12.07.2015 Views

no-forslag-fp-2014-webb

no-forslag-fp-2014-webb

no-forslag-fp-2014-webb

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Norra ÖstersjönIntroduktion till kartläggning och analysSom underlag för kartläggningsarbetet behövs olika typer av data och information.En del data samlas in ge<strong>no</strong>m mätningar och inventeringar, som information omfiskarter, bottenlevande djur, växtplankton, siktdjup, halter av näringsämnen ochså vidare. Annan information som är viktig för kartläggningsarbetet är bland annatuppgifter om markanvändning, utsläpp från punktkällor och näringsläckage. Datasom används i kartläggningsarbetet kommer från en mängd olika aktörer som tillexempel vattenvårdsförbund, nationell miljöövervakning, samordnad recipientkontroll,kalkning, SMHI, länsstyrelserna med flera 17 .Indelning i vattenförekomsterFör att dagens tillstånd i ett vatten ska kunna beskrivas och för att framtida kvalitetskravska kunna definieras på ett bra sätt behöver vattnen delas in i enheter somär så likartade som möjligt när det gäller typ av vatten 18 , kvalitet samt påverkanstryck.Enheterna kallas vattenförekomster* och indelningen görs enligt speciellakriterier där bland annat storlek är en tydlig avgränsning. Oavsett om ett vatten uppfyllerstorlekskriterierna för att utgöra vattenförekomst eller inte, så omfattas allavatten indirekt av vattenförvaltning. Vatten som inte är vattenförekomster benämnsi<strong>no</strong>m vattenförvaltning som så kallat övrigt vatten.Hjälp till bättre och mer enhetlig statusklassificeringHur statusklassificering ska ge<strong>no</strong>mföras regleras i föreskrifter från HaV och SGU.Som komplement finns även bedömningsgrunder och handböcker. I syfte att förtydligahandböckerna så att klassificeringar kan göras på ett mer enhetligt sätt, tog vattenmyndigheterna2012-2013 fram Kokbok för Kartläggning och Analys 2013-<strong>2014</strong> 19som består av ett antal hjälpredor för olika moment i kartläggningsarbetet. Hjälpredornaanvänds som stöd i länsstyrelsernas arbete med att kartlägga yt- och grundvatte<strong>no</strong>ch de innehåller riktlinjer för statusklassificering, bedömning av påverkan,miljöproblem och risk, framtagande av förslag till MKN samt utpekande av KMVoch fastställande av ekologisk* potential.För att göra det möjligt att ställa frågor om tillvägagångssätt för klassificeringsarbetetinfördes en digital frågelåda. Frågor som inkom via frågelådan besvarades avhandläggare på vattenmyndigheterna, med kompetens i<strong>no</strong>m olika områden. Ungefär450 frågor ställdes till frågelådan och majoriteten kom från länsstyrelserna och handladeom klassificeringsarbetet.I VISS kan man se resultat från alla delar av kartläggningsarbetet med undantag avden eko<strong>no</strong>miska analysen. Här kan man också läsa motiveringstexter till varför ettvatten till exempel har en viss status eller miljöproblem.17 En förteckning över databaser och andra informationskällor som har använts i kartläggningsarbetetfinns i bilaga 6 - Referensmaterial18 Bilaga 3 – Typindelning av ytvatten samt avsnitt Kartläggning och analys av grundvatten19 Hjälpredorna finns tillgängliga på www.vattenmyndigheterna.se– 38 –

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!