no-forslag-fp-2014-webb

Bilaga 7 – Förklaring av termer och begreppNorra Östersjönramdirektivet för vatten: Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikensområde.Syftet med direktivet är att skapa en helhetssyn på Europas och de enskilda ländernasvattenresurser och att få en enhetlig, sammanhållen och övergripande lagstiftningför förvaltning av vatten. Länderna ska arbeta på ett nytt sätt i sin vattenförvaltningoch utgå från avrinningsområden (naturens egna vattengränser), istället föradministrativa gränser, för att komma till rätta med brister i vattenmiljö och vattenkvalitet.Ramdirektivet för vatten omfattar alla typer av ytvatten (sjöar, vattendragoch kustvatten) och grundvatten, men inte öppet hav. Direktivet trädde i kraft den22 december 2000.recipient: mottagare, exempelvis sjö eller vattendrag som tar emot (”är recipient för”)exempelvis avloppsvatten från ett reningsverk.referenstillstånd: xxxxregleringsgrad: Ett mått på hur stor del av årsvattenmängden i ett vattendrag somkan magasineras (”lagras”) längs vattendraget.reglerkraft: Används när behovet av energi ökar eller kvarstår och till exempel vindkraftinte kan tillgodose behovet.resiliens: Förmågan hos ett ekosystem att möta olika förändringar som till exempelföroreningar. Kan den inte återgå till sitt normala tillstånd, om den förlorar sin resiliensefter förändringen kan ekosystemet drabbas av kollaps.resuspension: En process där sedimentpartiklar från bottnarna virvlar upp och blandasmed ovanliggande vatten. Detta kan ske naturlig genom vågor och strömmar,men det kan också ske på grund av mänsklig aktivitet såsom till exempel trålningeller muddring.retention (av näringsämnen): anger hur stor mängd av den totala belastningen av ettnäringsämne i ett avrinningsområde, som antingen omvandlas eller kvarhålls innandet når havet.sedimentär berggrund: Utgörs av lättvittrade berg. Berggrunden ger god motståndskraftmot försurning och grundvattnet har höga jonhalter.statusklassificering: när man bedömmer ett vatten utifrån både vattnets ekologi, ochkemi för ytvatten och för kemi och kvantitet för grundvatten.särskilda förorenande ämnen (SFÄ): Ämnen som släpps ut i betydande mängd i envattenförekomst (enligt bilaga VIII i ramdirektivet för vatten). Med utsläpp i betydandemängd förstås utsläpp i sådana koncentrationer att det kan hindra att godekologisk status uppnås till år 2015. Särskilda förorenade ämnen ska vägas in i klassificeringenav ekologisk status. Vattenmyndigheten bedömer vilka ämnen som släppsut i betydande mängd samt fastställer klassgränser för bedömning av ekologisk statusmed avseende på dessa ämnen.– 191 –