STI-pärmen - Landstinget Dalarna

Provtagning:
Behandling:
Partner:
Anmälan:
Smittspårning:
Förhållningsregler:
Vanligen baseras diagnosen på serologi. I primärstadiet kan även
Treponema pallidum påvisas i sårsekret.
Syfilisserologi (Luesserologi) tages frikostigt på patienter med
oklara sår eller då patienten haft oskyddade sexuella kontakter
med person från riskområden utomlands. Syfilisserologi tages
också frikostigt hos MSM, vid prostitutionskontakter samt hos hivinfekterade
där överföringsrisken är ökad. Oftast screenas
blodgivare, gravida och nyanlända asylsökande för syfilis.
Man använder sig både av ospecifik och specifika serologiska
tester, båda har sin plats vid screening och vid uppföljning av
behandlad syfilis.
Screeningprov för syfilis, VDRL, är ospecifikt och kan vara positivt
även vid andra tillstånd som SLE, lymfom, samt vid graviditet. För
syfilisdiagnos krävs positivt utfall i specifika syfilisserologier, mest
använd är TPPA. Dessa tester utförs oftast automatiskt .
VDRL-titrarna används för att följa behandlingseffekten och blir så
småningom negativa, dock kan VDRL bli negativt även utan
behandling, vilket bl.a ses vid sen, latent, obehandlad syfilis.
De specifika testerna, TPPA- titrarna, förblir i många fall positiva
resten av livet, trots behandling, om man inte kommer in tidigt med
denna. Antikroppstitern för de specifika testerna är ej kopplade till
sjukdomsaktiviteten och kan ej användas för att avläsa effekten av
behandling.
Alla fall av syfilis skall remitteras till STI-mottagningen för vidare
handläggning.
F n ges i 1:a hand penicillinbehandling: inj. benzatinpenicillin
(Tardocillin) i m, med någon veckas mellanrum 1-3 injektioner
beroende på stadium .
Se nedan vad gäller smittspårning. Uppgiven partner följs i fyra
månader, sex månader om intag av antibiotika.
Syfilis lyder under smittskyddslagen. Praxis att anmälan görs när
infektionen