no-forslag-fp-2014-webb

Norra ÖstersjönVatten och samhällsekonomiVattenanvändarnas ökade investeringar för vattnetI samtliga vattendistrikt i Sverige syns, genom ökade kostnader för skyddsåtgärdersåsom reningsanläggningar, en ökad hänsyn till vatten från industrin och andravattenanvändare. Både investeringar och löpande kostnader har ökat. Av industrinsmiljöskyddskostnader* som uppgick till 12,5 miljarder under 2012 användes cirka3,7 miljarder att minska vattenpåverkan.I de flesta branscher ökar inte heller miljöpåverkan lika snabbt som produktionen,vilket är en förutsättning för en mer hållbar tillväxt. Det betyder att det inte finnsnågot linjärt samband mellan vattenanvändning och vattenpåverkan. Jordbruk ochskogsbruk dominerar utsläppen av kväve och fosfor, även om dessa branscher relativtsett inte är stora vattenanvändare.Vattenanvändningen har generellt sett varit stabil över en längre tid i Sverige men ökatnågot efter 2010. Den totala förbrukningen av sötvatten var 2010 ca 2,7 miljarder m 3i Sverige, där industrin står för 65 procent av vattenanvändningen, hushållen för ca20 procent, övrig användning elva procent och jordbruket för fyra procent.Av Sveriges totala förnybara vattenresurser på knappt 200 miljarder m 3 används omkringen procent inom hushåll, jordbruk och industri. Internationellt sett är detta enlåg andel och bland de lägsta i Europa. Trots detta förekommer det i periodervattenbrist i Sverige lokalt.I Bottenviken är det stål och metallframställning som står för den största vattenanvändningeni distriktet. I Bottenhavet, Norra Östersjön och Södra Östersjön ärmassa, pappers och pappersvaruindustrin störst. I Västerhavet är industrin för tillverkningav kemikalier, raffinaderier och läkemedelsindustrin de största vattenanvändarna(diagram D13).Diagram D13. Vattenanvändning 2010, uppdelat per vattendistrikt och per sektor– 114 –