillgång till uppgifter om den lokala befolkningens hälsa och levnadsförhållanden. Resultaten för hela forskningsverksamheten inom detta tyngdpunktsområde har även sammanfattats i en slutrapport för Finlands Akademis forskningsprogram för hälsovårdsforskning (Terttu). FINANSIERING Verksamheten inom Programmet för folkhölsoforskning finansierades år 2008 med undersstöd från Samfundet Folkhälsan, Svenska kulturfonden (Arvid och Greta Olins fond) samt jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra. Programmet för forskning i hälsofrämjande Avdelningschef: Bengt Lindström Forskning i hälsofrämjande arbetet präglas av ett intimt samarbete mellan forskning och praxis. Utvecklingen av programmets spetsforskningsområde, salutogenes, går utmärkt. Den internationella webdatabasen (www.salutogenic-resource.fi) etableras vid Folkhälsan. Programmet ordnade den första internationella konferensen om salutogenes i Helsingfors med cirka 80 deltagare. Samtidigt sammanträdde den globala arbetsgruppen på salutogenes som tillsatts av International Union of Health Promotion and Education (IUHPE) och som verkar under ledning av professor Bengt Lindström. Följande seminarium hålls i Helsingfors 2009 och i Geneve 2010 i samband med IUHPEs världskongress. Forskningsresultaten har presenterats på flera internationella konferenser och rönt speciellt intresse på högsta nivå inom WHOs högkvarter och IUHPE. En PhD-kurs med 40 deltagare hölls i samarbete med Nordiska Högskolan i Folkhälsovetenskap. Forsknings- och utvecklingssamarbetet med Högskolan i Buskerud i Norge kring främjande av mental hälsa i psykiatrisk praxis fortsätter, en doktorand är engagerad. Forskningsgruppen har förstärkts med två specialforskare inom området. Den internationella utbildningen i Mental Health Promotion i Vasa (2008–2009) har även startat, här i samarbete med Åbo Akademi, Vasa universitet, WHOs Mental Health Collaborating center, Österbottens sjukvårdsdistrikt och Vasa yrkeshögskola. Samarbetet med Folkhälsans förbund har fortsatt, tidvis har mer än 50 procent av forskarnas kapacitet ägnats åt detta forsknings- och utvecklingsarbete. För 2009 planeras en internutbildning på masters-nivå i hälsofrämjande och hälsokunskap för förbundets personal engagerad i skolverksamhet. Detta sker i samarbete med Nordiska Högskolan i Folkhälsovetenskap i Göteborg. Stora personalomställningar har genomförts 2008, från att ha varit fyra forskare har gruppen utökats till åtta med breddad tvärvetenskaplig sammansättning inom medicin, vård-, samhällsoch beteendevetenskap. Även ett par doktorander är under förberedelse. En sammanhängande forskningsstrategi för programmet har framarbetats internt under hösten. Den internationella WHO-studien av skolbarns hälsa, speciellt en jämförelse mellan svensk- och finskspråkiga skolbarn, bearbetas fortsättningsvis i samarbete med Jyväskylä universitet. På nationell nivå har programmet avslutat sitt engagemang i utbildningen och examinationen av finlandssvenska skollärare i hälsokunskap. FINANSIERING Verksamheten inom Programmet för forskning i hälsofrämjande finansierades år 2008 med undersstöd från Samfundet Folkhälsan, Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse, Medicinska Understödsförening Liv och Hälsa, Juho Vainio stiftelse, Niilo Helanders stiftelse, International Psychology association samt Finska Läkaresällskapet. Övriga projekt Forskning i levnadsvanor: Eva Roos Forskningsgruppen forskar i levnadsvanor, främst kostvanor, fysisk aktivitet och sömn. Forskningen är tvärvetenskaplig och eftersträvar att kombinera forskning från såväl folkhälsovetenskap som från samhälls- och beteendevetenskap. Målet är att få större förståelse för hur man kan främja befolkningens