RFV Anser 2000:2 - Försäkringskassan

Mål nr 1780/93 (1995-06-15) gällde en kvinna B, född 1965, som hademultipel scleros. Hon flyttade från en liten tvåa på tredje våningen utan hiss till enstörre två på bottenplanet.25FÖD, som inhämtade att det ca 6 km från det område i centrum där B bodde,fanns lediga lägenheter med lägre hyra, fann att även om nedsättningen av B:sfunktionsförmåga gjorde det angeläget att hon byttebostad motiverade detta inte att hon bytte till en bostad som föranledde att honfick vidkännas betydande merutgifter (hyreshöjningen var 1 200 kr per månad)för hyra. Eftersom hon inte heller på annan grund hade rätt tillhandikappersättning lämnade FÖD överklagandet utan bifall.Kommentar.För att handikappersättning ska kunna beräknas på grund av ökadekostnader måste för det första bostadsbytet vara nödvändigt på grund avhandikappet. FÖD konstaterade i båda dessa mål att det var nödvändigtrespektive angeläget att den försäkrade bytte till en med hänsyn till handikappetlämpligare bostad.För det andra måste den nya bostaden vara lämplig och inte dyrare eller större änvad som motiveras av handikappet. I det första målet fann FÖD att det var rimligtatt godta hela den ökade bostadskostnaden, eftersom den nya bostaden ansågsvara motiverad av handikappet. I den andra målet däremot konstaterade FÖDatt det inte var motiverat att B flyttade till en bostad som medförde betydandemerutgifter för hyra. I sistnämnda mål hade FÖD utrett att det fanns billigarelediga lägenheter. I det första målet hade ingen separat utredning gjorts om detfanns andra handikappvänliga bostäder i närheten men det kanske kan förutsättasatt det inte fanns eftersom S erbjöds den med förtur av bostadsförmedlingen. Vidberäkningen av merutgifternas storlek tog FÖD hänsyn vad den försäkrade fått ikommunalt bostadstillägg.Riksförsäkringsverket har till RegR överklagat ett mål som gällde en kvinna sompå grund av hjärnskada inte klarade av att bo tillsammans med sin familj utanmåste bo i egen lägenhet. Kammarrätten, som godkände kostnaderna för hennesbostad som merutgifter p.g.a. handikapp, hadebeviljat handikappersättning med 69 % av basbeloppet. RegR fann i detta målinte skäl att bevilja prövningstillstånd. Det är därför fortfarande oklart omkostnader för extra bostad kan beaktas vid bedömningen av handikappersättning.Verket har även till RegR överklagat ett mål som gällde merkostnader förallergiker för större bostad, då någon mindre inte fanns att tillgå, i allergisanerathus. Verket anser att den merkostnad som uppstår på grund av att lägenheten ärstörre än den försäkrades tidigare lägenhet inte kan godkännas som merkostnad