no-forslag-fp-2014-webb

Norra ÖstersjönKartläggning och analys av ytvattenEnligt en uppgift från LRF 47 finns det i Sverige ca 90 000 mil diken som är grävdaeller anlagda på något sätt, varav 9 000 mil ligger i jordbrukslandskapet. Det finns ingenexakt siffra över antalet markavvattningsföretag men flera sammanställningar visar attdet nationellt rör sig om över 50 000 stycken, varav minst 7000 finns i Norra Östersjönsvattendistrikt 48 . Av dessa markavvattningar är flera sjösänkningar. Sjösänkningar hargenomförts i stor omfattning i vattendistriktet, och det finns uppgifter om att omkring400 sjöar har utsatts för en eller flera sänkningar. Data saknas dock från en del län.Markavvattningar är den främsta påverkanskällan till morfologiska förändringar ivattendistriktet.BebyggelseNorra Östersjöns vattendistrikt är det mest tätbefolkade distriktet och är det distriktsom har den största befolkningsökningen. Många städer inom distriktet växeroch mer mark behöver tas i anspråk för ny bebyggelse och nya verksamheter. Medbostadsbyggande och hårdgjorda ytor ökar påverkanstrycket på vattenmiljöer i tätbebyggdaområden i distriktet. Dessa fysiska förändringar påverkar framförallt flödeoch morfologi. När svämplan och närområden till sjöar och vattendrag bebyggs ändrasde naturliga avrinningsförhållandena. Nederbörden hindras från att infiltrera nedi marken och bilda grundvattnet och istället bildas dagvatten som måste tas omhand.Ytavrinningen blir snabbare med högre flödestoppar, vilket kan medföra översvämningarmed ökad markerosion och sedimenttransport som följd. Hårdgjorda ytor ledertill minskad markerosion och sedimenttransport vilket gör att vattendrag inte fårnågon naturlig tillförsel av sediment och näringsämnen från omgivande mark.Ett annat ökande problem i vattendistriktet är exploatering av strandnära områden.Genom strandnära byggen ökar förekomsten av pirar, bryggor, muddringar och ingrävningarsom indirekt eller direkt påverkar de fysiska förhållandena i vattnet ochpå land. Vanliga följder av byggande i vatten är grumlingar, ökad erosion, ökad sedimentationoch förändrade flödesmönster, som i sin tur påverkar växt- och djurliv. Detfinns ingen samlad bild över exploateringstrycket längs stränder i vattendistriktetmen däremot lokala och regionala utredningar. På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbundgenomförde Länsstyrelsen i Stockholms län en analys av förändringar i exploateringsgradenlängs Mälarens stränder baserad på antal, typ och längd av bryggormellan åren 1960 och 1999 49 . Studien visar att stränderna utsätts för ett ökandeexploateringstryck och att det finns stora variationer i exploateringsgrad mellanstudieområdena och andra Mälarkommuner. Resultaten indikerar att det inte finns engemensam helhetssyn eller ett långsiktigt perspektiv i förvaltningen av stränderna.En liknande studie i Stockholms skärgård visade att andelen exploaterade stränderhade ökat med 68 procent under perioden 1960-1999 5047 Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet, 2014, s. 1848 I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler, s. 392., SOU 2009:42, Delbetänkandeav Miljöprocessutredningen, Vattenverksamhet, s. 8249 Strandexploatering kring Mälaren - en förändringsstudie, länsstyrelsen i Stockholms länrapport 2008:2850 Rapport 2006:18 från Länsstyrelsen i Stockholms län– 94 –