sunda levnadsvanor, med fokus främst på skolbarn. Under år 2008 fördelade sig verksamheten på tre huvudprojekt, forskningsprojektet Hälsoverkstaden, projektet PROGREENS och Folkhälsans kommande prospektiva studie av finska ungdomar. Hälsoverkstaden, som har gjorts i samarbete med Folkhälsans förbund, startade våren 2006 i 31 svenskspråkiga skolor (åk 1–6) i huvudstadsregionen och forskningen beräknas pågå till år 2010. Forskningens mål har varit att kartlägga skolbarns levnadsvanor samt få en mångsidigare bild av hur olika faktorer, såsom till exempel sociala och psykosociala faktorer, har ett samband med kostvanor, fysisk aktivitet, sömn och vikt samt att utvärdera ifall skolprojektet Hälsoverkstaden som utfördes av Folkhälsans förbund, hade effekt på skolbarnens levnadsvanor. Data på skolbarns levnadsvanor och på faktorer som påverkar dem har under år 2006 och 2008 samlats in från totalt cirka 1 300 barn, 850 vårdnadshavare och 31 skolor (13 interventions-, 18 kontrollskolor). Under år 2008 skrevs två rapporter för allmänheten. Resultaten visar bland annat att frukt- och grönsakskonsumtionen är otillräcklig bland skolbarn, skärmtiden rätt hög och det är rätt stor förskjutning i läggdags till veckosluten. Under 2008 inleddes rapporteringen av resultaten till internationella vetenskapliga tidskrifter. PROGREENS-projektet inleddes i augusti 2008 och är ett 3-årigt projekt som finansieras av europeiska kommissionen (DG SANCO). Projektet pågår i 11 europeiska länder och målet är att undersöka frukt och grönsakskonsumtion bland 11-åriga skolbarn samt att utveckla effektiva strategier för främjandet av frukt- och grönsakskonsumtionen. Forskningsgruppen ansvarar för Finlands del i projektet. Samarbete sker med Folkhälsans förbund och pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi. Eva Roos har deltagit i planeringen av Folkhälsans tonårskohort som koordineras av Elisabete Weiderpass-Vainio på avdelningen för genetisk epidemiologi. Eva Roos ansvarar för utvecklandet av en omfattande kostundersökning inom studien. Utvecklandet av mätinstrumentet, ett kostfrekvensformulär för finska ungdomar, kräver omfattande planering. Planering har gjorts i samarbete med avdelningen för genetisk epidemiologi och med kostforskare från Institutet för hälsa och välfärd (THL). Samarbetsprojekt inom området levnadsvanor, ojämlikhet i hälsa och arbetsplatsbespisning har fortsatt med forskare från Helsingfors universitet och THL. Eva Roos har fått som uppdrag av Göteborg universitet att under år 2008 och 2009 medverka i uppbyggandet av ett forskningsfält inom hälsopromotion med fokus på kost och fysisk aktivitet inom Göteborgs universitet. FINANSIERING Verksamheten inom forskning i levnadsvanor finansierades år 2008 med undersstöd från Samfundet Folkhälsan, Juho Vainios stiftelse, Päivikki och Sakari Sohlbergs fond, Medicinska understödsföreningen Liv och Hälsa, Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse, Suomalainen Konkordia-liitto, Victoriastiftelsen, Europeiska kommissionen (DG SANCO) samt Göteborgs universitet. FOLKHÄLSANS FORSKNINGSCENTRUM 33
FOLKHÄLSAN SYD Bra start för barn på dagis TEXT: MAIJA-LIISA AHONEN | FOTO: KATJA KUORINKI-VÄÄNÄNEN tt daghems viktigaste uppgift är att bidra till en god början på barnets liv och att utgöra en trygg miljö. Då kan föräldrarna känna sig lugna när de lämnar barnet i dagvård. – Folkhälsans daghem är föregångare när det gäller hälsofrämjande och det innebär både fysisk, psykisk och social hälsa. En av våra allra viktigaste uppgifter som svenskspråkiga daghem är att stärka barnens kunskaper i svenska. Så definierar Lena Wallin- Oinonen verksamheten. Hon är linjechef för småbarnspedagogiken inom Folkhälsan Syd Ab. Hon