no-forslag-fp-2014-webb

Norra Östersjön Vad ska göras 2015-2021?Utveckla tillämpningen av principen om att förorenarna betalarDet finns en grundläggande tanke i ramdirektivet för vatten* att förorenaren ska betalaför de åtgärder som krävs, kallad Polluter Pays Principle (PPP)*. Tanken är logisk meninte möjlig att tillämpa fullt ut i alla lägen eftersom det också handlar om rimlighetsavvägningar,konsekvensbedömningar och samhällsekonomiska bedömningar.I svensk lagstiftning framgår PPP framförallt av bestämmelserna om försiktighetsmåttoch skyddsåtgärder i 2 kap 3 § miljöbalken och om avhjälpande av skador ocholägenheter i 2 kap 8 § miljöbalken. Bestämmelserna i miljöbalken gör det möjligt attverksamhetsutövare använder recipienter* för sina utsläpp, eller belastar vattenmiljönpå andra sätt, efter rättslig prövning. I samband med prövningen så ska konsekvensernaför miljön bedömas och en avvägning görs bland annat mellan behovet avskydd för miljön och kostnaderna för att begränsa miljöpåverkan. Med genomförandetav vattenförvaltningen kommer det nya krav på åtgärder till skydd för vattenmiljönsom innebär att även pågående och redan tillståndsgiven verksamhet kan behövaprövas utifrån nya miljöaspekter, där den samlade bilden av belastningen på ettvatten ska vägas samman. Det gör att den som har och har haft tillstånd till utsläppeller annan påverkan på vattenmiljön kan tvingas att vidta åtgärder för att begränsasin påverkan ytterligare eller göra något åt sin tidigare påverkan.Det finns idag en otydlig tillämpning av PPP inom svenskt rättsväsende. Det är intehelt klart i vilken utsträckning miljö- och resurskostnaderna* för olika typer av vattenanvändningtäcks genom systemet för tillsyn och prövning av verksamheter enligtmiljöbalken. Det är också ofta svårt att bedöma hur avvägningarna mellan nyttan avåtgärder och kostnaderna har gjorts. Dessutom finns en oklarhet om förutsättningarnaför att ompröva och återkalla tillstånd och villkor för verksamheter som påverkarpå våra vattenmiljöer. När det gäller lagstiftningen om vattenverksamheter finnsdet nu en rad förslag på ändringar från Vattenverksamhetsutredningen som behöverbehandlas och genomföras så snart som möjligt för att ge bättre förutsättningar attnå vattenförvaltningens mål.Det finns också många miljöproblem där det idag inte finns någon verksamhetsutövarekvar eller fall där källan är diffus och kan tänkas komma från verksamheter imånga länder. I sådana fall tvingas staten många gånger finansiera åtgärder. Vattenverksamhetsutredningenföreslår i sin utredning att staten ska ansvara för gamlaflottningsleder som saknar underhållsansvarig, och att fastighetsägare ska få ettansvar för vissa typer av anläggningar där det är svårt att hitta en ansvarig verksamhetsutövare.Eftersom PPP är svårt att beakta när det gäller diffusa källor finns detstor anledning att gå vidare med att utforma styrmedel mot diffusa utsläpp, exempelvisenligt de linjer som skisseras i förslag från Vattenprisutredningen 2010.Vattenförvaltning ett viktigt verktyg för de svenska miljömålenArbetet med vattenförvaltning är starkt kopplat till det nationella miljömålsarbetet.De svenska miljökvalitetsmålen visar en samlad bild av den svenska politikensmålsättningar inom miljöområdet samtidigt som de inkluderar de miljökrav Sverigeska följa i form av EU-lagstiftning och internationella överenskommelser. Flera av devattenanknutna miljökvalitetsmålen omfattar de krav om vattenkvalitet som ställs– 8 –