pdf-fil - bild - Jordbruksverket

egelbunden uppföljningskartering. Uppvisar den första omkarteringenförväntade resultat utifrån gödsling och skördar, kan det längre intervallettillämpas vid nästa omkartering om gödslingsråden följs. Vid lågaväxtnäringstillstånd i marken är det dock särskilt viktigt att markkarteringsker regelbundet, så att inga oväntade skördeförluster uppkommer tillföljd av felaktig gödsling.Uppföljningskartering avser extensivare provtagning som sker minstvart 3:e år. Denna kan antingen avse vissa intressanta provpunkter, ca var5:e jämfört med fullständig markkartering, som fastläggs genom GPSpositionering(globalt positioneringssystem) eller provtagning längs enlinje som väl representerar skiftets dominerande jordart. Varje linje börhögst representera 15 ha. Analys som sker efter linjeprovtagning kan intedirekt jämföras med punktkartering, eftersom provpunkterna inte sammanfaller.Återkommande linjeprovtagning kan däremot jämföras medtidigare provtagningar. I första hand rekommenderas uppföljningskarteringmed GPS-positionering, eftersom det ger bättre underlag för anpassadgödsling.Vid kortare tidsmässigt intervall mellan provtagningarna kan man snabbareavgöra om växtnäringshalten ökar, minskar eller ligger kvar på oförändradnivå. För att kunna jämföra analysvärden mellan olika år är detnödvändigt att proven tas ut vid samma årstid.2.2 Kväveprovtagning och kväveprognosGenom att bestämma markens innehåll av ammonium- och nitratkväve(mineralkväve) före växtsäsongens början kan man få en uppfattning omtillgången på kväve. För att kunna dra slutsatser utifrån kvävebestämningenmåste man känna till vad som brukar vara normal kvävetillgångunder motsvarande odlingsförhållanden. Ju närmare växtperiodens börjanproven tas desto säkrare blir bedömningsunderlaget.När kvävegivan bestäms på fält där man gjort kväveanalys bör hänsynockså tas till kommande mineralisering under sommaren från baljväxtförfrukt,långsiktig stallgödselverkan och stallgödsel som tillförts hösteninnan. Se bilaga 1 samt avsnitten om markkväveanalys (4.5) och förfrukt/stallgödsel - kväveanalys (4.6).2.3 Skörderelaterad gödslingBeroende på skördens storlek varierar mängden bortförd växtnäring. Enhögre genomsnittlig skördenivå kräver således större tillgång på växtnäringän en lägre skörd sett över en längre tidsperiod. I tabell 2 redovisasbortförseln med några olika grödor vid angiven skördenivå och normalahalter av kväve, fosfor och kalium.I stråsädens halm och rötter finns ca 40 % av grödans totala kväveinnehåll.Av det totala näringsinnehållet i en vallgröda finns ungefär en tredjedeli rotsystemet. Brukas halm och blast ner, återgår en väsentlig del avväxtnäringen direkt till jorden. Då skörderesterna används som strö ellerfoder återförs merparten av näringen med stallgödseln.9