13.07.2015 Views

Planering och utformning för ett ökat gående - FOT

Planering och utformning för ett ökat gående - FOT

Planering och utformning för ett ökat gående - FOT

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Planering</strong> <strong>och</strong> <strong>utformning</strong> för <strong>ett</strong> ökat gående:Litteraturstudie, expertseminarium <strong>och</strong> intervju med kommunkontakter3.3 Kvalitéer i miljön3.3.1 Tillgänglighet <strong>och</strong> framkomlighetBegreppen tillgänglighet <strong>och</strong> framkomlighet är centrala i planering för gåendet <strong>och</strong>gåendetrafikanter. Det kan finnas några olika varianter av definitioner av begreppen, men idenna sammanställning används definitionerna från TRAST (SKL <strong>och</strong> Vägverket, 2007).”Tillgänglighet anger den ”lätthet” med vilken olika slag av trafikanter kan nå stadensarbetsplatser, service, rekreation samt övriga utbud <strong>och</strong> aktiviteter. Den beror blandannat på restid, väntetider, reskostnader, komfort, regelbundenhet <strong>och</strong> tillförlitlighet.” ”Framkomlighet är den del av kvaliteten tillgänglighet som beskriver förbrukning avtid för förflyttningar i trafiknäten som gående, cyklist, busspassagerare eller bilförare.Förbrukning av tid beror av förflyttningens längd <strong>och</strong> hastighet. Avvikelser iförhållande till skyltad färdhastighet kan ses som <strong>ett</strong> mått på framkomligheten. Nedsattframkomlighet kan också uppkomma punktvis i korsningar eller längs enstaka delar avnätet. Framkomligheten för fotgängare <strong>och</strong> för funktionshindrade påverkas i hög gradav fördröjningar vid passager <strong>och</strong> av passagernas detalj<strong>utformning</strong>.”I Envalls (2007) genomgång av begreppet tillgänglighet fann han att tillgänglighet kan delasupp i tre dimensioner: hur det motsvarar människors resebeteende, i vilken utsträckning detmäter vår vilja att resa, samt, i vilken utsträckning det beskriver tillgång till resande, dvs. likamöjligheter till resande.Nedan följer olika metoder för att studera, beskriva <strong>och</strong> ofta även kvantifiera gåendestillgänglighet <strong>och</strong> framkomlighet. De två olika begreppen går ofta ihop; först beskrivs hurgåendestrukturen ser ut, dvs. finns det ytor <strong>och</strong> stråk för fotgängare, <strong>och</strong> finns det braanordningar för gående att korsa biltrafiken på. D<strong>ett</strong>a är olika exempel på hur tillgänglighetenstuderas. Därefter är det vanligt att även beskriva den tid man som gående t ex får vänta viden korsningspunkt, dvs <strong>ett</strong> sätt att beskriva framkomligheten.3.3.1.1 Metoder för att studera gåendes tillgänglighet <strong>och</strong> framkomlighetDet finns en mängd olika metoder för att beskriva gåendes tillgänglighet, framkomlighet,trygghet <strong>och</strong> säkerhet. Som inledande exempel kan ges en amerikansk studie presenterad avSarkar (1995) som är en metod för att beskriva gåendes säkerhet på mikro- <strong>och</strong> makronivåenligt författaren, men de parametrar som används bedöms även handla om de gåendesframkomlighet <strong>och</strong> trygghet. Metoden presenteras i tabeller <strong>och</strong> behandlar ytor där gåendefärdas, inklusive korsningar, med inriktning på de så kallade svaga trafikanterna: äldre, barn<strong>och</strong> funktionshindrade. Makronivån behandlar separationen av olika trafikslag, <strong>och</strong>mikronivån behandlar interaktion på gångbanor, interaktion i korsningar, samt fysiska<strong>utformning</strong>ar för att påverka de andra trafikanternas beteende gentemot fotgängare, dvsmotorfordonförares <strong>och</strong> cyklisters beteende, gåendes fallolyckor <strong>och</strong> skador, <strong>och</strong> slutligen degåendes trygghet.Det är vanligt att de metoder som har tagits fram för att inventera trafikmiljön har syftet attbeskriva <strong>och</strong> därefter kunna förbättra trafikmiljön för särskilt barn som fotgängare, vilketframgår av exemplen nedan.28

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!