Nr 2 2011 juni - Allmänna Försvarsföreningen

Lars Wedin:Gemensamsäkerhets- ochförsvarspolitik– en visionmatiskt innebär ofta att mansaknar en kompass, en vision.Låt oss därför här ägna oss åten vision om hur det blev näreuropéerna med början hösten2011 faktiskt tog gemensamtansvar för sin framtid. Låt osssäga att vi befinner oss någonstansmellan 2020 och 2030.debattvårt försvar 2 ’11Lars Wedin. Foto: PrivatRubrik i Svenska Dagbladetden 28 mars 2011: ”EU:s försvarsdrömdöd”! Rubriken kanbli sann, vilket skulle ställa inteminst Sverige i en svår situation.Än värre är att denna dödskulle leda till att dagens säkerhetsstrukturrullas upp ochatt vi får en åternationaliseringav säkerheten. I värsta fallupplöses Unionen, vilket skullefå katastrofala konsekvenser föralla européer. Men lyckligtvisvisar historien att EU, just närdet ser som mörkast ut, resersig som fågeln Fenix ur askan.Vi svenskar anser oss varapragmatiska. Detta är en viktigegenskap för en småstat. Det äri och för sig inte helt sant – fråganom den militära alliansfrihetenvisar snarare på tankensförstelning. Men att vara prag-Foto: Anton Ligaarden, ForsvaretsMediasenter, NorgeEn ny världsordningEn viktig motor för utvecklingenav GSFP var insiktenom att Europa inte längre ingåri USAs prioriteringar. Ekonomisktoch militärt försvagatefter de långa krigen i Asienmåste Amerika prioritera ochdetta innebar kraftsamling tillMellersta Östern och Indiskaoceanen samt till Östasien ochStilla havet. En bidragande orsakvar också att amerikanarnatröttnat på att européerna, somde såg det, åkte försvarspolitiskafripassagerare med ett alltsvåröverkomligare glapp i militärförmåga mellan den gamlaoch den nya världen.Ett resultat av denna utvecklingvar att Nato så att sägablev herrelöst.Fram emot 2020 börjadekonturerna av en ny världsordningträda fram. Dess centrumär Asien, där 50 % av världensbefolkning bor. Indien och Kinaär de dominerande makterna.USA är fortfarande en stormaktmen inte alls lika dominerandesom tidigare. Brasilienhar på allvar intagit sin platspå världscenen. Ryssland underPutins långa presidentskapgår kräftgång men överlever påsina energitillgångar.Europa, hem för kanske 6%av världens befolkning, har förlänge sedan mist sin positionsom världssamvete och sättareav dagordningen. Men detär just insikten härom som hardrivit på den politiska konsolideringennär väl euro-krisenvar avhjälpt.28