är förman för åtta daghemsföreståndare i Nyland och för 21 ansvariga ledare för eftermiddagsklubbar. I sista hand ansvarar hon för verksamheten tillsammans med områdeschef Anne-Maj Paldanius-Rehn. Inom Folkhälsans daghem påbörjas nya initiativ som innebär att särskild vikt läggs vid en god stämning och psykisk välmåga. Hur lyckas Folkhälsan med detta? – Vi har en bra och aktiv personal, som vill utveckla sig i sitt arbete. En personal som finns till för barnen i daghemmet. Det klarnar mycket snabbt vid våra gemensamma träffar när jag talar med daghemsföreståndarna vilka saker vi kan föra vidare och vilka idéer det inte lönar sig att förverkliga, åtminstone inte omedelbart, säger Lena Wallin-Oinonen. – En mycket central person är Petra Turja, koordinator för hälsofrämjande vid Folkhälsans daghem och eftermiddagsklubbar. Petra är anställd vid den hälsofrämjande enheten på Folkhälsans förbund. Jämställdhet från barnsben Folkhälsan startar under våren 2009 ett pilotprojekt i jämställdhet vid två daghem. Det innebär inte att man predikar om jämställdhet för de små, utan avsikten är att de vuxna vid daghem och eftermiddagsklubbar skall bli medvetna om hur »Folkhälsans daghem är föregångare när det gäller hälsofrämjande och det innebär både fysisk, psykisk och social hälsa. En av våra allra viktigaste uppgifter som svenskspråkiga daghem är att stärka barnens kunskaper i svenska.» Lena Wallin-Oinonen , linjechef för småbarnspedagogiken på Syd 34
Page 2 and 3: KOMPETENS Vår kompetens inger för
Page 4 and 5: Samfundet Folkhälsan 6 Folkhälsan
Page 6 and 7: Detta är Folkhälsan Folkhälsan
Page 8 and 9: FOLKHÄLSAN SYD FOLKHÄLSANS FORSKN
Page 10 and 11: milj. euro varav Folkhälsans andel
Page 12 and 13: SAMFUNDET FOLKHÄLSAN Samfundet Fol
Page 14 and 15: SAMFUNDET FOLKHÄLSAN Projektchef J
Page 16 and 17: Eftersom Folkhälsan under de senas
Page 18 and 19: har man under år 2008 byggt upp et
Page 20 and 21: SAMFUNDET FOLKHÄLSAN bestämd ande
Page 22 and 23: SAMFUNDET FOLKHÄLSAN Förverkligad
Page 24 and 25: SAMFUNDET FOLKHÄLSAN koncern konce
Page 26 and 27: SAMFUNDET FOLKHÄLSAN B E R Ä K N
Page 28 and 29: FOLKHÄLSANS FORSKNINGSCENTRUM » M
Page 30 and 31: Vetenskapligt råd Samf
Page 32 and 33: nedsatt hörsel. Vi har fortsatt at
Page 34 and 35: kombination av molekylärgenetisk e
Page 38 and 39: FOLKHÄLSAN SYD de bemöter flickor
Page 40 and 41: frågeformuläret Edinburgh Postnat
Page 42 and 43: Margareta Grigorkoff trivs bra med
Page 44 and 45: Långvård Liksom bostäderna för
Page 46 and 47: 43 FOLKHÄLSAN SYD
Page 48 and 49: och internetförsäljning. Servicen
Page 50 and 51: Tonårspolikliniken, Familjerådgiv
Page 52 and 53: FOLKHÄLSAN BOTNIA »Vi går ofta i
Page 54 and 55: Folkhälsan Botnia Ab ● Det Det a
Page 56 and 57: Hemtjänst Folkhälsan Botnia Ab be
Page 58 and 59: Jakobstadsregionen Handikappvård m
Page 60 and 61: Utvecklingsarbete Utvecklingsarbete
Page 62 and 63: 59 FOLKHÄLSANS FÖRBUND
Page 64 and 65: Folkhälsans förbund r.f. Folkhäl
Page 66 and 67: Folkhälsan över 300 lärare i hur
Page 68 and 69: i samarbete med andra avdelningar i
Page 70 and 71: Nätverksträffarna är andningshå
Page 72 and 73: självhjälpsgrupper. För professi
Page 74 and 75: Lokalföreningarna besöktes alla i
Page 76 and 77: lediga tid kan användas som resurs
Page 78 and 79: lyfta fram viktiga hälsofrågor ur
Page 80 and 81: Lucia. Dessa handlar inte enbart om
Page 82 and 83: » Det är lätt att lära känna f
Page 84 and 85: samband med familjcaféet Äldre: L
Page 86 and 87:
Barn: Simskola, mamma-barnjumpa, Di
Page 88 and 89:
Gamlakarleby Korsnäs Malax Medlemm
Page 90 and 91:
© Folkhälsan 2009 Ansvarig utgiva
show all

vÃ¥r verksamhet 2008 - FolkhÃ¤lsan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?