pdf-fil - bild - Jordbruksverket

kommendationerna utgörs främst av praktiska erfarenheter som vägtssamman.Tillämpning av rekommendationerna kräver att man skattar förutsättningarnaför skörd. Tabellvärdena ger besked om hur stor kvävegivanbör vara år 2010 i förhållande till fältets normalskörd, som förenklat kanbeskrivas av den historiska genomsnittsskörden. Uppgifterna i tabellernafår däremot inte läsas baklänges på så sätt att en viss giva förväntas ge enviss skörd.Riktgivorna i tabellerna 15-18 avser total kvävegiva i form av stallgödseloch mineralgödsel. Med N-min i samma tabeller avses markens innehållav mineraliskt kväve till angivet djup. Vid bestämning av gödslingsbehovska riktgivorna i tabellerna 15-18, vilka med undantag för vall avser kreaturslösdrift, justeras med hänsyn till förfrukt och långsiktig kväveverkanfrån djurhållning. Se schema i bilaga 1!Riktgivorna kan behöva justeras lokalt eller regionalt på grund av avvikandebetingelser jämfört med medelförhållanden. Den egna erfarenhetenbeträffande proteinhalt och liggsädesfrekvens bör givetvis ocksåvägas in i detta sammanhang. Om det varit svårt att få tillräckligt lågproteinhalt i maltkornet eller om besvärande liggsäd förekommit på gårdenunder senare år bör kvävegivan minskas i förhållande till tidigare årsgödsling.För organogena jordar kan inga riktvärden sättas, eftersom kväveleveransenfrån denna typ av jordar varierar inom vida gränser. I regelär kvävegödslingsbehovet betydligt mindre än på mineraljordar.Mineralkväveanalys på våren kan ge god vägledning vid bestämning avkvävegivan på sådana jordar.4.3.1 Gödselmedel/appliceringsteknikRiktgivorna till samtliga grödor avser ammoniumnitratbaserade gödselmedel.I kornförsöken i norra Götaland och Svealand har radmyllningstekniktillämpats, medan nedbrukning före sådd i huvudsak skett iSkåneförsöken. Omräkning har gjorts i rekommendationstabellen så attangivna kvävegivor till vårsäd avser radmyllning av kväve i anslutning tillsådd. Vid nedbrukning av kvävet före sådd är kvävebehovet ca 10 kg N/ha högre i norra Götaland och i Svealand och ca 5 kg N/ha högre i södraSverige.4.3.2 StråsädVid brödveteodling är det angeläget att nå 11,5 % proteinhalt.Beräkningarna för höstvete är baserade på vete utan proteinbetalning,men med nuvarande prisförhållanden når man i medeltal 11,5 % proteinhaltvid de givor som rekommenderas till fodervete. Genom aktivt sortvalkan förutsättningarna för att nå denna proteinhalt förbättras.I områden där det är svårt att nå brödvetekvalitet bör odlingen i förstahand inriktas mot foderveteproduktion.I förhållande till fjolårets rekommendation är riktgivan (tabell 15) tillbrödvete oförändrad i Sydsverige och ökad med 5 kg N/ha i norraGötaland och Svealand. Givan till fodervete är ökad med 25–30 kg N/ha31