no-forslag-fp-2014-webb

Vattenförvaltning mellan 2009 och 2015Norra ÖstersjönVattenförvaltning mellan 2009 och 2015I denna del av förvaltningsplanen beskrivs hur arbetet har bedrivits under perioden2009-2015. Såväl vattenförvaltningsförodningen som EU ställer krav på Sverige attdokumentera och rapportera vilket arbete som genomförts. I mångt och mycket hararbetet med vattenförvaltningen genomförts på samma sätt över hela landet. Därförär flera av texterna i kommande avsnitt samma i de fem olika vattendistrikten.Avsnitten inleds med det som är gemensamt och avslutas med det distriktsspecifika.Syftet med avsnittet är dessutom att ge en sammanfattande bild av tillståndet i distriktetsvatten, vilka miljökvalitetsnormer* (MKN) som gäller, behovet av åtgärder,hur miljötillståndet övervakas samt beskriva vilka som deltar och hur i vattenförvaltningsarbetet.Vilka åtgärder som behöver utföras av andra myndigheter, länsstyrelseroch kommuner för att nå målet om god status beskrivs mer utförligt dokumentetFörslag till åtgärds-program. Är du intresserad av mer detaljerad information peråtgärdsområde hittar du det i bilaga 1 i förslag till åtgärdsprogram. Information omenskilda vattenförekomster hittar du i VISS.Ständiga förbättringarVattenförvaltningen bedrivs enligt EU:s ramdirektiv för vatten som är tänkt att ledatill att ländernas arbete samordnas och effektiviseras. Direktivet gör det möjligt attsamma regler kan gälla för alla och att bedömningar görs på samma sätt för alla vatteninom EU. Ramdirektivet vilar på två grundpelare: att värna ett naturligt växtochdjurliv i vatten och att säkerställa tillgången på rent vatten för dricksvattenproduktion.Kort sagt: målsättningen är att Europas vatten ska ha god status för bådadessa ändamål.Den europeiska modellen innebär att vattenresursen ska förvaltas i avrinningsområdenoch vattendistrikt eftersom vatten inte rör sig efter lands-, läns- eller kommungränserutan inom naturliga gränser. Det gör att både påverkan och förbättringsåtgärderär allas gemensamma angelägenhet. Det, i sin tur, kräver samarbete övergränser och en helhetssyn på allt vatten, såväl grundvatten*som ytvatten*. För att nåbästa nytta ska miljö- och samhällsekonomiska aspekter vägas samman i förvaltningen.Ytterligare en hörnsten i ramdirektivet för vatten* är att det ska finnas en lokalförankring och att beslut fattas nära de berörda. Både kunskap om lokala förhållandensamt människors engagemang och samlade drivkraft ska tas tillvara. När beslutsfattareoch lokal opinion har samma mål och drar åt samma håll uppnås störst effekt.Vattenförvaltning är ett cykliskt arbete där ny kunskap och effekter av åtgärderbidrar till ständiga förbättringar. Arbetssättet ger också förutsättningar för att detfinns beredskap för att anta nya utmaningar, exempelvis klimatförändringar ellerförändrad samhällsstruktur. Därför uppdateras och revideras alla ingående delar vartsjätte år (figur A4).– 15 –