pdf-fil - bild - Jordbruksverket

4.3.2.1 Borttagen kväveskattOm den borttagna kväveskatten får fullt genomslag på kvävepriset påverkardetta de optimala kvävegivorna till fodervete och foderkorn med10-15 kg N/ha. Denna effekt är beaktad i tabell 15 för samtliga stråsädesgrödorutan proteinbetalning. Vid oförändrad gödsling trots borttagenskatt uppnås en lönsamhetsförbättring på i medeltal ca 200 kr/ha förkorn och fodervete. En höjning av kvävegivan med 10-15 kg N/ha upptill ”fullt” optimum ger endast en ytterligare förbättring av lönsamhetenpå ca 10 kr/ha.4.3.2.2 Känslighetsanalys stråsädAvviker priset med +/- 10 öre/kg påverkas rekommendationerna med+/- 7 kg N/ha. Vid 20 öre högre spannmålspris än kalkylpriset ökar rekommendationenmed ca 11 kg N/ha och vid 30 öre högre spannmålsprismed ca 15 kg N/ha. Vid avvikande kvävepris med +/- 1 kr/kg Nförändras optimal kvävegiva med -/+ 6 kg N/ha och vid +/- 2 kr/kg Nförändras optimal kvävegiva med ca -/+ 12 kg N/ha.Om prisförhållandena ändras så mycket att de optimala kvävegivornahöjs påtagligt, bör en ökning av rekommendationerna till vårsäd inteöverstiga 5-10 kg N/ha på grund av risk för liggsäd. I fodervete och rågveteär marginalen något större innan liggsädesrisken bedöms bli ett problem,men man bör vara mer restriktiv med höjning av kvävegivorna tillråg och höstkorn.En mer omfattande känslighetsanalys kan genomföras med”Kvävesimulatorn” som finns på Greppa Näringens hemsidawww.greppa.nu. I detta dataprogram begränsas maxgivorna för att undvikagivor som påtagligt ökar risken för liggsäd.4.3.3 VallVallrekommendationerna i tabell 16 baseras för gräsvall med två skördarpå de beräkningar som redovisats i avsnitt 4.1.4. För slåttervall medtre och framför allt med fyra skördar antas att kväveeffektiviteten pågrund av nya vallväxtarter och sortframsteg blir något högre än vid utfalletav beräkningarna i avsnitt 4.1.4. Därmed blir rekommendationernaför dessa valltyper något lägre än vad som skulle bli fallet vid strikttransformering av beräkningsresultat. Direkt tillämpning av beräkningsresultatenförväntas ge onödigt hög proteinhalt.Vid utformningen av rekommendationerna justeras riktgivan med 20kg N/ton skördeavvikelse för vall med två skördar och med 25 kg N/ton skördeavvikelse för vall med tre eller fyra skördar per år. Dessa korrektioneranvänds upp till och med skördenivån 8 ton ts/ha. Vid högreskördenivåer bedöms att andra tillväxtfaktorer än kväve kan ha en avgörandebetydelse för skördeutfallet. Därför trappas korrektionerna per tonskördeavvikelse ner vid skördenivåer som överstiger 8 ton ts/ha.I tabell 16 anges rekommendationer för 20 och 40 % baljväxtandel.Dessa rekommendationer har tagits fram utifrån de korrektionsfaktorersom redovisas i tabell 14. Interpolering kan ske för baljväxtandelar inomrespektive intervall. Liksom tidigare påpekats är det viktigt att utgå fråntabellhuvudet och läsa tabellen uppifrån och ned. Med den normalskörd33