Starka vinster men Japan oroar Bästa fonderna går ... - Aktiespararna

Dyrare att driva fondbolagFinansinspektionens ökade tillsynoch nya EU-anpassade regler gördet dyrare att bedriva fondförvaltning.Kostnadsökningarna riskeraratt hamna hos spararna – i defall fonderna inte läggs ned.Det har blivit betydligt mer administrativtkrävande att driva fondbolagi dag än för några år sedan.Bakom denna utveckling ligger eni högre grad granskande finansinspektionsamt nya, EU-anpassade,regler.I augusti införs dessutom en nylag för investeringsfonder, vilkenför fondbolagen betyder att denadministrativa bördan ökar ytterligareinom främst allmän administration,intern styrning ochriskhantering. Nu gäller det för spararnaatt hålla koll så att de ökadekostnaderna inte drabbar fondandelsägarnagenom höjda avgifter.En fondförvaltare som tröttnatpå alla nya regler är Harald Lundén,som i stället för att anpassaverksamheten till de nya reglernaväljer att lägga ned sin enda fond,Eikos. Lundén anser att en fondförvaltarei dag sysslar mer med administrationän att hitta börsvinnare– och för honom även kursförlorare,eftersom Eikos är en hedgefond.matiska Fonder har totalt runt 100miljoner kronor i fonderna, och dethar visat sig svårt att nå lönsamhet –särskilt som administrationen kommeratt kosta mer pengar i framtiden.En förändring från och medaugusti i år är nämligen att fondbolagentvingas logga alla affärersom görs i fonderna. Vid varje affärska det motiveras varför bolaget valtden utvalda mäklarfirman för attgenomföra affären och varför fondenköpt eller sålt just den aktien.För spararna är det förstås braatt det är ordning och reda påfond bolagens verksamhet; det ärju ytterst spararnas pengar dethandlar om. Men baksidan är attkost naderna för att driva fondbolagökar, vilket riskerar att leda till stigandekostnader även för kundernapå framför allt två sätt:Ett allt tyngre regelverk medförhögre kostnader, som i sista handriskerar att hamna hos spararna.Dessutom leder utvecklingen till attsmå fondbolag får svårare att överleva,vilket kan leda till att konkurrensenpå marknaden minskar –som på lång sikt också riskerar attöka kostnaderna för kunderna.Bakgrunden till de ökade kravenoch medföljande kostnadsökningarberor i mångt och mycket på finanskrisen,som gjort att övervakandemyndigheter fått ökat inflytande.Det är en naturlig utveckling efteren så omvälvande finanskris somvärlden gått igenom sedan 2008.Men faran är att vi får ett amerikansktsystem, där myndigheternaövervakar för övervakningensFaran är att vi fårett amerikansktsystem, i vilketmyndig heternaövervakarför övervakningensskull.BILD:COLOURBOXNu är denna nyhet bara något förett fåtal närmast berörda, eftersomdet finns bara drygt 200 andelsägaresom totalt har 1,7 miljarder kronorplacerat i fonden. Fler berörs då avatt Skånebaserade SystematiskaFonder med sina sex fonder och2 000 andelsägare ska säljas. Syste-”Riktningengår sticki stävmedregeringensmål.”skull – och framför allt för att detska vara lätt att hänga de skyldiganär något visar sig ha gått snett.Samtidigt är det ju så att de mestflagranta finansskandalerna de senasteåren har skett i främst USA,med Lehman Brothers-konkursenoch Madoffskandalen som lågvattenmärken– även om vi i Sverigeinte heller kommit undan, med tankepå HQ:s optionshärva.Riktningen mot ökande administrativakrav på fondbranschen gårstick i stäv med regeringens mål omförenklade regler. När regeringenReinfeldt tog över 2006 satte denupp ett mål om att minska företagensadministrativa kostnaderför samtliga statliga regelverk medminst 25 procent mellan åren 2006och 2010 samt att skapa en ”märkbartpositiv förändring” i företagensvardag.Detta mål har inte infriats, tyckerHarald Lundén, och han får medhållav Tillväxtverket, som är sattatt granska utfallet. Den senasteutvärderingen visar att företagenskostnader för att följa regler och lagarhade minskat med 3 procent, ellerdrygt 3 miljarder kronor, per den31 december 2009.Vad gäller finansiell lagbundenadministration har, tvärtom, kostnadernaför företagen (inte enbartfondbolagen) ökat med 10 procentunder perioden, där bland annatFinansinspektionens ökade tillsynanges ha kostat 258 miljoner kronormer än när mätningarna gjordes.ULF PETERSSON