Nr 2 2011 juni - Allmänna Försvarsföreningen

debattAvseende interoperabel förmåga har marina stridskrafter traditionellt legat väl framme. Redan i dag kan olika nationellasjöstridskrafter från EU-länderna sättas samman i välfungerande multinationella operationsgrupper där 0peration ATALANTAutanför Somalias kust utgör ett exempel. Bilden visar en Norsk Kvartermester ombord på patrullbåten KNM Skudd.FN – med ett säkerhetsrådsammansatt av segrarna i detnu bortglömda andra världskriget– har fått se sin politiskaroll starkt försvagat. I stället harG20 fått en allt större roll. Mendess medlemskrets har naturligtvisfått ändras i konsekvensmed de nya ekonomiska ochpolitiska maktförhållandena.Kriget existerar fortfarande.De nya stormakterna satsaravsevärda resurser på militärförmåga; inte minst är det behovetav trygga försörjningslinjersom driver den militärautvecklingen. Men i klimatförändringarnasspår ökar ocksåde ”nya konflikterna”, somegentligen innebär en återgångtill forntidens stam- och klankrig.Den allt mäktigare organiseradebrottsligheten är enviktig aktör. Kaos är en utmärktjordmån för dess framväxtinte minst genom att denkan förse sig med viktiga råvaroroch andra resurser. Menkonkurrensen om dessa lederockså till krig mellan brottssyndikaten.Dessa krig är gränsöverskridandei ordets verkligabetydelse – inga nationsgränsereller regler gäller här.Turligt nog fick Europaäntligen några verkliga statsmän,som lyckades få européernaatt inse att det gällde attenas eller förvandlas till impotentaåskådare av utvecklingen.Nationalstaten, den Westfaliskaordningens grundpelare, försvanni alla avseenden utomsom bärare av kulturell tradition.För liten för stora upp-vårt försvar 2 ’1129