pdf-fil - bild - Jordbruksverket

Lantbruksstyrelsen 1990. Kvävegödsling – hur påverkas gödslingsbehovet av ny livsmedelspolitik?Rapport 1990:12.Linderholm, K. 1997. Fosforns tillgänglighet i olika typer av slam, handelsgödsel samt aska. VA-forskRapport 1997:6.Lindén, B. 1987. Mineralkväve i markprofilen och kvävemineralisering under växtsäsongen. I:Kvävestyrning till stråsäd - dagsläge och framtidsmöjligheter. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, rapport24.Lindén, B. 2008. Olika förfrukters efterverkan – effekter på kvävegödslingsbehovet till stråsäd. Rapport14. Avd för precisionsodling, SLU, Skara.Lindén, B. & Wallgren, B. 1993. Nitrogen mineralization after leys ploughed in early or late autumn.Swedish J. agric. Res. 23: 77-89.Lindén, B., Carlgren, K. & Svensson, L. 1998. Kväveutnyttjande på en sandjord i Halland vid olika sätt attsprida svinflytgödsel till stråsäd. Institutionen för markvetenskap, Avd. för växtnäringslära, SLU, rapport199.Lindén, B., Engström, L., Aronsson, H., Hessel Tjell, K., Gustafson, A., Stenberg, M. & Rydberg, T. 1999.Kvävemineralisering under olika årstider och utlakning på en mojord i Västergötland. Inverkan av jordbearbetningstidpunkter,flytgödseltillförsel och insådd fånggröda. Avdelningen för vattenvårdslära, SLU,Ekohydrologi 51.Mattsson, L. 2004. Kväveintensitet i höstvete vid olika förutsättningar. Avdelningen för växtnäringslära,SLU, rapport 209.Mattsson, L. & Kjellquist, T. 1992. Kävegödsling till höstvete på gårdar med och utan djurhållning. Avd fväxtnäringslära, SLU Rapport 189.Mellansvenska försökssamarbetet, Årlig försöksrapport 2001-2008.Naturvårdsverket, 1996. Användning av avloppsslam i jordbruket. Naturvårdsverkets rapport 4418.SCB, 2006. Gödselmedel i jordbruket 2004/05. MI 30 SM 0603.SCB, 2008. Gödselmedel i jordbruket 2006/07.MI 30 SM 0803.Sjöqvist, T. & Carlgren, K. 1999. Utvärdering av nuvarande metoder att bedöma svavelgödslingsbehovettill stråsäd. Delrapport ur: Utveckling av en ny jordanalysmetod för svavel (Dnr SLF 110/96).Stenberg, M., Söderström, M., Gruvaeus, I., Stenberg, B., Bjurling, E., Gustafsson, K., Krijger, A-K. &Pettersson, C-G. Orsaker till skillnader mellan rekommenderade kvävegivor och de verkliga eller beräknatoptimala i praktisk spannmålsodling – kan vi öka kväveeffektiviteten? HS rapport nr 5/09. Skara. (undertryckning)Steineck, S., Gustafson, G., Andersson, A., Tersmeden, M. & Bergström, J. 1999. Stallgödselns innehåll avväxtnäring och spårelement. Naturvårdsverkets rapport nr 4974.Ståhlberg, S. 1982. Estimation of Requirement of Liming by Determination of Exchangeable SoilAluminium. Acta Agric. Scand. 32:4, 357-367.Torstensson, G., Gustafson, A. Lindén, B. & Ekre, E. 1992. Mineralkvävedynamik och växtnäringsutlakningpå en grovmojord med handels- och stallgödslade odlingssystem i södra Halland. Avdelningen förvattenvårdslära, SLU, Ekohydrologi nr 28.Wallgren, B. & Lindén, B. 1993. Fånggrödor och plöjningstidpunkters inverkan på kvävemineralisering ochkväveupptagning. Institutionen för växtodlingslära, SLU, Växtodling 45.Växtpressen nr 1 1998. Försöksbilaga. Hydro Agri AB, LandskronaPersonliga meddelanden: Brohede, Leif. Analycen Lidköping.72