RFV Anser 2000:2 - Försäkringskassan

landstingskommun som huvudman för vården och att han var berättigad tillfortsatt daghandikappersättning med 65 § av basbeloppet. RFV framhöll i FÖDmed hänvisning till FÖD 1990:39 att boende i gruppbostad inte kunde anses somvård på institution och att P inte heller vårdades utanför institution på det sätt somavses i 9 kap 5 § andra stycket AFL. Han uppfyllde därför inte förutsättningarnaför rätt till daghandikappersättning. Hans hjälpbehov och merkostnader utöverden omvårdnad han fick kostnadsfritt i gruppbostaden var inte heller av denomfattning som förutsätts för rätt till handikappersättning enligt 9 kap 2 § AFL.FÖD fann i enlighet med avgörandet i FÖD 1990:39 och då P inte vårdadesutanför institution på det sätt som avsågs i 9 kap 5 § andra stycket AFL att detinte fanns förutsättningar att med stöd av 9 kap 5 § tredje stycket tillerkännahonom handikappersättning. P:s hjälpbehov och merkostnader, utöver denomvårdnad som han fick kostnadsfritt i gruppbostaden var inte heller av denomfattningen som förutsätts för att han skulle ha rätt till handikappersättning enligt9 kap 2 och 3 §§ AFL.Mål nr 1587/88 (1991-06-27) gällde en kvinna R, född 1957, som var bosatt ibostadsgrupp som tillhörde en habiliteringsnämnd. Försäkringskassan beviljadedaghandikappersättning med 34 % av basbeloppet. R yrkadehandikappersättning med 34 % av basbeloppet även under den tid hon bodde ibostadsgruppen. RFV medgav överklagandet.FÖD fann med hänvisning till FÖD 1990:39 att R:s boende i gruppbostad inteskulle anses som vård på institution och att hon med hänsyn till omständigheterna imålet var berättigad till handikappersättning med 34 % av basbeloppet.Mål nr 1735/91 (1993-10-21) gällde en man S, född 1965, som varutvecklingsstörd och bodde i gruppbostad. Han yrkade handikappersättning.FÖD fann att S:s hjälpbehov tillgodosågs kostnadsfritt genom landstingetsförsorg, men att hans merkostnader för skor, kläder, sängutrustning, medicin,fotvård, resor och god man (2 000 kr )var av den omfattningen att han varberättigad till handikappersättning med 34 % av basbeloppet.Kammarrättens i Stockholm mål nr 8961-1996 (1999-03-25) gälldeen flicka L, född 1977. Försäkringskassan drog in utgående handikappersättningpå grund av att L fick ersättning från kommun för familjehemsplacering, varförhandikappersättning enligt 9 kap 5 § AFL inte kunde utges. RFV bestredyrkandet om handikappersättning.Kammarrätten konstaterade att L var placerad i annat enskilt hem än vårdhemenligt LSS och att hon fick anses vårdas utanför institution enligt 9 kap 5 § AFL,varvid kommunen ansågs vara huvudman för hennes vård. I detta fall skullehandikappersättning därför inte utgå. .Kommentar:Enligt 9 kap 5 § andra stycket AFL utgår inte handikappersättning om enfunktionshindrad vårdas på en institution eller utanför institution, om institutionen,stat eller kommun är huvudman för vården och vården beräknas pågå i minst sex37