Nr 2 2011 juni - Allmänna Försvarsföreningen

Tommy Jeppsson:En ÖB och hansvisionerFå är de främsta militära företrädaresom i så hög grad präglatsitt lands militära utvecklingsom den tidigare norskeförsvarschefen general SverreDiesen. Att så skett får tillskrivasDiesens intelligens paradmed en dynamisk läggning, logiskttänkande, målmedvetenhetoch svårslagen argumentationsstyrka.Sverre Diesen harinte bara varit huvudarkitektför försvarstransformationen isitt eget land utan har ocksåi hög grad haft samma rollavseende utvecklingen av detNordiska militära samarbetet.General Diesen har inte lagtförsvarsfrågorna på hyllan i sambandmed sin pensionsavgång,och de som känner honom hadeinte förväntat något annat aven person som under hela sintid som officer varit i frontlinjeni norsk försvarsdebatt och dessutomblivit internationellt uppmärksammadför sin publicistiskaverksamhet. I sin senaste bok,Fornyelse eller Forvitring? Forsvaretmot 2020, ger han sin syn på tillståndeti dagens norska försvarliksom den fortsatta utvecklingensom i allt väsentligt utgörden målbild Diesen kommuniceratunder många år.Det försvar Diesen förespråkarär optimerat mot detbegränsade angreppet, såledesen statlig aktör som genomfören begränsad militär styrkeinsatsmot ett begränsat geografisktområde under begränsadtid i syfte att exempelvis påtvingaden norska regeringeneftergifter. Och det är nordområdetmed dess tillgångar påolja, gas och rika förekomst avfisk som utgör en geostrategiskutgångspunkt för författarensargumentation.Den styrkestruktur som enligtDiesen bäst svarar upp motbehoven präglas av högteknologiskamilitära kapaciteter, därluft- och sjöstridskrafterna prioriteras,vilka har hög beredskapoch dito professionalitet.Således ett försvar med hög initialeffektmen med starkt begränsaduthållighet och optimeratför suveränitetshävdandeuppgifter och följaktligenstarkt beroende av tidiga allieradeförstärkningar i sambandmed en militär konflikt. Inteminst sammanhänger dessa tidigaförstärkningsbehov medatt den av Diesen föreslagnalantmilitära kapaciteten är ytterligtbegränsad med två mekaniseradeinfanteribataljonersom kärna, vilkas förmåga attförsvara de områden som krävsför att säkra Nato-förstärkningarkan ifrågasättas.Mycket i Diesens argumentationpräglas av oklanderliglogik, och givet presumtivamotståndares bedömda säkerhetsintressenoch militära utvecklinganser författaren denav honom förordade styrkestrukturensom den mest kostnadseffektiva.Besvärande i sammanhangetär dock att konflikter sällan utvecklasi den riktning som förutskickats.Det som förutsettsbli korta krig har ofta blivit tidsmässigtutdragna med stora förlusteri liv och materiella värdensom resultat. Tron på teknologisköverlägsenhet har oftakommit på skam vid konfrontationmed en tänkande motståndaresom förstått betydelsenav klok strategi, inkluderandebetydelsen av att påverka deninternationella opinionen tillegen fördel kopplat till bemästrandetav operationskonst ochtaktik. Avseende militära kapaciteterhar det ofta handlat omen mix mellan spetsteknologiinom några väl definierade satsningsområdenoch en avvägningmellan tillräckligt bra, robustoch fungerande teknik ochvolym.Man kan dela, alternativtvara oenig med, Diesens försvarskoncept.Hans åsikter lämnardock ingen läsare oberörd.Argumenten underbyggs av solidlogik och här är det intressantmed ett självtest på förmågantill motargument, såvida läsareninte delar författarens syn.Att den tidigare norske Försvarschefenvalt att efter denaktiva tjänstens avslutning fortsattengagera sig i försvarsfrågornauppfattar recensentensom en styrka, givet den ganskafåtaliga skara som ägnar sig åtämnet. Det gäller i såväl Norgesom vårt land, varmed detockså är sagt att Sverre Diesensmotsvarighet i Sverige hade varitytterligt vitaliserande.Tommy Jeppsson är redaktör förvårt försvar.Sverre Diesen: Fornyelse ellerforvitring? Forsvaret mot 2020.Cappelen Damm 2011litteraturvårt försvar 2 ’1113