no-forslag-fp-2014-webb

Åtgärder för bättre vattenNorra ÖstersjönEU-domstolen fastslog i september 2014 att det är upp till varje medlemsland att avgöravilka vattenanvändare som behöver bära kostnaderna för sitt resursutnyttjande.Medlemslandet ska reglera det i åtgärdsprogram eller med andra beslut om miljöskatter,lagstiftning och övriga verktyg (prispolitik).Vattentjänsternas miljökostnaderI Sveriges tillämpning av ramdirektivet för vatten har endast en påverkanskälladefinierats som vattentjänst, nämligen vatten och avloppssektorn (VA-sektorn).De enskilda avloppen omfattas inte, utan endast kommunal avlopp- och vattendistribution.Detta innebär att Sverige måste redovisa VA-sektorns miljö- och resurskostnader*.Omkring 86 procent av Sveriges befolkning är anslutna till ett kommunalt spillvattenförandeledningsnät 69 . Enligt lagen om allmänna vattentjänster ska inga vinstertas ut av konsumenterna, utan självkostnadsprincipen ska gälla (tabell B15).Tabell B15. VA sektorns finansiella kostnadstäckning i Sverige 2012 70Nettoomsättning Finansiell kostnadstäckning(Miljoner kronor)Dricksvatten inklusive 4651 100 % enligt lagen om allmänna vattentjänsterledningsnätAvlopp, inklusive ledningsnät 3907 100 % enligt lagen om allmänna vattentjänsterDet finns en del metodologiska problem med att uppskatta VA-sektorns miljö- ochresurskostnader. Detta gäller i synnerhet resurskostnaderna som är svåra att skiljafrån miljökostnaderna och även till stor del varierar på resursanvändningen i denenskilda vattenförekomsten. I ramdirektivet för vatten kopplas resurskostnadsbegreppetframför allt till kvantitetsproblem, med avseende på vattenuttag. Nedanståendeanalys utgår således utifrån antagandet att tillgången till vatten är god iSverige och det finns ingen rivalitet om kvantiteten på vatten. Tillgången till vattenav god kvalitet är dock en bristvara även i Sverige. Exempelvis påverkar reningsverkensutsläpp av näringsämnen möjligheterna för turism och rekreation. Även utsläppenav miljögifter påverkar människors hälsa och biologisk mångfald. Nedan kopplasalla dessa kostnader till de så kallade miljökostnaderna, enligt ramdirektivets definition.Naturvårdsverkets monetära schablonvärde för kväve och fosforutsläpp kan användassom en mycket grov uppskattning av miljökostnaderna. Det monetära schablonvärdetför ett minskat kilo tillfört kväve uppgår till 31 kr och motsvarande siffra förfosfor är 1 023 kr. Utsläppen från Sveriges större avloppsreningsverk uppgick 2010till 267 000 kg fosfor 71 , vilket skulle ge en kostnad på 273 miljoner kronor.69 SCB Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 1995-201170,60,61 SCB statistikdatabas– 129 –