Nr 2 2011 juni - Allmänna Försvarsföreningen

F 18 Hornet bildar stommen i det fi nska flygvapnet vars karakteristika är en litennumerär men med hög personell och materiell kvalitet. Foto: Finlands Försvarsmaktdan då den svenska marinenvar avsevärt mycket starkare.Den svenska marinen inrymmerubåtar med myckethög kapacitet per enhet medanden finska helt saknar ubåtar.I den svenska marinenfanns år 2009 sex ytstridsfartygbeväpnade med sjömålsrobotar,nämligen korvetterna avStockholms- respektive Göteborgsklasserna.Dessutom fannskorvetter av Visbyklassen underinförande. Avsikten är att dessaskall avlösa de äldre klassernasom byggs om till vedettbåtaroch då hänförs till stödfartyg.Därför är storleksordningensex a sju ytstridsfartyg detsom kommer att gälla i svenskamarinen under ett antal år.Den finska marinen innehållertotalt tio ytstridsfartygbeväpnade med sjömålsrobotaroch/eller luftmålsrobotar. Åttaav dessa är robotbåtar beväpnademed både typerna av robotar.Två av de finska fartygenär tidigare minfartyg som uppgraderatsoch beväpnats medluftmålsrobotar. De har därmedutökad förmåga och kanutnyttjas för eskort av sjöfart.Den finska luftvärnskapacitetenansluter sig också till vadsom är internationellt gängsenär det gäller ytstridsfartyg. Desvenska fartygen har luftvärnsautomatkanoner,vilket ger godegenskyddsförmåga, men ärsvagare när det gäller luftförsvari eskortuppgifter.Den finska utvecklingen avytstridsfartyg består till viss delav uppgraderade enheter från90-talet. Nyanskaffningen harsåledes inte drivits längre änatt äldre enheter kunnat uppgraderasmed ny beväpning.Några enheter har dock utgått,främst av ekonomiska skäl.Noteras kan då också attluftvärnsrobotarna på de finskafartygen har lång räckvidd ochförstärker det övertag vad avseroperativt luftvärn som framträderi luftförsvarsbedömningen.De finska kusttrupperna ärtill volymen större med flerabataljonsenheter (kustjägarbataljoner,sjömålsrobotenhetmm) och bedöms sammantagetvara starkare än den svenskaamfibiebataljonen. Detta ävenom den svenska bataljonen ärbättre utrustad med båtmaterieloch större än var och en avde finska bataljonerna.Den samlade bedömningenblir att den finska marinen numeraär nära jämbördig medden svenska. Den bättre beväpningenpå de finska fartygenkompenserar i hög graddet svenska övertaget vad avserubåtar och ”övriga fartyg”. UtgiftssammanställningarnafrånFN visar att utgifterna för förbandsverksamhetvid de finskamarina stridskrafterna är ungefär50 % av de svenska. Näroperativ kapacitet vägs sammanmed utgifterna blir resultatetatt den finska försvarsekonomiskaverkningsgraden förmarina stridskrafter är väsentligthögre än den svenska.debattvårt försvar 2 ’1123