Malmberget - Koskullskulle

Sammanfattning och diskussionVårt syfte var att undersöka hur de boende i Gällivare, Malmberget och Koskullskulle upplever sinmiljö och hälsa. Data som insamlats beskriver upplevelser, inte objektiva data. Fysikaliska mätningarav buller eller damning finns beskrivet på annat håll, se t.ex. underlag till Miljödomstolens deldom11/12 2007. Vårt syfte innebär vidare att vi inte haft i uppgift att bedöma farligheten i denexponering som finns, det ligger så att säga utanför uppdraget. Det innebär att vi inte kan uteslutaeffekter vi inte studerat relaterat till den lokala exponeringen. Under studiens gång har efterfrågatsuppgifter som vi inte studerat, och som ligger utanför uppdraget, exempelvis att undersökaförskrivning av receptbelagd medicin för att jämföra inom studieområdet och med övriga Sverige.Svarsfrekvensen i studien var 47 %, relativt låg, men likartad i olika delområden. Det likartadesvarsmönstret i alla undersökta bostadsområden, mellan ar innebär att resultatet är en tämligentrovärdig avbildning av situationen i Gällivare - Malmberget - Koskullskulle, trots svarsfrekvensen på47 %. Om bortfallet hade varit snett över bostadsområden hade man kunnat misstänka ett skevtresultat. Miljöhälsorapport 2009 (baseras på Nationella miljöhälsoenkäten 2007, NMHE 07) varsvarsfrekvensen 59 procent. Orsakerna till det låga deltagande kan man endast ha ett antalhypoteser om. En orsak kan vara att studien blev på felaktiga grunder ifrågasatt i media innan denstartade. En annan orsak kan vara att det i området finns en ”undersökningströtthet”, vilket inte ärhelt ovanligt när det gäller fenomen som väcker samtidens intresse.Det är svårt att göra externa jämförelser, dvs. jämförelser med andra undersökningar. Dessa hargjorts vid andra tidpunkter och i andra syften och situationer, vilket inte bara kan påverka svarenutan också svarsfrekvensen och hur representativa deltagarna är för populationen. Vidare så kankategoriseringen av data skilja sig åt mellan studier. Om man likväl gör jämförelser med andraundersökningars resultat får man därför tolka dem med viss försiktighet. Det mest rimliga är att görajämförelser inom studieområdet.Resultaten från denna studie tyder på att man upplevde sig mer störd och besvärad i CentralaMalmberget, Hermelin, Kilen/Elevhemsområdet och Koskullskulle av vissa faktorer jämfört med vadman gjorde i referensområdet Gällivare. Främst uppgav man sig i dessa områden besvärad och stördav vibrationer, buller eller andra ljud från industri/gruva, lukt från industri/gruva samt damm. Ävende boende i Mellanområdet uppgav att de kände sig besvärade av vibrationer trots att områdetligger tämligen långt ifrån gruvverksamheten.I Gällivare uppger man sig störd av buller från vägtrafik samt av buller eller andra ljud från grannar irelativt hög utsträckning. Vägnätet är tätare i Gällivare, och man har en hög andel boende iflerbostadshus där störning av grannar kan vara mera problematiskt i jämförelse med för boende iegnahem. I NMHE 07 uppger totalt sett ca 12 % av den svenska befolkningen sig besvärad avvägtrafikbuller (Socialstyrelsens Miljöhälsorapport, 2009). I Gällivare uppgav ca 22 % av de boendeatt de var störda av vägtrafikbuller.När det gäller nackdelar med bostadsområdet så uppvisar Gällivare och Mellanområdet en annansvarsprofil än övriga bostadsområden. I Gällivare var de vanligast rapporterade största nackdelarnabrist på lediga bostäder och buller från trafik samt bristande underhåll och förfall. I Mellanområdetvar de oftast nämnda största nackdelarna brist på kommersiell service, brist på lediga bostäder, långttill arbete och nattliga vibrationer/sprängningar. I de övriga områdena var antalet rapporteradenackdelar fler än i Gällivare/Mellanområdet. Här uppgav man brist på kommersiell service, damm