Nr 2 2011 juni - Allmänna Försvarsföreningen

har betydligt flera pansarbilarför infanteritransport. En sammanvägningav materielinnehålletleder till bedömningenatt den finska styrkan på tolvbataljoner besitter åtminstonesamma operativa kapacitet somde åtta svenska. Denna sammanvägningär i någon mångrundad på internationellt underlag,men naturligtvis subjektivtill sin karaktär.Det finska artilleriet i deoperativa markstridskrafternaär mångdubbelt starkare änmotsvarande svenska. Där ingårnyanskaffade amerikanska raketartilleripjäsersom har överlägsnaprestanda och som intefinns i Sverige. Vidare ingårkonventionella pjäser somi modernitet och prestanda ärjämförbara med internationellstandard. Antalet bataljoneri tabellen, sex finska ochtvå svenska, återspeglar tämligenväl styrkan. Slutsatsen bliratt materielinnehållet i de finskaoperativa förbanden besitterhögre operativ kapacitet ände svenska.När det gäller den organisatoriskaförmågan måste skillnaderi utbildningsnivån beaktas.De finska soldaterna har kortutbildningstid. Det uppvägssamtidigt av att de finska beredskapsbrigadernahar väsentligthögre mobiliseringsberedskapän de svenska förbanden,där huvuddelen deklareras varainsatsberedda inom ett år. Dettakommer förhoppningsvis attförändras när den svenska organisationen2014 är införd ochbestår av kontinuerligt och tidvistjänstgörande anställda soldater.Finland har en mycket storvolym av territoriella trupper.Här delas dessa in i två grupper.I den första hänförs detsvenska hemvärnet samt definska gränsskyddstruppernaoch de nya finska landskapstruppernasom utgör en motsvarighettill det svenska hemvärnet.De finska och svenskastyrkorna är här ungefär likastora. Den andra gruppen avterritoriella trupper är däremotmycket olika i Finlandoch Sverige. Bland annat räknashit den stora volymen äldrefinskt artilleri. Noteras kanatt volymen territoriella trupperminskas i det pågående reformarbetet.Bland annat omvandlasnågra tidigare infanteri-och territoriella brigadertill stridsgrupper medan andraläggs ned. Avsikten är också attkvarstående territoriella styrkorskall moderniseras.I båda länderna ingår luftvärnettillsamman med markstridskrafternai arméförbanden.Det väsentligt större operativaluftvärnet i Finland höjerdå bedömningen av densamlade förmågan. Därtill ingårhelikoptrarna i de finskaarméstridskrafterna. Ofta brukarman approximera arméstridskraftersoperativa kapacitetmed antalet brigader. Dettablir här missvisande. Omde svenska arméförbanden sessom två operativa brigader ochde finska som fyra måste luftvärnetoch helikoptrarna räknassom motsvarande ytterligareen femte finsk brigad.Ekonomisammanställningarnafrån FN visar att utgifternaför förbandsverksamhetvid de finska markstridskrafternaär ungefär 135 % av desvenska. Eftersom kapaciteteni den finska arméorganisationenbedömdes väsentligt störreän den svenska fås slutsatsen attden finska förbandsverksamhetenvid arméstridskrafterna harväsentligt högre försvarsekonomiskverkningsgrad än densvenska.Denna slutsats bortser frånden operativa kapacitet somrimligen skapas av den ”andragruppen territoriella förband”,liksom det politiska egenvärdetav värnpliktsutbildningen somfinns hos befolkningen.De svenska och finska internationellainsatserna under år2009 omfattade 710 respektive675 personer. De svenskavar således större. Vidare varen större andel i den svårasteuppgiften (Afghanistan). Dettaåterspeglas också i utgifternadär de svenska var ungefär160% av de finska.AvslutningDen samlade bedömningen äratt den finska försvarsmakten inuläget har högre operativ kapacitetän den svenska. De finskaoperativa markstridskrafternashögre förmåga är av en storleksordningsom tillsammansmed de finska marin- och flygstridskrafternasnära jämbördighetslår igenom i en bedömningav den samlade operativaförmågan. När det relaterastill utgifterna vad avsermaterielanskaffning blir resultatetatt den fi nska materielanskaffningenvisar avsevärt högreförsvarsekonomisk verkningsgradän den svenska. Även resultatetför förbandsverksamhet blir attden finska i nuläget visar högreförsvarsekonomisk verkningsgrad.Anledningen till den högrefinska verkningsgraden är rimligenett antal principiella ställningstaganden,som bör varanyttigt att beakta även för detsvenska försvarets utveckling.Väsentligt är att man sedanlänge tillämpar principer som iSverige uttrycks i den nya strateginför materielanskaffning.När det gäller att analysera erfarenheterav försvarsreformerunder de senaste 20 åren synesockså intensivare jämförelsermed Finland angelägna.Helge Löfstedt är pensioneradöveringenjör från FOI.1 Statsrådets publikationsserie12/2009 tillgänglig på www.defmin.fi.2 Hedin, Ola, ESO 2011:2, april20113 Metoderna för försvarsgrensvisabedömningar av operativ kapacitetansluter till de som användesi Löfstedt, Helge: Sverigesoch Rysslands militära kapacitet –Jämförelser 1985-2005, rapportFOA-R—00-01567-170—SE,Augusti 2000.4 Finlands säkerhets- och försvarspolitik2004, SRR 6/2004.debattvårt försvar 2 ’1125